Vad handlar EU:s nya migrations- och asylpakt om?
EU har antagit ett nytt regelverk som reformerar medlemsstaternas asyl- och migrationssystem. I denna del av Migrationsverket svarar kan du läsa om de nya reglerna och hur de kommer att påverka asylsökande och hantering av migration inom EU.
Vad är pakten?
EU:s migrations- och asylpakt är ett omfattande samarbete på migrationsområdet inom EU som regleras i tio rättsakter. De nya reglerna kommer bland annat att styra hur asylprocessen i EU ska gå till, hur migranter ska kontrolleras vid gränsen och vad medlemsstaterna ska göra om många människor kommer till EU på samma gång för att söka internationellt skydd.
Pakten börjar tillämpas den 12 juni 2026 och medför ett heltäckande och harmoniserat förfarande för migrationshantering och asylprocessen inom EU, med särskilt fokus på gemensam planering, stärkt ansvarsfördelning, effektiva processer och värnande av asylrätten. Reformerna kan delas in i fyra områden:
Asylgränsförfarande – kontroller och hantering av migranter vid EU:s yttre gräns som ska vara likadan i alla medlemsländer.
Asylförfarande – likartad asylprövning i alla medlemsländer ska ge sökande lika rättigheter och ett effektivare system.
Mottagning och förvar – boende och mottagning ska främja en gränsnära process, snabba handläggningstider och ett effektivt återvändande.
Ansvarsfördelning, solidaritet och krishantering inom EU – en ny ordning ersätter de gamla Dublinreglerna (om att man ska söka asyl i det första EU-landet) och tydliggör vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen samt skapar en rättvisare fördelning av asylsökande. Dessutom införs en ny gemensam hantering av migrationskriser och samarbete med tredjeländer.
Varför har man antagit pakten?
Diskussionerna om ett närmare samarbete mellan EU-länderna på migrationsområdet har pågått i många år. När många flyktingar kom 2015 blottades brister i både samarbetet och medlemsländernas asyl- och migrationssystem. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 som följdes av hundratusentals människor på flykt till Europa förstärkte behovet av en gemensam planering och krisberedskap inom migrationsområdet.
Hur kommer det att gå till när en person söker skydd inom EU?
Den som vill söka internationellt skydd i EU:s medlemsstater kommer att påverkas av migrationspakten på flera sätt. Det kommer bland annat att märkas vid gränskontrollen, under asylprocessen och i mottagningen/ boende för skyddsökande.
När skyddsökande kommer till EU:s yttre gräns ska likadana kontroller i alla EU-länder att göras genom så kallad screening. Det är en nödvändig kontroll för att EU-länderna ska veta vem som befinner sig inom territoriet.
Personens identitet ska fastställas, hens hälsa och eventuella sårbarhet ska undersökas och en säkerhetskontroll ska göras genom slagningar i register med mera. Resultaten från kontrollerna matas in i den gemensamma databasen Eurodac och utgör sedan underlag för asylprocessen. Informationen kan också användas vid andra moment, till exempel för att åstadkomma en rättvis fördelning mellan EU-länderna.
Efter screeningen avgörs vilket förfarande som den sökande ska prövas i. Inledningsvis kan den sökande prövas i ett av två olika förfaranden. Det första är det ordinarie förfarandet, det kallas asylförfarande och liknar dagens prövning där asylskälen prövas inom sex månader.
Det andra förfarandet gäller personer där man redan från screeningen gör bedömningen att de sannolikt inte kommer få sin ansökan beviljad. Det kallas asylgränsförfarande och innebär att de sökande inte betraktas som inresta, de måste bo på särskilda gränsnära boenden och vara tillgängliga för prövningen. Processen ska ske nära gränsen och snabbt; den ska vara klar på tre månader, inklusive överklagande.
För den som får avslag finns ett särskilt återvändandeförfarande, och inom tre månader ska personen ha utvisats från Sverige.
Ett nytt system för asylboenden
En viktig fråga är hur pakten påverkar mottagandet och hur de sökande ska bo. Redan innan medlemsländerna kom överens om migrationspakten hade planerna på ett reformerat mottagningssystem i Sverige pågått under flera år. Migrationsverket fått i uppdrag att skapa ett ordnat mottagande som främjar en effektivare asyl- och återvändandeprocess.
Resultatet av dessa parallella processer är att asylsökande huvudsakligen ska bo på mottagningscenter och återvändandecenter, främst bestående av kollektiva boenden. Centren ska i första hand placeras på orter där det finns asylprövning.
I ett första inriktningsbeslut har sex kommuner har pekats ut som lämpliga orter. Dessa orter utgör också myndighetens inriktning för etablering av screening- och gränsförfarandet.
Migrationsverkets andra kollektiva boenden kommer också att användas som mottagnings- och återvändandecenter för att täcka behovet av platser.
Boendena ska vara trygga och säkra för de boende, det gäller inte minst barn, hbtqi-personer, funktionsnedsatta och personer som riskerar att utsättas för våld. Tillgång till skola, jämställdhet mellan män och kvinnor och möjlighet till aktiviteter är andra saker som ska beaktas vid utformningen av boendena.
Hur ska pakten implementeras?
På Migrationsverket pågår ett intensivt arbete för att pakten ska kunna börja tillämpas den 12 juni 2026. Det arbetet sker på tre olika nivåer.
- Inom myndigheten med en särskild program- och projektorganisation.
- Nationellt, tillsammans med andra myndigheter, bland andra Polismyndigheten och landets kommuner och regioner.
- Inom EU, tillsammans med andra medlemsländer, EU:s asylbyrå EUAA, EU-kommissionen, Frontex med flera.
Migrations- och asylpakten innebär att lagstiftning, processer och hantering av migration i EU-länder ska harmoniseras. Eftersom länderna – trots samarbete på migrationsområdet under många år – har olika utgångspunkter i olika avseenden så ser implementeringen också olika ut. För svensk del handlar det främst om införandet av screening och asylgränsförfarande, en mer integrerad asyl- och mottagningsprocess samt att tillsammans med andra EU-länder bygga upp en gemensam planering och hantering av migrationen till EU.
Publicerad 2025-06-18
Vad gör Migrationsverket för att motverka missbruk och brott?
Organiserad brottslighet, missbruk av välfärdssystemen och säkerhetshot förknippar man sannolikt med polis eller Säpo. Men även Migrationsverket spelar en viktig roll i arbetet för att förebygga och motverka missbruk och brottslighet – det ska belysas i den här artikeln.
Andra regler när barn blir vuxna
Bestämmelserna om anhöriginvandring bygger på tanken att familjer ska hållas samman – därför väcker det både känslor och frågor när en ung vuxen ska utvisas medan övriga familjen får stanna i Sverige. Hur kan det bli så? I den här artikeln ska vi besvara frågor om personer som blir vuxna och inte längre omfattas av reglerna för anhöriginvandring.
Fri rörlighet inom EU – hur fungerar det?
EU:s fria rörlighet innebär att en fransk eller tysk får komma och arbeta i Sverige – men hur är det med en indier som har uppehållstillstånd i Spanien, eller hans fru och barn?