Frivillig återvandring och återvandringsbidrag – vad är det?
Den senaste tiden har frågan om återvandring och återvandringsbidrag tagit stor plats i migrationsdebatten – både bland politiker, offentliga verksamheter och hos allmänheten. Vad innebär egentligen frivillig återvandring och hur stort återvandringsbidrag kan man få? Det reder vi ut det i den här delen av Migrationsverket svarar.
Publicerad 19 januari 2026
Att återvandra betyder att en person som har uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl frivilligt väljer att flytta från Sverige. Personen kan välja att flytta tillbaka till sitt hemland eller till ett annat land där hen har rätt att bo.
Eftersom återvandring är ett frivilligt val är det viktigt att skilja det från återvändande. Att återvända betyder att man lämnar Sverige efter att ha fått ett beslut om avvisning eller utvisning. Ett återvändande kan genomföras antingen självmant, av Migrationsverket, eller med tvång av Polismyndigheten – och är alltså en helt annan process än frivillig återvandring.
Vem kan frivilligt återvandra?
Alla som idag har uppehållstillstånd och bor i Sverige kan återvandra, men det är bara vissa som kan ansöka om det så kallade återvandringsbidraget.
Bidrag för att frivilligt återvandra
Om man har bestämt sig för att flytta från Sverige kan man ansöka om återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Det är ett ekonomiskt stöd som kan användas för att exempelvis bekosta resan och hjälpa personen att få en bra start i landet hen flyttar till.
För att få återvandringsbidrag måste man ha en viss typ av uppehållstillstånd och uppfylla vissa krav – det är alltså inte alla som har uppehållstillstånd och som vill flytta från Sverige som kan få bidraget.
Krav för att få återvandringsbidrag
För att få återvandringsbidrag ska man vara bosatt i Sverige och ha fått sitt uppehållstillstånd den 12 september 2024 eller tidigare.
Förutom att man måste ha en viss typ av uppehållstillstånd, krävs det att personen som ansöker om återvandringsbidrag har för avsikt att bosätta sig permanent i ett annat land än Sverige. Det betyder att man ska planera att lämna Sverige utan avsikt att flytta tillbaka i framtiden. Det är också ett krav att personen kan visa att hen kommer att tas emot i landet hen flyttar till. Detta kan man visa med exempelvis ett hemlandspass eller uppehållstillstånd.
Återvandringsbidraget beviljas inte om personen väljer att bosätta sig i ett EU/EES-land eller Schweiz. Det beviljas inte heller den som har obetalda skulder till CSN eller Kronofogden.
Andra typer av uppehållstillstånd
Personer som har uppehållstillstånd av andra anledningar, till exempel arbete eller anknytning till en svensk medborgare, kan inte få återvandringsbidrag för att flytta från Sverige. Svenska medborgare eller personer som tidigare har fått återvandringsbidrag har inte heller rätt till bidraget.
Läs om vem som kan få återvandringsbidrag
Återvandringsbidrag för familjemedlemmar
En familjemedlem kan också ansöka om återvandringsbidrag om hen är anhörig till en person, så kallad anknytningsperson, som har uppehållstillstånd på någon av grunderna ovan och som själv ansöker om bidraget.
Kraven för att familjemedlemmen ska kunna få återvandringsbidrag är att hen har ett eget uppehållstillstånd på grund av anknytning till anknytningspersonen i Sverige och att tillståndet beviljades senast den 12 september 2024. Det krävs dessutom att familjemedlemmen och anknytningspersonen bor tillsammans, eller att de bodde tillsammans direkt innan anknytningspersonen flyttade från Sverige.
Höjt återvandringsbidrag 2026
Sedan den 1 januari 2026 gäller en ny förordning om återvandringsbidrag som bland annat innebär att Migrationsverket får ytterligare verktyg, bland annat tillgång till vissa uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret, för att motverka risken för fusk och missbruk av bidraget. Men framför allt innebär förordningen att bidragsbeloppen nu har höjts.
Hur mycket pengar man kan få beror på om man ansöker som ensamstående vuxen, som par eller som en familj med barn.
Bakgrund till höjningen
Historiskt sett har Migrationsverket tagit emot få ansökningar om återvandringsbidrag; enligt myndighetens årsredovisning för 2024 beviljades endast fyra personer bidraget det året. För att öka incitamenten till frivillig återvandring, det vill säga göra det attraktivare och mer ekonomiskt fördelaktigt att frivilligt återvandra, beslutade regeringen om de nya och kraftigt höjda beloppen.
Ansök om återvandringsbidrag
Inför att man ansöker om återvandringsbidrag ska man kontrollera två viktiga saker: att man har rätt att bo i landet man vill flytta till, och att man har en giltig resehandling för att faktiskt kunna genomföra resan dit.
Information på Migrationsverkets webbplats
Innan man ansöker behöver man förbereda flera dokument som man ska bifoga med sin ansökan, bland annat kopior av alla sidor i sitt pass och intyg från sin bank i Sverige. På Migrationsverkets webbplats finns all nödvändig information om kraven, ansökan och hur det går till.
Förberedelser inför ansökan om återvandringsbidrag
Så betalas återvandringsbidraget ut
När en person som vill flytta från Sverige har beviljats återvandringsbidrag är det Migrationsverket som ansvarar för att betala ut det. Pengarna betalas ut i tre steg i takt med att personen lämnar Sverige – man får alltså inte en klumpsumma utbetald direkt.
Av den totala summan betalas 20 procent ut i samband med att personen beviljas bidraget och fortfarande befinner sig i Sverige. Av resten av beloppet betalas 40 procent ut när personen har anlänt till landet som hen flyttar till, och 60 procent betalas som tidigast ut 15 månader efter att personen har lämnat Sverige. För att få den sista delen av summan måste personens svenska uppehållstillstånd då ha blivit återkallat eller slutat gälla.
Vad händer om man vill återvända till Sverige igen?
En grundläggande regel är att den som ansöker om återvandringsbidrag inte ska ha för avsikt att flytta tillbaka till Sverige – men trots det kan det hända att man vill återvända. Så länge man har ett giltigt uppehållstillstånd kan man flytta tillbaka till Sverige, men om Migrationsverket har betalat ut någon del av återvandringsbidraget blir personen återbetalningsskyldig.
Man kan bli återbetalningsskyldig av andra anledningar också; om man inte lämnar Sverige inom 12 månader från att man har fått beslut om bidrag eller om man har fått pengar på felaktiga grunder.
Hur många olika försörjningskrav finns det?
Regeringen beslutade under 2023 att höja försörjningskravet för arbetstillstånd, vilket har lett till många frågor till Migrationsverket. Men det finns olika typer av försörjningskrav beroende på vad man ansöker om. I den här delen av Migrationsverket svarar reder vi ut vilka försörjningskrav som finns och vem det är som behöver uppfylla det.
Tio år sedan 2015 – vad var det som hände?
För tio år sedan sökte 163 000 personer skydd i Sverige, varav 100 000 under några intensiva höstmånader. Den här artikeln fokuserar på året 2015 – vad som hände och vilka som kom hit.
Vad handlar EU:s nya migrations- och asylpakt om?
EU har antagit ett nytt regelverk som reformerar medlemsstaternas asyl- och migrationssystem. I denna del av Migrationsverket svarar kan du läsa om de nya reglerna och hur de kommer att påverka asylsökande och hantering av migration inom EU.