Andra regler när barn blir vuxna
Bestämmelserna om anhöriginvandring bygger på tanken att familjer ska hållas samman – därför väcker det både känslor och frågor när en ung vuxen ska utvisas medan övriga familjen får stanna i Sverige. Hur kan det bli så? I den här artikeln ska vi besvara frågor om personer som blir vuxna och inte längre omfattas av reglerna för anhöriginvandring.
Att flytta till en anhörig är en av de största kategorierna där personer får uppehållstillstånd i Sverige. Det sker i enlighet med den lagstiftning som beslutats av riksdagen, och till den krets som kan återförenas med sin familj räknas barn och makar/partners.
Anhöriginvandring vid olika typer av tillstånd
Det finns olika typer av tillstånd som kan ge möjlighet för familjemedlemmar att komma till Sverige – en förälder kan exempelvis ha fått uppehållstillstånd på grund av skydd, arbete eller studier. Föräldern måste då ha uppehållstillstånd i Sverige och den som vill följa med eller ansluta måste söka och få uppehållstillstånd innan han eller hon kommer hit.
Läs Migrationsverket svarar: på vilka sätt kan man flytta till sin familj i Sverige?
Kraven för att man ska få återförenas med familj skiljer sig åt mellan exempelvis skyddsbehövande och arbetstagare. En viktig skillnad i det här sammanhanget avser åldersgränsen för att ingå i familjekretsen som anhörig.
18 år gräns för anknytning
Om en förälder till exempel fått skydd i Sverige och barnet får uppehållstånd på grund av anknytning så förändras reglerna den dag barnet fyller 18 år. Då tillhör man inte längre den krets av anhöriga som kan få uppehållstillstånd på grund av att man är barn.
21 år gräns för barn till vissa arbetstagare
För barn som är medsökande till arbetstagare är åldersgränsen istället 21 år. Inom gruppen arbetstagare finns undantag: för så kallade EU-blåkort, ICT, egenföretagare och forskare är åldersgränsen 18 år. Om föräldern får permanent uppehållstillstånd prövas barn inte längre som medsökande till arbetstagare utan enligt ”vanliga” regler om anknytning, då är åldersgränsen 18 år.
Vuxna barn till arbetstagare kan få uppehållstillstånd om de är beroende av föräldern eller dennes make/sambo för sin försörjning även om de är över 21 år.
För studenter (som i flera avseenden har liknande regler) gäller att medföljande barn under 18 år får beviljas uppehållstillstånd på grund av att en förälder har uppehållstillstånd för studier.
Skillnad mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd
Att ett medföljande barn fyller 18 år har fått stor betydelse efter 2021 eftersom huvudregeln då ändrades från permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade (tillfälliga).
Följden har blivit att alla med tillfälliga uppehållstillstånd måste förnya det, men ett barn som fått uppehållstillstånd på anknytning kan i normala fall inte beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd som barn efter att ha fyllt 18 år. Och eftersom man måste ha haft uppehållstillstånd i minst tre år för att få permanent uppehållstillstånd betyder det att barn i äldre tonåren som kommer till Sverige på anknytning kan få det svårt att få förlängt eller permanent uppehållstillstånd på den grunden.
För 18-åringar och äldre som inte kan beviljas uppehållstånd på grund av anknytning till sin familj finns möjligheten att söka uppehållstillstånd på annan grund. Har man individuella skyddsskäl kan man exempelvis beviljas skydd. Om man arbetar eller studerar är ett alternativ är att söka uppehållstillstånd för detta men då är huvudregeln att man ska söka från utlandet. Undantagsvis kan tillstånd beviljas enligt reglerna för statusbyte.
Gemensamt hushåll i undantagsfall
I undantagsfall kan barn som fyllt 18 år få uppehållstillstånd för att flytta till eller vara kvar hos sina föräldrar i Sverige om det föreligger ett särskilt beroendeförhållande dem emellan. Då prövas man som så kallad hushållsgemenskap. Vid prövningen av den frågan ställs höga krav och det räcker inte med en barn-föräldrarelation.
Du vill ansöka – Vuxen som vill bo med annan släkting
Undantag för synnerligen ömmande omständigheter
När Migrationsverket inte beviljar uppehållstillstånd för anknytning eller någon annan grund – till exempel för att ett barn har fyllt 18 år – så gör myndigheten en bedömning av om synnerligen ömmande omständigheter föreligger för att en sökande ändå kan beviljas uppehållstillstånd. Det är en bedömning som görs i alla ärenden där sökanden befinner sig i Sverige, men den är av strikt undantagskaraktär. Då kan Migrationsverket väga in faktorer som personliga omständigheter, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.
Det är dock inte tillräckligt vid bedömningen av synnerligen ömmande omständigheter att man är nära familj. I bedömningen beaktas exempelvis vandel, vistelsetid, anpassning, anknytning till Sverige, anknytning till hemlandet.
Hur påverkar handläggningstider prövningen
Den genomsnittliga handläggningstiden för anknytningsärenden är över ett år, för förstagångsärenden på anknytning under 2024 var den runt 400 dagar. I förlängningsärenden uppgick den genomsnittliga handläggningstiden till 200 dagar förra året. Under 2025 kommer Migrationsverket avgöra fler anknytningsärenden än vad som kommer in, vilket innebär att fler kommer att få beslut snabbare.
Som regel är det sökandens ålder vid tidpunkten för beslut som gäller, inte vid ansökan. Det kan ha betydelse, inte minst med tanke på Migrationsverkets handläggningstider i anknytningsärenden.
Migrationsverket prövar inte alltid ärenden i turordning, utan det beror på vad det är för typ av ansökan och hur ansökan ser ut; om ansökan behöver kompletteras, om en muntlig utredning behöver göras, eller om ansökan av olika anledningar behöver utredas mer.
Vad är ett förvar?
Migrationsverkets förvar finns till för personer som inte har rätt att vistas i Sverige och som ska lämna landet.
Mottagning och boende för asylsökande – hur fungerar det?
Boendesystemet för asylsökande förändras. I den här artikeln ska vi besvara en del av frågorna om hur asylsökande bor idag och hur det ska se ut i framtiden.
Vilka ersättningar får en person som söker skydd i Sverige?
Personer som har sökt skydd i Sverige har rätt till olika typer av ersättningar och subventioner från Migrationsverket – till exempel ersättning för att täcka sina dagliga kostnader eller för att köpa barnvagn. Men hur mycket pengar får man egentligen och vad ska det räcka till? Det reder vi ut i den här delen av Migrationsverket svarar.