Våra projekt bidrar inom åter­vän­dan­de­om­rådet

Projekt AMIRA II (Assisting Migrants in Return and Asylum) drivs av Röda Korset. De har under många år arbetat med att ge stöd till personer som har fått avslag på sin asylansökan och står inför ett eventuellt återvändande.

Hjälpen ska lindra och förhindra mänsk­ligt lidande

Målet är att stärka individer att fatta egna beslut om sin framtid, samt att den som återvänder ska få ett så bra stöd som möjligt, både före och efter ett återvändande.

– Röda Korsets arbete har genomfört flera EU-projekt för att återvändandeprocessen ska vara så human, värdig och hållbar som möjligt för den enskilda berättar Mikaela Hagan, projektledare för AMIRA II.

Genom Röda Korsets pågående AMIF-finansierade projekt stärks stödet ytterligare. Det tvååriga projektet startade i februari 2023 och erbjuder nya typer av insatser till individer som fått ett avslagsbeslut.

– Förutom att erbjuda den enskilda stöd arbetar vi brett med att stärka kunskapen och kapaciteten hos aktörer som möter målgruppen. Vi utbildar civilsamhällesorganisationer och myndigheter i Sverige och i andra länder om vilka behov personer som återvänt kan ha och vad som är bra arbetssätt och bemötande för att möta de behoven. Vi utgår både ifrån studier där vi intervjuat personer som återvänt och Röda Korsets långa erfarenhet på området. Vi samordnar ett nätverk inom civilsamhället för aktörer som ger stöd vid avslag och återvändande, för dialog med myndigheter samt arbetar med påverkansarbete för att förbättra situationen för återvändare, fortsätter Mikaela Hagan.

Samverkan med Irakiska Röda Halvmånen

Tillsammans med Irakiska Röda Halvmånen ger AMIRA II individbaserat stöd vid ett återvändande till Irak. Fokus läggs på särskilt utsatta individer. Insatserna kan innebära psykosocialt stöd och rådgivning, humanitärt eller materiellt stöd, hjälp att få tillgång till sjukvård och behandling, utbildning, eller att starta företag.

Varför arbetar ni specifikt med Irak?

– Återvändare till Irak har stora och komplexa behov av stöd. Svenska Röda Korset har under första delen av projektet haft en landrepresentant i Irak, vilket har möjliggjort att vi kan arbeta långsiktigt med att utveckla kunskap, kapacitet och samverkan med Irakiska Röda Halvmånen. Systerorganisationerna samarbetar kring enskilda ärenden och med informationsutbyte och kapacitetsstärkande insatser. Man samarbetar också kring praktiskt, materiellt och psykosocialt återintegreringsstöd. Vi ska också följa upp återvändande individer och familjer över tid för att se hur det går för dem, säger Mikaela Hagan.

Camilla Stubbe arbetar vid Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) och leder projekt Human, ändamålsenlig och säker återvändarverksamhet. Här berättar hon var Kriminalvårdens återvändandeverksamhet befinner sig idag och vad myndigheten vill åstadkomma genom att driva projektet.

Berätta om syftet med projektet!

Projektet startade i januari 2024 och är fortfarande i uppstartsfas. Syftet är att höja Kriminalvårdens interna kompetens kring återvändandeområdet. Personal som arbetar med återvändande ska lära sig mer om det juridiska ramverket, internationella perspektiv, hur man tar hänsyn till barn- och genusperspektiven och utsatta gruppers behov.

Projektet ska också skapa en bättre förståelse för den kulturella och sociala innebörden av återvändande.

• Med en bättre förståelse för hur personer som ska lämna Sverige upplever återvändandet kan kommunikationen underlättas och missförstånd undvikas. Det är positivt för båda parter att våra medarbetare har en bättre kulturell förståelse om vad ett återvändande innebär för en individ.
  

– Alla som arbetar på Kriminalvården med återvändandeverksamhet ska få en ökad förståelse och kunskap som de kan använda i sitt dagliga arbete. Personalen ska ha rätt förutsättningar att ge de klienter man möter ett så bra återvändande som möjlig, säger Camilla Stubbe.

Projektet ska bland annat ta fram en ny utbildning där personalen får öva i en realistisk miljö. Övningarna ska göras i lokaler med en flygplanskropp, bostadsmoduler och en säkerhetskontroll. Syftet är att personalen ska känna sig tryggare och lära sig hur de kan situationsanpassa både sitt agerande och bemötande utifrån vem de möter. Något som gynnar särskilt barn och andra utsatta grupper.

Hur anpassar ni era metoder när ni möter barn eller andra särskilt utsatta grupper som ska återvända?

• NTE bygger upp ett nätverk med aktörer som kan bistå med sin expertis i området, exempelvis Röda Korset. Vi kommer även använda oss av Frontex (den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån) riktlinjer vid återvändande där barn är involverade. NTE har också tagit del av material från norsk polis om riktlinjer kring hur man möter barn vid ett återvändande. Viktigt att komma ihåg är ju att vårt arbete regleras av Barnkonventionen som är inkorporerad i svensk lag.

– Sammanfattningsvis ger projektet möjligheter att både ta fram förbättrade arbetsmetoder och att öva på dem under kontrollerade former innan de används praktiskt vid återresor och i mötet med klienter. Vi vill att personalen ska känna att de har en bra grund att stå på och att det leder till konkreta förbättringar i våra arbetssätt, avslutar Camilla Stubbe.