Hur har regelverket på migrationsområdet förändrats?

År 2023 skärptes villkoren för anhöriginvandring; bland annat höjdes åldersgränsen för när det går att vägra uppe­hålls­tillstånd för makar från 18 till 21 år och möjlig­heterna för alternativt skyddsbehövande att få undantag från försörjningskravet begränsades. Dessutom slopades bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständig­heter, och nu krävs istället synnerligen ömmande omständigheter, vilket är en mycket snäv bestämmelse.

Skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Regeringen har utrett skärpta regler för anhöriginvandring, med målet att anpassa lagstiftningen till EU-rättens miniminivå. Förslagen inkluderar skärpningar i försörjningskraven, utökade krav vid förlängning, samt en väntetid på två år innan familjeåterförening kan beviljas för vissa grupper. Regeringen vill att dessa ändringar ska träda i kraft den 1 januari 2027.

Skärpta villkor för anhöriginvandring (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 13 juli 2026 kan nya regler om en utökad vandelsprövning börja gälla. Förslagen innebär även utökade möjligheter att återkalla uppehållstillstånd. Avsikten är att i större omfattning kunna beakta brottslighet och misskötsamhet när frågor om uppehållstillstånd bedöms. Utöver brottslighet kan misskötsamhet handla om att en person inte följer lagar eller myndighetsbeslut, att den utgör ett säkerhetshot eller har obetalda skulder.

Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Reglerna för hur länge ett utvisningsbeslut ska gälla ändrades 1 april 2025. För att personer ska bli mer motiverade att följa beslut om avvisning eller utvisning är preskriptionstiden numera fem år (istället för fyra) och börjar gälla när personen lämnar landet (inte, som tidigare, när beslutet började gälla). Förändringen innebär att en person som vill ”vänta ut” ett avslagsbeslut för att söka uppehållstillstånd på nytt, måste vänta betydligt längre och lämna Sverige innan ”väntetiden” börjar löpa.

Spårbyte avskaffas och ändrade regler för preskriptionstid

Stärkt arbete för ökat återvändande

Att öka återvändandet är ett prioriterat område och utöver lagändringar har Migrationsverket på uppdrag av regeringen förändrat arbetsformerna på flera sätt. Bland annat har myndigheten tagit fram en nationell handlingsplan och inrättat särskilda återvändandecenter i anslutning till vissa asylboenden.

EU-finansierade projekt för ökat återvändande

Nytt reintegreringsstöd vid återvändande

Det finns olika former av stöd till den som väljer att återvända självmant till sitt hemland. Sedan 1 mars 2025 kan sökande från vissa länder få så kallat reintegreringsstöd enligt en ny modell. Stödet ska underlätta återetablering i hemlandet, genom till exempel utbildning eller arbete och går att söka till och med 31 maj 2026.

Läs mer om ekonomiskt stöd för återetablering

Stöd vid självmant återvändande

Regeringen har föreslagit nya regler för att öka återvändandet som ska börja gälla 13 juli 2026. Eftersom polisen hanterar utvisning med tvång är en del av reformerna riktade till dem: bland annat ska polisen kunna göra fler inre utlänningskontroller. För Migrationsverket märks bland annat utökade möjligheter att använda biometri, alltså uppgifter i form av foto och fingeravtryck. Vidare blir sex myndigheter skyldiga att anmäla till polisen om de misstänker att en person inte har rätt att vistas i landet (undantagna från informationsplikten är sjukvård, skola, socialtjänst och bibliotek).

Regeringen presenterar nya förslag för ett ökat återvändande (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Inom EU förs förhandlingar om en ny återvändandeförordning, som ska ersätta det nuvarande återvändandedirektivet, som en sista ”byggsten” i migrations- och asylpakten. Till grund för förhandlingarna ligger EU-kommissionens förslag från mars 2025 om ett snabbare, förenklade och mer enhetligt återvändande.

Förordning om ett gemensamt återvändandesystem (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Hösten 2025 infördes nya bestämmelser för att öka ordning och säkerhet på förvaren; reglerna ger bland annat personalen större möjlighet att kroppsvisitera, genomsöka rum, kontrollera besökare och använda metalldetektorer. Bestämmelserna syftar i stor utsträckning till att kunna bibehålla en öppen miljö inne på förvaren.

Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 21 juli 2026 vill regeringen att reglerna om uppsikt och förvar skärps. Bland annat införs nya former av förstärkt uppsikt, elektronisk övervakning och krav på särskild säkerhetsavdelning för vissa förvarstagna. Förändringarna är tänkta att införas i olika steg (21 juli 2026, 1 oktober 2026 och 1 december 2027).

Skärpta regler om uppsikt och förvar (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Sedan 1 januari 2026 har stödet höjts kraftigt till den som är lagligt bosatt i Sverige och väljer att återvandra till sitt hemland eller något annat land där den har rätt att bosätta sig. En vuxen kan få 350 000 kronor, en familj max 600 000 kronor för att återvandra.

Första återvandringsbidragen enligt nya regler är beviljade

Läs om återvandringsbidraget

Huvudregeln sedan mars 2025 är att asylsökande ska bo på tilldelad plats på asylboendet för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag.

Ny ordning för asylsökandes boende från 1 mars

Skärpta krav i ny mottagandelag

En ny mottagandelag som börjar gälla 1 oktober 2026 innehåller skärpningar för att asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden. Bland annat ska de sökande vistas inom ett visst område och avvikelser kan leda till sänkt ekonomiskt bistånd eller att ansökan betraktas som återkallad.

En ny mottagandelag (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Ny bosättningslag för nyanlända

En ny bosättningslag är tänkt att börja gälla 1 januari 2027 och berör nyanlända, alltså personer som fått asyl eller kommit hit som kvotflyktingar. Kommunerna ska även i fortsättningen vara skyldiga att ta emot nyanlända och fördelningen ska ta hänsyn till förutsättningarna för integration i kommunen. Incitamenten för nyanlända att aktivt bidra till sin integration ska också stärkas.

Tidsbegränsat boende för nyanlända (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Regeringen har i utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård utrett hur specialregler för asylsökande och personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige kan tas bort utan att det påverkar rätten till tandvård som inte kan anstå.

Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

De nya reglerna, tänkta att börja gälla den 1 september 2026, syftar till att fler som begår brott ska kunna utvisas. De innebär bland annat att fler typer av brott ska leda till utvisning, att återreseförbuden ska bli längre och att åklagare ska yrka på utvisning om brottet är utvisningsgrundande. Allmän domstol ska inte längre beakta verkställighetshinder när de bedömer frågan om utvisning.

Skärpta regler om utvisning på grund av brott (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Från 1 juni 2026 ska personer som utvisats, men där det inte går att verkställa utvisningen (så kallat verkställighetshinder), ha begränsade möjligheter att röra sig fritt, arbeta och ta del av välfärdssystemet. Reglerna gäller bara vissa grupper, till exempel de som utvisats på grund av brott eller utgör ett hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten.

Nya begränsningar vid verkställighetshinder (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 1 april 2025 avskaffades systemet med spårbyte som inneburit att den som fått avslag på sin asylansökan, och arbetat under sin asylprocess i Sverige, under vissa omständigheter kunde få arbetstillstånd utan att lämna landet. Sedan dess gäller istället som huvudregel att sökande måste lämna landet för att söka arbetstillstånd. En annan konsekvens av lagändringen är att barn och andra anhöriga till spårbytare inte kan få uppehållstillstånd som familjemedlemmar till spårbytare.

Spårbyte avskaffas och ändrade regler för preskriptionstid

Personer som tidigare har bytt spår kommer inte längre att kunna tillgodoräkna sig tid med sådant tillstånd för att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare.

Utmönstring av permanent uppehållstillstånd (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Vid en pressträff 6 mars 2026 meddelade regeringen att den överväger att låta spårbytare söka nytt uppehållstillstånd för arbete från Sverige (utan att behöva lämna landet) förutsatt att lönekravet är uppfyllt.

Pressträff om nyheter på migrationsområdet (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Skärpta krav för uppehållstillstånd

Under senare år har kraven för att få uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige skärpts och i dagsläget är lönekravet 80 procent av medianlönen (29 680 kronor i månaden).

Snabbare handläggning för högkvalificerade

Samtidigt ska Sverige vara ett attraktivt land för högkvalificerad arbetskraft och Migrationsverket har fått i uppdrag att stärka Sveriges förmåga att attrahera och behålla internationell kompetens. Med anpassad service och effektivare arbetssätt har myndigheten kortat handläggningstiderna i kompletta ansökningar för högkvalificerade yrken till under 30 dagar.

Den 1 juni 2026 kommer nya regler för arbetskraftsinvandring med syfte att skärpa villkoren, stärka skyddet mot exploatering och arbetslivskriminalitet och samtidigt främja högkvalificerad arbetskraft.

Då införs bland annat krav på minst 90 procent av svenska medianlönen (i dagsläget 33 390 i månaden) och heltäckande sjukförsäkring för tillstånd kortare än ett år. Vissa yrkesgrupper ska kunna undantas från lönekravet.

Nya regler för arbetskraftsinvandring (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 11 juni ska nya regler för doktorander och forskare träda i kraft. Bland annat ska de kunna beviljas permanent uppehållstillstånd snabbare, längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförda studier eller slutförd forskning och möjligheterna att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas.

Bättre villkor för forskare och doktorander samt åtgärder mot missbruk av studietillstånd (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 12 juni 2026 kommer nya asylregler att gälla i hela EU, vilket innebär enhetligare asylprocesser och strängare kontroller vid yttre gräns.

En lagrådsremiss föreslår bland annat bestämmelser för det nya screeningförfarandet, begränsningar av rätten till offentligt biträde i asylärenden samt ny terminologi och systematik i asylförfarandet (bland annat kommer asyl hädanefter att kallas internationellt skydd).

Läs yttrandet om EU:s migrations- och asylpakt och utmönstring av permanent uppehållstillstånd (lagradet.se) Länk till annan webbplats.

År 2024 ändrades reglerna för medborgarskap. Bland annat slopades möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan för personer som är dömda/misstänkta för brott eller utgör hot mot svensk säkerhet. Vidare stärktes skyddet för personer som befinner sig i en utsatt situation.

Skärpta krav för medborgarskap och stärkt skydd (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Den 6 juni 2026 kan ändringar börja gälla som medför strängare krav på att få svenskt medborgarskap (prop. 2025/26:175). De innebär bland annat en ökning av kravet på tiden man ska ha bott i Sverige från fem till åtta år och krav på kunskaper i svenska språket och samhällskunskap. Den sökande ska också ha ett hederligt levnadssätt och kunna försörja sig. Barn kommer att behöva ansöka om medborgarskap istället för att som nu utgöra bipersoner till föräldrar. Anmälningsförfarandet tas bort utom i vissa fall. Vidare införs en möjlighet att återfå ett medborgarskap i enlighet med EU-rätten.

Skärpta krav för svenskt medborgarskap (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Det finns en utredning som föreslår att man ska kunna återkalla medborgarskap om någon fått det på felaktiga grunder eller begått vissa allvarliga brott – med förslaget att förändringarna ska börja gälla 1 januari 2028.

Återkallelse av svenskt medborgarskap (regeringen.se) Länk till annan webbplats.