Hur fungerar mottagnings- och återvändandecenter?
Asylsökande och personer med utvisningsbeslut ska bo på mottagnings- och återvändandecenter. Vad är ett mottagnings- och återvändandecenter och hur fungerar centren i praktiken? Det reder vi ut i den här delen av Migrationsverket svarar.
Publicerad 27 mars 2026
Asylsökandes boenden har varierat genom åren – från flyktingförläggningar till att många också bott i ett boende de ordnat själva, ofta hos vänner eller släktingar. Nu är systemet på väg att förändras. Regeringen vill att asylsökande och personer som får avslag ska bo i Migrationsverkets asylboenden. De nya boendena kallas mottagnings- och återvändandecenter.
Tanken med centren är att de som bor där ska ha nära till service och information. Men det handlar också om att asylprocessen ska vara snabb och effektiv – från ansökan till beslut om uppehållstillstånd eller ett avslag och återvändande.
Alla Migrationsverkets center heter mottagnings- och återvändandecenter, men en del har mer fokus på mottagning (platser för personer som sökt asyl och väntar på beslut). Andra center har mer platser för personer som ska återvända.
Vilka som bor på centret och hur länge
Vilka ska bo på centren?
Alla asylsökande får en plats på ett mottagnings- och återvändandecenter när de lämnar in sin ansökan. För att ha rätt till ekonomiskt bistånd från Migrationsverket ska man flytta till den plats man tilldelas.
Personer som får avslag på sin asylansökan får plats på ett center med återvändandeplatser när deras utvisningsbeslut vunnit laga kraft (när beslutet börjat gälla). De ska sedan bo där tills de lämnar landet.
Hur länge ska man bo där?
Asylsökande ska bo på centren medan de väntar på beslut i sitt ärende. Eftersom alla ansökningar prövas individuellt går det inte att säga hur lång tid det handlar om, men tanken är det ska underlätta asylprocessen att alla delar samlas på ett ställe.
Personer som får beslut som innebär att de ska återvända ska bo på centren tills de lämnar landet. I regel ska man göra det senast fyra veckor efter att utvisningsbeslutet börjar gälla. Hur lång tid det tar innan man återvänder beror ofta på hur mycket personen själv medverkar, till exempel genom att skaffa de dokument och handlingar som krävs för att resa.
Med EU:s migrations- och asylpakt införs också tidsfrister som anger hur lång tid olika delar i asylprocessen ska ta.
Finns i elva kommuner
Migrationsverket har hittills utgått från orter där myndigheten tidigare haft verksamhet och boenden när vi etablerat mottagnings- och återvändandecenter. För närvarande finns det center i elva kommuner: Boden, Härnösand, Västerås, Sigtuna, Stockholm, Flen, Vänersborg, Mölndal, Halmstad, Malmö och Burlöv.
Kartan visar de orter där Migrationsverket har mottagnings- och återvändandecenter. Röd cirkel visar center med asylprövning. Vit cirkel visar center utan asylprövning.
Trygghet, säkerhet och aktiviteter
I Migrationsverkets uppdrag ingår att se till att det är en trygg och säker miljö på centren, inte minst för barn och utsatta grupper. För att uppnå det finns möjlighet att dela in boendena i olika sektioner, så att till exempel kvinnor och barnfamiljer bor för sig.
Närvaron av Migrationsverkets personal är också viktig för tryggheten och Migrationsverket utökar nu personalnärvaron. Vid behov finns även väktare som ska bidra till en trygg miljö.
På centren erbjuds också aktiviteter som anordnas i samverkan med till exempel frivilligorganisationer som Röda korset och Rädda barnen. Aktiviteter kan även ordnas i Migrationsverkets egen regi.
Att bo som barn på centren
Migrationsverket har ett ansvar för att det är en bra och trygg miljö för barn på centren, bland annat genom att se till att det finns rum för lek, aktivitet och studier. Storleken på rum ska variera så att det passar både mindre familjer och familjer med flera barn. Migrationsverket lägger också vikt vid utomhusmiljön.
Barn som bor i mottagnings- och återvändandecenter har rätt att gå i förskola och skola på samma villkor som andra barn i Sverige.
Hur många bor på centren?
Antalet boende på centren förändras hela tiden eftersom nya personer flyttar in efter att ha sökt asyl, medan andra flyttar ut efter att ha fått uppehållstillstånd eller rest ut från Sverige efter ett avslag. Personer kan också flytta ut av andra skäl, till exempel för att de avvikit, tagits i förvar eller flyttat till en annan typ av boende på grund av sjukdom.
I februari 2026 hade Migrationsverket totalt cirka 5 500 platser i mottagnings- och återvändandecenter. Just då bodde cirka 1 870 personer på centren och av dem var omkring 400 personer under 18 år.
Förändringar med migrations- och asylpakten
Att asylsökande ska bo på mottagnings- och återvändandecenter ligger i linje med EU:s migrations- och asylpakt som införs den 12 juni. Paktens lagstiftning är tvingande för alla EU-länder och innebär bland annat att asylprocessen ska se likadan ut i hela EU.
Med migrations- och asylpakten införs ett screeningförfarande. Det innebär att alla tredjelandsmedborgare (personer från länder utanför EU) som passerar EU:s yttre gräns utan de dokument och handlingar som krävs ska kontrolleras. Även personer som påträffas i ett EU-land utan giltigt tillstånd kan omfattas av screeningen om personen rest in utan nödvändiga dokument.
Personer som befinner sig i screening räknas inte som inresta i landet. Det innebär att det finns begränsningar i var de får vistas under den begränsade tid som screeningen pågår.
Det gäller även för personer vars ansökan om skydd prövas enligt paktens nya asylgränsförfarande. Det är en form av snabbare prövning vid gränsen för vissa kategorier av asylsökande. Det handlar bland annat om personer som kommer från länder som har en låg andel beviljade ansökningar.
När migrations- och asylpakten införs kommer några av Migrationsverkets center även fungera som boenden för personer som befinner sig i screening- eller gränsförfarandena. Det handlar om centren i Boden, Sigtuna, Mölndal och Malmö.
Fler förändringar kring asylsökandes boende
Ytterligare lagstiftning kring asylsökandes boenden är på gång nationellt framöver, med mottagandelagen som föreslås träda i kraft i oktober 2026. Förslaget innebär bland annat att asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och medverka i närvarokontroller på Migrationsverkets boenden.
Läs mer om EU:s migrations- och asylpakt och den nya skyddsprocessen
.png)
Hur får man svenskt medborgarskap?
I samband med Sveriges nationaldag vill Migrationsverket uppmärksamma frågan om medborgarskap och förklara hur det går till när man blir svensk medborgare. Ämnet har länge varit ett av myndighetens största – den här artikeln ska besvara några av de vanligaste frågorna.
Vad handlar EU:s nya migrations- och asylpakt om?
EU har antagit ett nytt regelverk som reformerar medlemsstaternas asyl- och migrationssystem. I denna del av Migrationsverket svarar kan du läsa om de nya reglerna och hur de kommer att påverka asylsökande och hantering av migration inom EU.
.png)
Hur lång tid tar det att få arbetstillstånd?
Migrationsverket arbetar för att göra prövningen av arbetstillstånd smidigare och mer förutsägbar. Men hur långa är handläggningstiderna egentligen? Och varför kan man få vänta på tillstånd?