Hur blir man svensk medborgare?

Det finns olika sätt att bli svensk medborgare: genom ansökan, anmälan eller automatiskt vid födsel eller adoption. Ett barn blir svensk medborgare vid födseln om någon av föräldrarna är svenska medborgare, men det kan också handla om ett barn som adopteras av en svensk förälder.

Medborgarskap för barn

En anmälan om medborgarskap är ett förenklat sätt att bli svensk medborgare, jämfört med ansökan. Alla kan inte bli svensk medborgare genom anmälan, utan det gäller för vissa grupper som nordiska medborgare och barn eller unga vuxna som är statslösa sedan födseln. Vi återkommer till vad som gäller för nordiska medborgare senare i texten.

Anmälan för statslösa mellan 18 och 21 år

Anmälan för statslösa barn

Den här artikeln fokuserar främst på de personer som vill bli svenska medborgare genom ansökan – eftersom det är det vanligaste tillvägagångssättet som står för flest antal medborgarskapsärenden varje år.

Krav för att bli svensk medborgare genom ansökan

Kraven för att bli svensk medborgare genom ansökan finns i lagen om svenskt medborgarskap. Den 6 juni 2026 skärptes lagen och kraven för att bli svensk medborgare blev hårdare. De förändrade reglerna började gälla direkt för alla – även för personer som hade lämnat in sin ansökan innan den 6 juni och fortfarande väntade på beslut.

Sedan den 12 juli 2026 gäller ett undantag från kravet på permanent uppehållstillstånd för vissa grupper. Personer som ingår i dessa grupper kan därför ansöka om svenskt medborgarskap trots att de saknar permanent uppehållstillstånd, om de har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd.

Läs om undantaget från kravet på permanent uppehållstillstånd

Andra regler gäller för nordiska medborgare

För personer som är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller andra regler och man har flera olika möjligheter att bli svensk medborgare – genom ansökan eller anmälan beroende på hur länge man har bott i Sverige.

Svenskt medborgarskap för nordiska medborgare

Så styrker man sin identitet

Kravet på styrkt identitet består av två delar där det första handlar om att man ska ha en identitetshandling, till exempel ett hemlandspass eller identitetskort. Den andra delen handlar om att besöka Migrationsverket personligen, så kallad personlig inställelse. Den personliga inställelsen krävs för att Migrationsverket ska kunna säkerställa att personen som lämnat in ansökan och syns på fotot i identitetshandlingen är samma person som faktiskt besöker Migrationsverket.

Hur länge ska man ha bott i Sverige?

Huvudregeln är att man ska ha bott i Sverige sammanhängande i minst 8 år för att kunna få svenskt medborgarskap.

Krav på att leva skötsamt och hederligt

Att ha levt ett skötsamt liv innebär att man inte får ha skulder eller ha begått brott i Sverige. För att kunna kontrollera det hämtar Migrationsverket uppgifter från Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Den 6 juni 2026 skärptes skötsamhetskravet till att innebära att man måste ha levt skötsamt och hederligt även utanför Sverige. Migrationsverket bedömer detta utifrån de uppgifter som den sökande lämnar och annan information som finns tillgänglig i ärendet, till exempel inlämnade tips.

Skulder och brott kan påverka när man får medborgarskap

Om man har skulder eller har begått brott kan man ändå bli svensk medborgare – men det måste ha gått en viss tid efter att skulden är betald och straffet avtjänat. Den tiden kallas för karenstid och skiljer sig beroende på vilket brott personen har begått.

Man måste kunna försörja sig

För att kunna bli svensk medborgare måste man kunna försörja sig genom egna inkomster från lön eller eget företag. Kravet är att inkomsten ska vara varaktig (inte tillfällig) och motsvara minst tre så kallade inkomstbasbelopp per år, vilket betyder att man ska ha en inkomst på strax över 20 000 kronor i månaden före skatt. Inkomstbasbeloppet uppdateras varje år och därför ändras också inkomstkravet för att bli svensk medborgare årligen.

Det finns inga krav gällande anställningens omfattning, till exempel om man arbetar deltid eller har en timanställning. Den som ansöker om svenskt medborgarskap måste själv kunna uppfylla försörjningskravet, det är alltså inte godtagbart att exempelvis räkna ihop sin egen inkomst med sin partners inkomst.

Information om inkomstbasbelopp på Skatteverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Föräldrapenning och sjukpenning räknas som inkomst

Om man får arbetsrelaterad ersättning tillfälligt under en pågående anställning kan det räknas med när Migrationsverket bedömer om man uppfyller försörjningskravet, eftersom en sådan ersättning räknas på samma sätt som lön. Det kan exempelvis handla om föräldrapenning om man är föräldraledig och sjukpenning om man är sjukskriven.

Inkomster som inte räknas

För att uppfylla försörjningskravet får man inte räkna med lön från så kallat nystartsjobb eller en anställning med särskilt anställningsstöd från Arbetsförmedlingen. Man får heller inte räkna med arbetslöshetsersättning, det vill säga a-kassa, eller under de tre senaste åren ha fått försörjningsstöd under en period som är längre än sex månader.

Personer som försörjer sig som egen företagare får inte räkna med inkomster som kommer från stöd till start av näringsverksamhet, det som i vardagligt tal kallas starta eget-bidrag från Arbetsförmedlingen.

Undantag från försörjningskravet

Vissa personer är undantagna från försörjningskravet, till exempel om man har rätt till vissa typer av pension eller om man bedriver heltidsstudier med godkända resultat vid universitet, högskola eller yrkeshögskola. Även personer som, på grund av exempelvis en funktionsnedsättning, inte rimligen kan förväntas uppfylla försörjningskravet är undantagna.

Läs mer om försörjningskravet och vem som är undantagen

Krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället

Den som är mellan 16 och 66 år måste uppfylla ett kunskapskrav för att kunna bli svensk medborgare. Kravet innebär att man ska ha kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.

Man kan visa att man uppfyller kravet genom till exempel betyg från svensk grundskola eller gymnasium, studier på Komvux eller folkhögskola eller ett godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI). Den som saknar ett intyg som visar kunskaperna kan i stället göra ett medborgarskapsprov.

Migrationsverket kan göra undantag från kunskapskravet för den som har en funktionsnedsättning, eller andra skäl som gör att kravet inte kan uppfyllas.

Godkänd nivå för att visa kunskaper i svenska och om det svenska samhället

Så går medborgarskapsprovet till

Möjligheten att göra ett medborgarskapsprov finns för den som inte kan visa sina kunskaper genom godkända betyg. Provet om det svenska samhället kommer att erbjudas från och med augusti 2026, medan provet i svenska som tidigast kommer kunna genomföras under hösten 2027.

Den sökande kan också visa sina kunskaper i svenska genom ett godkänt resultat på Tisus-testet. Tisus är ett test för personer med utländsk gymnasieutbildning som saknar betyg i svenska och vill studera vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola. Under en övergångsperiod kan även andra språktest användas, till exempel Folkuniversitetets Swedex. Detta innebär att den som annars skulle behöva göra ett medborgarskapsprov i svenska i stället kan visa sina kunskaper genom ett godkänt språktest.

När det finns möjlighet att göra medborgarskapsprov kommer Migrationsverket att skicka ett erbjudande om det till de personer som inte uppfyller kunskapskraven på annat sätt.

Barn måste ha en egen ansökan

Tidigare kunde ett minderårigt barn bli svensk medborgare tillsammans med sin förälder genom att vara biperson i förälderns egen ansökan. Den möjligheten finns inte längre. Barnets vårdnadshavare ska göra en separat ansökan om svenskt medborgarskap för barnet. Om barnet är 12 år eller äldre måste han eller hon ge sitt samtycke till ansökan. Eftersom barn inte omfattas av något försörjningskrav påverkas inte heller deras ansökan av om föräldrarna uppfyller försörjningskravet eller inte.

Så många ansöker om att bli svenska medborgare

Hittills under 2026, ungefär fram till mitten av juni, har Migrationsverket tagit emot drygt 28 000 ansökningar om svenskt medborgarskap. Ser man bakåt i tiden tog myndigheten emot 41 000 ansökningar under 2025 och 50 000 respektive 58 400 ansökningar under 2024 respektive 2023.

Inkomna ansökningar om svenskt medborgarskap 2023–2025

Migrationsverket beviljade 38 800 svenska medborgarskap under 2025, 65 600 under 2024 och 68 200 under 2023. Anledningen till att antalet beviljade medborgarskap var betydligt lägre under 2025 än under tidigare år är främst att myndigheten införde åtgärder för att stärka säkerheten i handläggningen. Åtgärderna innebar fler handläggningsmoment, vilket ledde till att färre beslut kunde fattas.

Beviljade ansökningar om svenskt medborgarskap 2023–2025

Siffrorna är avrundade till närmsta hundratal och är från Migrationsverkets årsredovisning för 2025, samt statistik som finns publicerad på vår webbplats.

Migrationsverkets årsredovisning 2025 (pdf) pdf, 4.7 MB, öppnas i nytt fönster.

Migrationsverkets officiella statistik

Vem blir svensk medborgare?

Bland de personer som fick svenskt medborgarskap under 2025 var de fem vanligaste medborgarskapen Syrien, Afghanistan, Eritrea, Indien och Polen. Flest personer som fick svenskt medborgarskap under 2023 och 2024 kom från Syrien. Därefter kom personer från Afghanistan och Eritrea.

De fem vanligaste medborgarskapen år 2025