Ersättning för personer som ansöker om internationellt skydd (asyl)

Kommuner kan få ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansöker om internationellt skydd (asyl) i Sverige.

Nedan kan du välja vilken typ av ersättning du vill ha mer information om. På varje flik hittar du information om vilka krav som gäller, hur du ansöker, vilka handlingar som ska skickas med och vart du ska skicka in din ansökan.

För mer information om vem som är en person som har ansökt om internationellt skydd (asyl) se sidan Personer som kommuner och regioner kan få ersättning för.

E-tjänsterna för kommuner och ansökningsblanketter hänvisar fortsatt till asylsökande men avser personer som har ansökt om internationellt skydd (asyl). Det kan också finnas hänvisningar till LMA i stället för mottagandelagen en tid efter 1 oktober.

Utbildningskostnader

En kommun som är hemkommun enligt 29 kap. 6 § skollagen (2010:800) kan få ersättning för förskola och skolundervisning för barn och elever som har ansökt om internationellt skydd (asyl). Det gäller även för barn och elever som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

Informationen på denna sida gäller barn som har ansökt om internationellt skydd och barn som har ansökt om eller beviljats tillfälligt skydd som skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Förtydligande om fyraveckorsperiod

Migrationsverkets föreskrift (MIGRFS 2025:8) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. anger vad som gäller om fyraveckorsperioder vid ansökan om ersättning för utbildningskostnader. Det finns ett informationsblad för dig som arbetar inom kommunen med att ansöka om ersättning för barn eller elever i förskola eller skola.

Förtydligande om fyraveckorsperiod pdf, 203.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år ska ett barn erbjudas så kallad allmän förskola under minst 525 timmar per år av kommunen. Kommunen som har barn i åldern 3–5 år i allmän förskola, kan få ersättning för detta från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Schablonersättningen kan inte beviljas för förskola utöver allmän förskola, för ytterligare timmar eller för yngre barn. Ersättningen gäller inte heller den tid barnet deltar i förskola under ett skollov eftersom ett barn bara har rätt till förskola under skolårets terminer. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår.


Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp och avser ett kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp.

Scha­blon­be­lopp för barn i förskola 2025 och 2026

  • 90 000 kronor per år.

Kommuner som ger barn och elever skolundervisning får ersättning för detta. Kommunen kan även få ersättning för barn som påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder och som har rätt att fortsätta utbildningen enligt skollagen. Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår.


Ersättningen består av ett fastställt schablonbelopp per utbildningsform och kalenderår och kan ges för max tio perioder om fyra veckor under ett kalenderår. Det innebär att kommunen för varje sådan påbörjad period kan få tio procent av nedan angivet årsbelopp. Endast skolgång under höst- och vårtermin ersätts.

Scha­blon­be­lopp för 2025 och 2026

  • 65 000 kronor per år för en elev i förskoleklass
  • 168 000 kronor per år för en elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola
  • 160 000 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.

Scha­blon­be­lopp för 2024

  • 53 400 kronor per år för en elev i förskoleklass
  • 104 800 kronor per år för en elev i grundskola, anpassad grundskola, specialskola eller sameskola
  • 119 100 kronor per år för en elev i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola.

Ersättningen ska täcka de kostnader som kommunen har för förskolan eller utbildningen. Det vill säga

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Enligt skollagen ska kommuner alltid fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. I vissa fall kan dock ett barn eller en elev behöva extra stöd, eller kommunen kan få extraordinära kostnader för utbildningsverksamheten som inte kunnat förutses, som inte täcks av schablonbeloppet. En kommun kan då söka om ersättning för extra utbildningskostnader för enskilda barn eller elever med särskilt behov eller extraordinära utbildningskostnader.

Det är barnets eller elevens hemkommun som kan ansöka om statlig ersättning. Du lämnar in en ansökan om ersättning för skolundervisning i efterskott. Du ska skicka in en ansökan per utbildningsform. En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Exempel:

En elev har genomgått utbildning under vårterminen 2026, det vill säga kvartal 1 och 2.

Om du söker kvartalsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket samma år, senast den 30 september för kvartal 1 och senast den 31 december för kvartal 2.

Om du söker terminsvis, ska ansökan komma in till Migrationsverket senast den 30 september, för att komma in senast inom sex månader från utgången av kvartal 1.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten:

Ansökan om ersättning för utbildningskostnader – Asylsökande barn och elever (4518) pdf, 1.3 MB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Särskilt om kommunalförbund

Från 1 oktober 2026 är inte längre kommunalförbund berättigade till ersättning för utbildningskostnader. Nu är det endast hemkommun som har rätt att få ersättning för dessa.

Att tänka på

Personer som ansöker om internationellt skydd (asyl) och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd upphör rätten till ersättning när hen upphör att omfattas av mottagandelagen, vilket främst är i samband med att Skatteverket beslutat om folkbokföring.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för barn som har ansökt om internationellt skydd som bor hos en vårdnadshavare i kommunen som inte omfattas av mottagandelagen.

Upplysning

Vid frågor om rätten till utbildning samt interkommunal ersättning och ersättning till friskola, hänvisar Migrationsverket till bestämmelserna i skollagen samt till Skolverket och Sveriges kommuner och regioner.

En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade papperslösa barn, det vill säga barn som vistas i landet utan tillstånd, från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun som är hemkommun kan få ersättning för extra stöd för ett barn i förskola eller för en elev i skola med behov av särskilt stöd. Kostnaderna ska inte täckas av schablonbeloppet. Det gäller barn och elever som har ansökt om internationellt skydd (asyl) eller är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

I vissa fall kan en kommun få ersättning utöver schablonersättningen för

Grundtanken är i stället att alla utbildningskostnader ska rymmas inom det schablonbelopp som betalas ut per barn eller elev. Enligt 2 kap. 8 b § skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. De schablonbelopp som betalas ut till kommunen ska bland annat täcka kostnader för

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Möjligheten att få ersättning är därför begränsad. Endast i undantagsfall, och efter särskild prövning, kan ersättning för extra kostnader för ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd beviljas.

Om ovanstående villkor är uppfyllda och om det bedöms vara extra kostnader, kan kommunen till exempel få ersättning för

  • kostnader för extra stöd som beviljats utifrån barnets eller elevens behov
  • skolskjuts för särskoleelever
  • barn som behöver en särskild assistent för att kunna delta i gruppundervisning på grund av koncentrationssvårigheter och andra symptom efter traumatiska upplevelser
  • personalkostnader inklusive sociala avgifter
  • anpassningar av till exempel lokaler utifrån barnets eller elevens behov.

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen exempelvis inte få ersättning för tolkkostnader i samband med undervisningen.

Du lämnar in en ansökan om ersättning för utbildningskostnader i efterskott.

Av ansökan ska det framgå

  • vilket barn eller vilken elev som kostnaderna avser, samt barnets eller elevens dossiernummer
  • varför kommunen anser att kostnaden inte täcks av schablonersättningen, samt dokumentation som visar vad som gett upphov till de extra utbildningskostnaderna.

En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för extra utbildningskostnader vid behov av särskilt stöd – För asylsökande samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (4519) pdf, 781.1 kB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Du ska skicka med ett utlåtande eller liknande underlag där det framgår vilka extra kostnader ansökan avser exempelvis

  • en kopia av beslut om särskilt stöd, till exempel skolskjuts eller behov av assistent
  • en kopia på dokument som styrker kostnaden.

Av ansökan måste det även framgå varför kommunen anser att kostnaden är extra och inte täcks av den schabloniserade ersättningen.

Särskilt om kommunalförbund

Från 1 oktober 2026 är inte längre kommunalförbund berättigade till ersättning för utbildningskostnader. Nu är det endast hemkommun som har rätt att få ersättning för dessa.

Att tänka på

Personer som ansöker om internationellt skydd (asyl) och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd för bosättning upphör rätten till ersättning från och med den dag personen upphör att omfattas av mottagandelagen, vilket främst är i samband med att Skatteverket beslutat om folkbokföring.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för barn som bor i en kommun, hos en vårdnadshavare med uppehållstillstånd.

En kommun kan söka statlig ersättning för frivillig undervisning under skollov och för undervisning av så kallade gömda eller papperslösa barn. Dessa ersättningar söks från Skolverket.

Läs mer på Skolverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun som är hemkommun kan få ersättning för extraordinära utbildningskostnader för barn eller elever i förskola eller skola, för kostnader som inte täcks av schablonbeloppet.

I vissa fall kan en kommun få ersättning utöver schablonersättningen för ett barn eller en elev med behov av särskilt stöd, för information se Ersättning för extra utbildningskostnader för enskilda barn och elever med särskilt behov. Kommunen kan även ha andra extraordinära kostnader för sådan utbildning, exempelvis kostnader för särskilt anordnade lokaler.

Grundtanken är att alla utbildningskostnader ska rymmas inom det schablonbelopp som betalas ut per barn eller elev. Enligt 2 kap. 8 b § Skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. De schablonbelopp som betalas ut till kommunen ska bland annat täcka kostnader för

  • undervisning
  • skolskjuts
  • personalkostnader (omsorg och pedagogiskt stöd)
  • lärverktyg
  • elevhälsa
  • måltider
  • administrationskostnader.

Möjligheten att få ersättning är därför begränsad. Endast i undantagsfall, och efter särskild prövning, kan ersättning för extraordinära utbildningskostnader beviljas.

Du lämnar in en ansökan om ersättning för extraordinära utbildningskostnader i efterskott.

Av ansökan ska det framgå

  • varför kommunen anser att kostnaden inte täcks av schablonersättningen, samt dokumentation som visar vad som gett upphov till de extraordinära utbildningskostnaderna
  • vilka barn eller elever som medfört kostnaderna.

En ansökan om ersättning kan ske kvartalsvis och ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan avser. Om du istället ansöker för en hel termin måste du ansöka senast sex månader efter det första kvartalet i terminen.

Du kan ännu inte lämna in din ansökan via e-tjänsten. Gör därför ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för extraordinära utbildningskostnader – För asylsökande samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet (4528) pdf, 1.3 MB.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Du ska skicka med underlag som beskriver och motiverar att det är extraordinära kostnader som ansökan avser exempelvis

  • varför kostnaderna är extraordinära och inte kan kompenseras genom schablonersättningen
  • hur kostnaderna är kopplade till ett ökat mottagande av barn eller elever som har ansökt om internationellt skydd eller är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet
  • hur elevantalet har ökat över tid i proportion till kommunens ordinarie elevantal
    på vilken ort som behovet har uppstått och varför
  • om och hur behovet är kopplat till boenden som är särskilt anordnade av Migrationsverket, eller av kommunen för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Du ska även skicka med underlag i form av en elevlista eller motsvarande. Av listan ska framgå

  • individnummer (dossiernummer)
  • namn
  • födelsedatum
  • hemkommun.

För kostnaderna ska du skicka med underlag som beskriver vad kostnaderna avser samt att kostnaden uppstått under sökt period.

Särskilt om kommunalförbund

Från 1 oktober 2026 är inte längre kommunalförbund berättigade till ersättning för utbildningskostnader. Nu är det endast hemkommun som har rätt att få ersättning för dessa.

Att tänka på

Personer som har ansökt om internationellt skydd (asyl) och skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet är enligt lag skyldiga att hålla Migrationsverket uppdaterat om sin vistelseadress. Migrationsverket utgår därför från att den adress som finns registrerad är vistelseadressen tills annat visas.

Om en kommun anser sig vara berättigad till ersättning på grund av att eleven vistats i kommunen är det viktigt att kommunen gör sannolikt att den är hemkommun under den aktuella perioden.

Om barnet eller eleven får uppehållstillstånd för bosättning upphör rätten till ersättning från och med den dag personen upphör att omfattas av mottagandelagen.

Kommunen kan inte få ersättning för utbildningskostnader för barn som bor i en kommun, hos en vårdnadshavare som inte omfattas av mottagandelagen.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen eller kommunalförbundet vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Ensamkommande barn och unga

En kommun som är ankomstkommun för ett ensamkommande barn som har ansökt om internationellt skydd har rätt till ersättning med 3 000 kronor per dygn för tiden innan en anvisning. Det gäller även för ensamkommande barn som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En kommun kan få schablonersättning på 3 000 kronor per barn och dygn för tiden de väntar på att Migrationsverket ska fatta ett beslut om att anvisa en kommun, antingen först till den kommun som har ansvar under screeningförfarandet eller direkt till den kommun som ska ha det långsiktiga ansvaret för barnet. Beloppet ska även täcka kommunens kostnader för beredskap att ta emot ensamkommande barn i tillfälliga boenden.

Samma ersättning gäller för de ensamkommande barn som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Rätt till ersättning gäller från att det ensamkommande barnet först kommit i kontakt med en svensk myndighet och en anmälan om barns behov av skydd har gjorts till kommunen.

Ersättningen betalas som längst ut fram till det datum som anges i Migrationsverkets anvisningsbeslut, det vill säga till och med dagen innan anvisad kommun övertar ansvaret för barnet. Inga kostnader utöver schablonbeloppet kan beviljas.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för ankomstboende – Asylsökande ensamkommande barn (4511) pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En anvisad kommun som har haft betydande extraordinära kostnader för ensamkommande barn som har ansökt om internationellt skydd (asyl) kan söka ersättning för dessa kostnader. Det gäller även ensamkommande barn som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En anvisad kommun som har haft betydande extraordinära kostnader för ensamkommande barn kan söka ersättning för dessa kostnader.

Möjligheten att får den här ersättningen är begränsad och kostnaderna bör främst avse strukturella merkostnader, det vill säga kostnader som kommunen inte har kunnat förutse och planera för, och som inte täcks av andra statliga ersättningar.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser. Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du ansöka genom att fylla i blanketten.

Ansökan om ersättning för betydande extraordinära kostnader – Anvisade asylsökande ensamkommande barn (4515) pdf, 707.3 kB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett dokument som visar att kommunen har haft kostnaden
  • en beskrivning om hur kostnaden har uppstått om det inte tydligt framgår på ansökan samt varför det anses vara en extraordinär kostnad.

Att tänka på

Rätten till ersättning gäller endast för kostnader för ensamkommande barn som Migrationsverket har anvisat till kommunen, det vill säga de som har ansökt om internationellt skydd eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för nyanlända ensamkommande barn på sidan Ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för ensamkommande barn som har ansökt om internationellt skydd eller är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

Ersättningen betalas ut utöver dygnsschablonen på 1 000 kronor och ges för kostnader för vård som ges till barn under 18 år med stöd av Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunen har även rätt till ersättning för vårdinsatser som avses i 2 eller 3 §§ LVU men där vården ges med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). Med andra ord där vårdbehovet för barnet är detsamma som enligt LVU, men vården ges frivilligt.

Från 1 oktober 2026 har kommunen även rätt till ersättning för placering i hem för vård eller boende med särskild kompetens.

Ersättningen betalas ut för kommunens faktiska kostnad per barn och dygn, och för den delen som överstiger schablonersättningen.

Kost­nader som inte ersätts

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader.

Du lämnar in en ansökan där det framgår att barnet har fått vård enligt LVU eller motsvarande vårdbehov enligt socialtjänstlagen (SoL), eller för placering i hem för vård eller boende med särskild kompetens. Ansökan ska innefatta hela kostnaden som kommunen har haft, och Migrationsverket kommer sedan att dra av schablonbeloppet vid handläggningen av ansökan.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för LVU eller motsvarande enligt SoL – För asylsökande ensamkommande barn (4516) pdf, 771.2 kB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett underlag där det framgår att vården ges med stöd av LVU, eller att det föreligger ett vårdbehov motsvarande 2 eller 3 §§ LVU men vården ges med stöd av socialtjänstlagen, för den aktuella perioden, eller att vården avser placering i hem för vård eller boende med särskild kompetens
  • ett ekonomiskt underlag för den aktuella perioden som visar kommunens kostnad för varje barn.

Att tänka på

En kommun har även möjlighet att söka ersättning för vårdinsatser för ensamkommande unga som fyllt 18 år men inte 21 år, se nedan.

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för nyanlända ensamkommande barn på sidan Ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för unga som har ansökt om internationellt skydd och unga skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som fyllt 18 år men inte 21 år, och som tidigare varit ensamkommande barn.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för ensamkommande unga som fyllt 18 men inte 21 år för vård som ges enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), eller på grund av sådana förhållanden som avses i 3 § LVU, men att vården ges med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). Med andra ord där vårdbehovet för barnet är detsamma som enligt LVU, men vården ges frivilligt.

Ersättningen betalas ut för kommunens faktiska kostnad per person och dygn.

Rätten till ersättning förutsätter att vården har påbörjats innan barnet har fyllt 18 år.

Kost­nader som inte ersätts

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader.

Du lämnar in en ansökan där det framgår att den unge har givits vård enligt LVU eller motsvarande vårdbehov enligt socialtjänstlagen (SoL).

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för vårdinsatser enligt LVU eller motsvarande enligt SoL – För ensamkommande asylsökande unga som har fyllt 18 men inte 21 år (4512) pdf, 771.1 kB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Tillsammans med blanketten ska kommunen bifoga

  • ett underlag för den aktuella perioden där det framgår att vården ges till den unge som har fyllt 18 år men inte 21 år enligt LVU, eller att det föreligger ett vårdbehov motsvarande 3 § LVU men vården ges med stöd av SoL. Underlaget ska även visa att vården påbörjades innan personen fyllde 18 år och kontinuerligt motsvarat 3 § LVU
  • ett ekonomiskt underlag som visar kommunens kostnader för varje ungdom för den aktuella perioden.

Att tänka på

En kommun har även möjlighet att söka ersättning för vårdinsatser för ensamkommande barn som har ansökt om internationellt skydd som fått vårdinsatser via LVU eller motsvarande via SoL.

Du kan läsa mer om de olika ersättningstyperna för nyanlända ensamkommande unga på sidan Ersättning för nyanlända med uppehållstillstånd

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Vissa andra kostnader

En kommun har i vissa fall rätt till en schablonersättning på 65 000 kronor för begravningskostnader. Det gäller för en person som vid dödsfallet omfattades av mottagandelagen (2026:999). Det kan därmed även gälla för vissa personer som hålls i förvar, under förutsättning att de samtidigt omfattas av mottagandelagen.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst. Just nu pågår utveckling av funktionen. Mer information om ersättningen och i e-tjänsten kommer att läggas in efterhand.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En kommun kan från 1 oktober 2026 få ersättning för en person som vid dödsfallet omfattades av mottagandelagen, för sådant ekonomiskt bistånd som kommunen har beviljat enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) för begravning.

Inga kostnader utöver schablonbeloppet på 65 000 kronor kan beviljas.

Kommunen ansöker om ersättning i efterhand. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det kvartal som ansökan avser.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du skriva ett brev till Migrationsverket. Märk brevet med "Ansökan om ersättning för begravningskostnader". Brevet ska innehålla

  • personens namn och födelsedatum
  • personens individnummer (dossiernummer) hos Migrationsverket
  • kopia på beslut enligt socialtjänstlagen som styrker att kommunen haft kostnader för begravning.

Kom ihåg att ange namn på kontaktperson, adress, telefonnummer och gärna en mejladress.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då vi fattade beslut.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Kommuner kan i vissa fall ha rätt till ersättning för ekonomiskt bistånd i form av dagersättning och särskilda bidrag. Det avser sådant bistånd som kommunen har betalat ut enligt mottagandelagen, till ensamkommande barn och personer som söker internationellt skydd vid särskilt omfattande tillströmning.

Det är i första hand Migrationsverket som beslutar om bistånd enligt mottagandelagen.

Den här ansökan ska kunna göras via Migrationsverkets e-tjänst, om en sådan situation uppstår.

Personer som ansöker om internationellt skydd och ensamkommande barn ska vända sig till Migrationsverket för att ansöka om bistånd enligt mottagandelagen i form av dagersättning.

Vid särskilt omfattande tillströmning, kan Migrationsverket gå ut med en central förfrågan eller uppmaning om att kommunerna ska ordna med bistånd enligt 2 kap. 7 § mottagandelagen (2026:999). Detta gäller om personerna vistas i kommunen och om biståndet behövs fram tills att Migrationsverket kan ta över ansvaret.

Samma rätt till ersättning finns sedan tidigare för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Vad som gäller ersättning för sådana personer, se Ersättning till kommuner för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Följande ingår i den statliga ersättningen för kostnader för ekonomiskt bistånd enligt mottagandelagen:

Kostnader för ekonomiskt bistånd (dagersättning)

Kommunen kan få ersättning för det ekonomiska bistånd (dagersättning) som kommunen betalar ut till personer som ansöker om internationellt skydd och ensamkommande barn. Dagersättningen ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Kommunen kan inte få ersättning för utbetalat ekonomiskt bistånd (dagersättning) som överstiger de belopp som anges i mottagandeförordningen (2026:1715).

Kostnader för särskilda bidrag

Kommunen kan få ersättning för eventuella särskilda bidrag som de har betalat ut enligt mottagandelagen. Av 13 § mottagandeförordningen (2026:1715) framgår för vilka kostnader som särskilt bidrag kan lämnas

Kommunen ansöker om ersättning i efterskott. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader efter det kvartal som ansökan gäller. Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt.

Ansökan kommer att kunna göras via e-tjänsten.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Du ska skicka med en kopia av

  • ekonomiskt underlag som styrker kommunens kostnader under perioden, uppdelat på dagersättning respektive särskilt bidrag.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då vi fattade beslut.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för kostnader för insatser i form av skyddat boende och annat lämpligt tillfälligt boende för de personer som omfattas av mottagandelagen, om insatsen har beviljats på grund av hot, våld eller andra övergrepp.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst. Just nu pågår utveckling av funktionen. Mer information om ersättningen och i e-tjänsten kommer att läggas in efterhand.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En kommun kan från 1 oktober 2026 få ersättning för faktiska kostnader för insatser i form av skyddat boende och annat lämpligt tillfälligt boende enligt socialtjänstlagen (2025:400) eller lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende, om en person som omfattas av mottagandelagen (2026:999) har beviljats en sådan insats på grund av hot, våld eller andra övergrepp.

Rätt till ersättning gäller inte för ensamkommande barn.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten.

Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du skriva ett brev till Migrationsverket. Märk brevet med "Ansökan om ersättning för skyddat boende". Brevet ska innehålla

  • personens individnummer (dossiernummer) hos Migrationsverket
  • vilken kostnad kommunen söker ersättning för
  • kopia på beslut om insats som styrker kostnaden.

Kom ihåg att ange namn på kontaktperson, adress, telefonnummer och gärna en mejladress.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då vi fattade beslut.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen eller kommunalförbundet vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun har i vissa fall rätt till ersättning för stöd och hjälp i boende och särskilda boendeformer, om insatsen har beviljats på grund av ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning. Det gäller för en person som omfattas av mottagandelagen (2026:999). Det kan därmed även gälla för vissa personer som hålls i förvar, under förutsättning att de samtidigt omfattas av mottagandelagen.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst. Just nu pågår utveckling av funktionen. Mer information om ersättningen och i e-tjänsten kommer att läggas in efterhand.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

En kommun kan från 1 oktober 2026 få ersättning för insatser i form av stöd och hjälp i boende och särskilda boendeformer enligt socialtjänstlagen, om personen omfattas av mottagandelagen och insatsen har beviljats på grund av ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det första kvartalet som ansökan avser.

Du ska göra din ansökan via e-tjänsten.

Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du skriva ett brev till Migrationsverket. Märk brevet med "Ansökan om ersättning för stöd och hjälp i boende för person som omfattas av mottagandelagen". Brevet ska innehålla:

  • personens namn och födelsedatum
  • personens individnummer (dossiernummer) hos Migrationsverket
  • vilken kostnad kommunen söker ersättning för
  • kopia på beslut om insats som styrker kostnaden
  • underlag som styrker att insatser beviljats på grund av ålderdom, sjukdom eller funktionsnedsättning.

Kom ihåg att ange namn på kontaktperson, adress, telefonnummer och gärna en mejladress.

För information om vart du ska skicka din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för barn som har ansökt om internationellt skydd (asyl) i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453 eller 2025:400) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det gäller även barn som är skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst.

Ansök om statlig ersättning

Ansök om statlig ersättning och ta del av beslut och utbetalningsinformation.

Till e-tjänsten

Ersättningen gäller barn som har ansökt om internationellt skydd samt skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som inte är folkbokförda i Sverige och som har föräldrar eller vårdnadshavare i Sverige.

Information om vad som gäller för ensamkommande barn, hittar du under rubriken vårdinsatser enligt LVU eller motsvarande enligt SoL för ensamkommande barn som har ansökt om internationellt skydd (asyl).

En kommun kan få ersättning för kostnader för vård av ett barn i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453 eller 2025:400) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Det är endast i de fall en kommun placerat ett barn för vård i ett annat hem än det egna som kommunen kan få ersättning. I vissa fall kan kommunen även få ersättning för kostnader för föräldrarna eller andra medplacerade anhöriga i samband med vården av barnet. Det måste framgå i barnets placeringsbeslut att det är barnets vårdbehov som lett till att en vuxen har
medplacerats.

Rätten till ersättning är begränsad för unga som har fyllt 18 år. En kommun kan få ersättning för vårdinsatser enligt LVU, eller för vårdinsatser som avses i 3 § LVU, men där vården ges med stöd av SoL. Rätten till ersättning för unga gäller förutsatt att vården är påbörjad innan 18 års ålder och att vårdkedjan är obruten.

Om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen få ersättning för vissa kostnader som har ett direkt samband med barnets boende och omvårdnad. Det gäller till exempel dygnskostnad för placering i

  • i hem för vård eller boende (HVB-hem)
  • institution
  • jourhem
  • familjehem.

För familjehem är det omkostnader samt arvode (inklusive sociala avgifter) som ersätts.

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kommunens utredningskostnader (det gäller även eventuella kostnader för tolk och översättning i samband med utredningen)
  • kostnader för placering av familj efter det att barnets vårdbehov upphört
  • kostnader för uppsägningstid av vårdplatsen om barnet vårdas i det egna hemmet
  • kontaktperson eller kontaktfamilj
  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader
  • kläder, mat, glasögon, sjukvård, medicin och andra kostnader som ska täckas av dagersättning eller särskilt bidrag som Migrationsverket betalar ut till den som har ansökt om internationellt skydd eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet.

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det kvartal ansökan gäller.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten. Om du inte kan nå e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för vårdinsatser för asylsökande barn med vårdnadshavare i Sverige (4473) pdf, 1.2 MB.

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska du bifoga

Tillsammans med blanketten ska du skicka med en kopia på

  • underlag som styrker vårdbehovet för barnet, exempelvis beslut om placering enligt LVU eller SoL för den aktuella perioden, eller
  • underlag som styrker att vården för den unga över 18 år men inte 21 år ges med stöd av LVU, eller att det föreligger vårdbehov motsvarande 3 § LVU men vården ges med stöd av SoL för den aktuella perioden. Underlaget ska även visa att vården påbörjades innan personen fyllde 18 år och kontinuerligt motsvarat 3 § LVU. Bifoga därför redogörelse för vilka omständigheter som legat till grund för bedömningen av vårdbehovet under den aktuella perioden

samt

  • dokument som visar att eventuella medplacerade anhörigas medverkan varit nödvändig utifrån barnets vårdbehov för den aktuella perioden
  • ekonomiskt underlag som styrker kommunens kostnader, exempelvis kopia av betald faktura eller ett utdrag från kommunens lönesystem för den aktuella perioden.

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut eller månaden efter om beslutet togs sent i månaden.

På sidan Ändra konto för utbetalning kan du läsa mer om hur du gör om kommunen vill ändra konto för utbetalningar, ändra referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder.

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag vid behov.

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till förvaltningsrätten. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska det framgå vad kommunen vill ha ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Nyheter

2026-10-01

Ny mottagandelag – det här förändras för kommunerna

Den 1 oktober börjar den nya mottagandelagen att gälla. Den ersätter lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Migrationsverket har även fortsättningsvis huvudansvaret för mottagandet, men den nya lagen förtydligar ansvarsfördelningen mellan Migrationsverket och kommunerna.