Om Migrationsverket EU-finansierade projekt på MigrationsverketOm Migrationsverket EU-finansierade projekt på Migrationsverket

Samman­fatt­ning av projektet

Ett effektivt återvändandearbete är en viktig del i EU:s strävan att uppnå ett hållbart migrationssystem. Detta bidrar Sverige till genom att en person som inte längre får vistas i Sverige, efter exempelvis beslut om avslag på asylansökan, förväntas återvända till sitt hemland eller annat land, i första hand frivilligt. Det är Migrationsverket som ansvarar för den delen av verkställighetsprocessen och ger stöd åt den enskilde på olika sätt. Återvändandearbetet är en viktig del i kampen mot irreguljär migration, och stärker ett ändamålsenligt, säkert och värdigt återvändande, samt bidrar till återintegrering i individens ursprungsland.

Det här driftstödet stärker Migrationsverkets förmåga att resurssätta verksamheten med uppdrag att hantera återvändandearbetet. Därigenom skapas förutsättningar att uppnå de mål och klara de uppdrag som myndigheten har.

Samman­fatt­ning av projektet

Migrationsverket står idag med en låg förmåga att snabbt ställa om verksamhet, och att räcka till när efterfrågan på det fysiska servicemötet ökar. Både med anledningar av förändringar i omvärlden, men också på grund av att fler tillstånd är tidsbegränsade. Den låga förmågan att möta sökandes behov leder till att den sökande drabbas i och med en fördröjd etablering i det svenska samhället. Det fysiska mötet säkerställer service med hänsyn till individens förutsättningar och behov.

Projektet kommer att utveckla SSC Servicekontor och ge systemåtkomst till Migrationsverket, för att möjliggöra exempelvis biometriupptagning. Utöver detta kommer även projektet att utbilda ca 430 handläggare på 35 servicekontor. Projektet bidrar till ökad krisberedskap, ökad kvalitet i servicemötet och mer tillgänglig service. Att servicen utförs inom samverkan med andra myndigheter bidrar även till en livshändelsebaserad service, som underlättar etablering och bidrar till en snabbare integration för den nyanlända.

Samman­fatt­ning av projektet

För asylsökande och andra tredjelandsmedborgare som ansöker om tillstånd är det viktigt att kunna få stöd hela vägen, från att ansökan lämnas in till att ett beslut är fattat. Det är också viktigt att kunna få korrekt och snabb information om vad som händer efter ett beslut. Med stöd i form av en personlig service under processens olika delar kan fler ansökningar vara kompletta när de inkommer till myndigheten och sökande kan vid förändrade omständigheter snabbt inkomma med kompletterande information i väntan på beslut. Det minskar tiden till beslut och gör ärendeprocessen mer rättssäker.

Det här projektet ökar besvarandegraden i Kontaktcenters personliga servicekanal telefon och möjliggör att sökande får det stöd som de har behov av när de ansöker om asyl eller andra tillstånd. Det sker genom en systematisk resursförstärkning på flera enheter som ingår i funktionen Kontaktcenter.

Samman­fatt­ning av projektet

Av regeringsbeslut framgår att grunden för vidarebosättning till Sverige, liksom tidigare, ska utgå ifrån ett individuellt skyddsbehov. Därutöver ska även möjligheterna för svenska kommuner att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar beaktas. Områden som kräver utveckling och förbättring för att möta dessa kriterier har identifierats och utifrån dessa har vi utvecklat en projektidé som består av tre delar:

• utvecklandet av en förbättrad metod för utredning av vidarebosättningsärenden,
• utökade plattformar för samverkan kring vidarebosättning samt
• utvecklandet av en metod för systematisk utvärdering och återkoppling. Därigenom främjas en god integration av kvotflyktingar i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar, vilket i längden ger ett hållbart mottagande för samtliga aktörer inom vidarebosättningsprocessen.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet kommer utveckla ett nytt systemstöd och arbetssätt för hantering av bidrag till asylsökande. Det kommer leda till en högre rättssäkerhet för målgruppen genom att vi säkerställer likvärdigbehandling av barn, kvinnor och män, förbättrar vår informationskvalitet samt minskar antalet felaktiga utbetalningar. Projektet kommer att utbilda medarbetare i det nya digitala arbetssättet.

Samman­fatt­ning av projektet

Migrationsverket har i uppdrag av regeringen i regleringsbrev för 2024 att utöka antalet förvarsplatser där en del av uppdraget kommer att mötas med att utöka antalet förvarsplatser i Flen. Denna utökning av förvaret möjliggör för migrationsverket att bidra till regeringens mål för att minska antalet personer som avviker, bekämpa illegal arbetskraft och underlätta samverkan mellan myndigheterna

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet ska säkerställa att Migrationsverket uppfyller kraven i förordningen 2024/1358 om
inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter. Syftet med Eurodac är att stödja
asylsystemet genom att bidra till korrekt identifiering av tredjelandsmedborgare och statslösa
som ansöker om asyl. Projektet kommer att genomföra process- och it-utveckling samt kompetensutveckla personal.

Samman­fatt­ning av projektet

Projekt K.R.A.F.T (Kompetensutveckling, Rättssäkerhet, Ansvar, Förutsättningar, Tillsammans) syftar till att stärka möjligheterna till kompetensutveckling inom myndigheten och myndighetens anpassningsförmåga i en tid av omfattande förändringar på migrationsområdet. Genom att bland annat utveckla utbildningar och ledarskapsstödet, modernisera digitala verktyg och etablera en mer hållbar lärandestruktur ska projektet bidra till ökad rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i myndighetens arbete. Fokus ligger på områden som rättslig kvalitet, bemötande av utsatt grupper och praktisk tillämpning av nya regelverk. Projektet pågår i två år och ska bidra till en långsiktig och mer robust organisation kring lärande på Migrationsverket.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektets mål är att skapa grundläggande förutsättningar för en stärkt analysförmåga på Migrationsverket. Insatserna fokuserar på tre delområden: övergripande planering och samordning, metoder, arbetssätt och kompetens, samt system, data och statistik. Syftet är att skapa ökade möjligheter för Migrationsverket att agera proaktivt och att anpassa verksamheten till nya förutsättningar och krav.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet kommer, genom anpassning av boendebeståndet samt utvecklande av boendeanskaffningsprocessen, bidra till att stärka och utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet. Detta då en omställning av Migrationsverkets boendebestånd gör asylmottagandet mer effektivt genom kortare väntetider, tidigare etablering eller återvändande samt lägre kostnader för samhället.

Samman­fatt­ning av projektet

Regelverket för visum till EU är i hög grad harmoniserat. Syftet med det harmoniserade regelverket är att viseringshandläggningen ska vara så likartad som möjligt i alla medlemsstater. Idag finns ingen gemensam utbildning för tjänstemän som arbetar med visumansökningar utan varje medlemsstat utvecklar sin egen. Det medför att varje medlemsstat måste lägga tid och resurser på utbildning trots att regelverket är densamma för alla.

I syfte att öka harmonisering och möjliggöra för storskalig spridning tar VCT-projektet fram en onlineutbildning inom visering. Utbildningen täcker hela viseringsprocessen från ansökan till utresa från Schengenområdet, och tas fram i samarbete med flera EU+ medlemsstater.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet Driftstöd VIS (Visa Information System) kommer att hantera kostnader kopplade till drift, vidmakthållande och förvaltning av Sveriges nationella VIS-system, och en nationell SPoC organisation (National System’s Single Point of Contact).

Målet med projektet är att Sverige, under projektperioden, uppfyller kraven i enlighet med VIS förordningen och eu-LISAs krav.

Samman­fatt­ning av projektet

Europa står inför stora risker och hot där t.ex. terrorism, IT-brottslighet m.m. inte bara är mer omfattande utan även snabbt förändras och är mer gränsöverskridande än tidigare. I dag finns det en tydligt ökad hotbild mot Sverige och vår samhällskritiska IT-infrastruktur där säkerhetshoten kommer från såväl främmande makt som våldsbejakande extremister.

Migrationsverket är en av Sveriges myndigheter som har samhällskritisk IT-infrastruktur och bedriver samhällsviktig verksamhet och bidrar till upprätthållandet av både Sveriges och EU:s yttre- och inre säkerhet och är en viktig del av EUs kritiska infrastruktur och samhällsviktiga verksamhet.

För att ytterligare öka Migrationsverkets förmåga att kunna upptäcka och skydda vår känsliga information och samhällskritiska IT-infrastruktur kommer projektet att etablera en förmåga i form av en s.k. SOC (Security Operation Center). SOC är en kombination av system, personal och rutiner/processer för att kunna övervaka Migrationsverkets IT-infrastruktur. Utvecklingen av dessa förmågor innebär att Migrationsverket i realtid kan övervaka, upptäcka och skydda sig mot cybersäkerhetsrelaterade hot och incidenter.

Samman­fatt­ning av projektet

Inom EU pågår det nu ett omfattande arbete med att etablera och implementera flera nya förordningar och förordningsändringar. Detta arbete innebär att EU nu utvecklar ett flertal storskaliga IT-system för insamling, bearbetning och delning av information som är relevant för hantering av yttre gränser och inre säkerhet. Som stöd till dessa IT- system har EU beslutat om två Interoperabilitetsförordningar (IO). Syftet med dessa är att förbättra EU:s samverkan mellan medlemsstater rörande identitetssäkring av individer samt hantering av rörligheten mellan medlemsstaterna. genom att det blir möjligt att dela information mellan sig genom gemensamma IT-system. Det i sin tur kommer att stärka det gemensamma arbetet i fråga om EU:s yttre gränshantering, samt förbättra förutsättningarna för medlemsstaterna att tillsammans möta de säkerhets- och migrationsutmaningar som EU har.

Projektet ska implementera samtliga process- och teknikförändringar för att uppfylla Migrationsverkets och Sveriges del i införandet av lösningar kopplat till de nya IO-förordningarna.

Projektmålet är att Migrationsverkets processer och IT-stöd uppfyller kraven i interoperabilitetsförordningarna samt förändrade krav i EES, ETIAS, ECRIS- TCN, SIS och VIS i och med införandet av interoperabilitetsförordningarna.

Projektets övergripande syfte är att bidra till de europeiska målsättningarna att genomföra en europeisk integrerad gränsförvaltning vid de yttre gränserna och samtidigt skydda den fria rörligheten för personer inom unionen, och därigenom bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektet strävar efter att förbättra Migrationsverkets förmåga att uppta biometriska uppgifter genom att ersätta verkets äldre biometristationer i den svenska verksamheten och på ambassader runt om i världen med en ny generation. Den övergripande målsättningen är att förbättra kvaliteten på de insamlade biometriska uppgifterna, vilket kommer leda till ökad tillförlitlighet vid sökningar med biometriska uppgifter i EU.

Samman­fatt­ning av projektet

Projektets övergripande mål är att förbättra kapaciteten hos armeniska myndigheter för att omhänderta migration och stärka hanteringsprocessen för asylsökande i överenskommelse med EU´s standard och normer. Detta inkluderar att stärka kapaciteten för integrering av flyktingar från Nogorno Karabach.