Att värna barns rättigheter i migrationsprocessen
Barn som är asylsökande eller som står inför ett återvändande påverkas på många sätt av den oro och osäkerhet som en sådan livssituation innebär och behovet av att värna deras rättigheter är stort. Vissa barn får efter ett avslagsbeslut återvända till sina föräldrars hemland, ett land som de kanske själva aldrig varit i eftersom de är födda i Sverige. För dem blir flytten inte ett återvändande utan en migration till ett nytt land.
Migrerande barn lever ibland i familjer där föräldrarnas oro över framtiden eller nedsatta mående gör att de inte orkar tillgodose sina barns behov fullt ut. Barn informeras inte alltid på ett sätt som är anpassat efter deras ålder och mognad om den egna migrationsprocessen. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och innebär att alla barn i Sverige ska ha samma rättigheter oavsett juridisk status.
AMIF medfinansierar därför flera projekt som drivs av organisationer som är experter på barns rättigheter och lyfter det i en artikelserie på tema barnrätt.
I den här artikelserien berättar vi om det arbete som drivs av SOS Barnbyar, Rädda Barnen och Strömsunds kommun.
Barn får vara barn i projekt Familjepartner
Projekt Familjepartner startade i februari 2023 och erbjuder praktiskt, vardagsnära och individuellt anpassat stöd till nyanlända barnfamiljer i Sverige. Syftet är att öka familjernas delaktighet och inflytande över den egna etableringsprocessen, samt att stärka föräldrarnas förmåga att möta sina barns behov i det nya landet.
– Jag har varit stressad i flera år. Nu är det första gången jag känner mig glad. Tack för att ni gett oss en stödperson - jag har inte ord för att beskriva vad hon betyder för oss, säger en ungdom i projektet
Att vara ny i Sverige innebär många utmaningar. Du förväntas klara dig självständigt, kommunicera med myndigheter, söka vård, fylla i blanketter, söka skolplats, öppna bankkonto, betala räkningar, delta i föräldramöten, jobba, studera svenska - och se till att barnen har en fungerande skolgång och meningsfull fritid. Utan nätverk och språkkunskaper blir det en nästan omöjlig uppgift.
Barn och unga lär sig ofta språket snabbare än sina föräldrar, vilket förändrar familjedynamiken. När föräldrar blir beroende av sina barn för att klara vardagen, leder det ofta till frustration och känslor av otillräcklighet.
För att möta nyanlända familjers utmaningar startade SOS Barnbyar AMIF-projektet Familjepartner. Målet är att stötta nyanlända familjer så att föräldrarna blir mer självständiga. När föräldrar känner sig tryggare i sin roll får barnen möjlighet att vara just barn.
Berätta, vad gör SOS Barnbyar i projektet?
SOS Barnbyar erbjuder familjerna en kvalificerad stödperson som de kan träffa varje vecka under ett års tid. Stödpersonen hjälper till med kontakt med myndigheter, vården och skolan, och fungerar som en brygga i integrationsprocessen.
– En samordnare träffar först familjen och tillsammans upprättar de en handlingsplan. Därefter matchas familjen med en stödperson utifrån deras behov och önskemål. Målet är att alla i familjen ska bli mer självständiga i vardagen, berättar Familjepartners samordnare Sara Kvarngren.
En viktig del av SOS Barnbyars arbete är att lyfta fram barnens röster. 2023 gav FN:s barnrättskommitté sin syn på hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Det lämnades rekommendationer för hur Sverige borde arbeta vidare. I projektet Familjepartner har barn deltagit i workshops där de uttryckt sina åsikter om Barnrättskommitténs rekommendationer. Dessa synpunkter ska diskuterats med socialministern och andra beslutsfattare, vilket ger barnens röster verkligt inflytande.
Individanpassat stöd
– Min dotters lärare ringer och skickar massor av papper till mig. Jag ringer min stödperson och hon hjälper mig. Annars hade jag inte kunnat svara. Det är jättesvårt för mig, förälder i projektet.
Varje familj får en individanpassad handlingsplan där barnens behov utgör egen del. Stödet kan omfatta kontakt med skola och BUP vid utredningar, samt hjälp med att få det stöd barnet har rätt till.
Föräldrar kan även få stöd i att arbeta som personliga assistenter till sina barn med särskilda behov, vilket skapar både ekonomisk stabilitet och närhet till barnets vardag. En viktig del är att ge familjen färdigheter som lever kvar även efter att projektet avslutats.
Foto: Projekt Familjepartner
Återförening och sociala aktiviteter
SOS Barnbyar stödjer också barn i deras anknytningsprocess när de återförenas med deras familj genom att samarbeta med Migrationsverket samt socialtjänsten och förbereda nödvändiga dokument. Utöver det individuella stödet erbjuder projektet sociala aktiviteter för hela familjen och särskilda aktiviteter för ungdomar som exempelvis läxhjälp, fritidsaktiviteter och träning för att främja både fysisk och psykisk hälsa.
Vilka resultat ser ni hittills i projektet?
– Vi ser hur vårt arbete bidrar till att barns rättigheter tillgodoses, hur föräldrar får ökad förståelse för det svenska välfärdssystemet och hur deras välmående ökar. Vi kan ge nyanlända familjer en trygg start i Sverige. Varje aktivitet bygger på barns rättigheter och strävar efter att ge nyanlända barn samma möjligheter som alla barn i Sverige, säger Sara Kvarngren.
Foto: Projekt Familjepartner
Vill du veta mer om SOS Barnbyar och projekt Familjepartner?
- SOS Barnbyar är en global organisation som idag verkar i 130 länder. Organisationen grundades i Österrike 1949 som ett sätt att möta behoven hos alla de barn som blivit föräldralösa och mist sina hem under andra världskriget. Som ett alternativ till att barn skulle växa upp på stora, institutionslika barnhem skapades så kallade ”barnbyar” (Kinderdorf) där barn får växa upp under mer småskaliga, familjelika förhållanden.
- Idag arbetar SOS Barnbyar olika beroende av vilket land organisationen verkar i, men grunden i organisationens arbete är att stärka utsatta barn och deras familjer (Källa: No child should grow up alone
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).
Projektets webbsida Familjepartner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rädda Barnens projekt ska stärka barnrättsperspektivet
Projekten Barn i fokus, Trygga boenden och Ett tillgängligt mottagande syftar till att stärka barnrättsperspektivet genom hela migrationsprocessen
Barn som har upplevt svåra händelser eller utsatta situationer på vägen till Sverige har ofta ett behov av ett särskilt skydd och stöd. Barn och familjer som flytt, sökt asyl och påbörjat ett liv i Sverige är en stor, mångfacetterad grupp som Rädda Barnen arbetat med och för sedan organisationens start. Många barn och föräldrar med erfarenhet av migration beskriver att de möter hinder som försvårar möjligheterna till etablering inkludering i det svenska samhället.
För att möta dessa utmaningar driver Rädda Barnen, med stöd från AMIF, tre projekt som syftar till att stärka barnrättsperspektivet genom hela migrationsprocessen - från asyl till etablering eller återvändande. Här delar organisationen med sig av sina reflektioner kring hur projekten bidrar till att stärka barns rättigheter.
Vilka hinder möter migrerande barn och deras familjer i Sverige?
– Hindren är ofta komplexa och sammansatta. Myndighetsbeslut, information från skolan och viktig dokumentation är ofta på svår svenska, vilket kan förstärka känslan av utanförskap, säger Emma Sandwall, projektledare Barn i fokus i Uddevalla kommun.
– Många vet inte vart de ska vända sig för hjälp eller saknar ett tryggt nätverk i Sverige. Rasism och diskriminering skapar också hinder för att känna sig välkomnad och delaktig i det nya samhället, fortsätter Abdirahman Jama, projektledare Barn i fokus i Marks kommun.
Boendemiljö och risker
Många asylsökande barn och familjer upplever stor osäkerhet kring sitt boende. På Migrationsverkets anläggningsboenden och återvändandecenter finns det risk att barn utsätts för eller bevittnar våld, lever nära missbruk och psykisk ohälsa eller samt saknar trygga utrymmen för lek och utveckling. Forskning visar att barn med funktionsnedsättning löper ännu större risk att få sina rättigheter åsidosatta. Att skapa en trygg boendemiljö är avgörande för barns välbefinnande och detta är något som samtliga tre projekt arbetar aktivt för.
Foto: Rädda barnen Trygga bostadsområden Mark
Att möta hinder genom ett barnrättsperspektiv
Projekten utgår från barnkonventionen, som sedan 2020 är svensk lag. Den gäller alla barn som lever i Sverige, oavsett livssituation, juridisk status eller bakgrund.
Alla barn har rätt till delaktighet i sitt eget liv, en trygg boendemiljö, lek, vila och fritid, utveckling samt skydd mot alla former av våld.
Projektet Trygga Boenden arbetar med att skapa barnvänliga miljöer och ge psykosocialt stöd till barn och föräldrar på Migrationsverkets boenden. En central del i Barn i Fokus är att barn ska få tillgång till meningsfull fritid, social trygghet och möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Projektet Ett tillgängligt mottagande arbetar för att stärka barn med funktionsnedsättnings rättigheter i mottagningssystemet – genom ökad tillgänglighet, bättre samverkan och anpassat stöd i asyl- och bosättningsprocessen.
Föräldrastöd, kunskapsutveckling och samverkan
För att barn ska kunna etablera sig och må bra behöver också föräldrarna få rätt stöd. Inom projekten får föräldrar kunskap om sina rättigheter, det svenska samhället och föreningslivet
De får även praktiskt stöd i att hantera nya livssituationer. På så sätt stärks deras förmåga att stötta sina barn och skapa trygghet i vardagen.
I Rädda barnens projekt betonas också att långsiktig integration kräver fungerande samverkan mellan myndigheter, kommuner, föreningar och andra aktörer. Projekten bidrar till att skapa meningsfull fritid, lokala nätverk och individuellt stöd. Vuxna som möter migrerande barn i sitt arbete får ökad kunskap och verktyg för att kunna bemöta barn som varit med om svåra händelser. Trygga Boenden arbetar också med att höja kompetensen genom utbildningar, föreläsningar och samverkansgrupper – ett arbete som stärker tryggheten i miljön och förebygger våld.
Ett gemensamt mål: Att stärka barnets rättigheter och skapa trygghet
Rädda Barnens AMIF-finansierade projekt verkar för att stärka och skydda barns rättigheter i alla delar av migrationsprocessen – från ankomst till etablering. Genom att stötta föräldrar, involvera fler aktörer och skapa trygga miljöer bidrar projekten till att barn får bättre förutsättningar att utvecklas och känna sig delaktiga i sitt nya sammanhang.
Tillsammans bygger vi en mer rättvis och inkluderande framtid, där varje barn får det skydd, stöd och utrymme som behövs för att må bra och växa.
Foto: Rädda barnen mötesplats Kristianstad
Vill du veta mer om Rädda barnen och projektens arbete?
- Rädda barnen är en global barnrättsorganisation som startades av Eglantyne Jebb 1919 då hon såg de förödande konsekvenser Första världskriget hade för barn i Europa. Jebb var en av världens främsta barnrättsaktivister och hade som mål med organisationen att grundlägga och skydda barns rättigheter världen över.
- Rädda barnen arbetar idag i bland annat i Gaza, Ukraina, Afghanistan, Jemen, Syrien och Sudan (Källa: Save the Children International | Save the Children International Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)
Projektets webbsida Trygga boenden - Rädda Barnen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Barn i asylprocessen – stödmaterial och barnbok ska stärka barnrättsperspektivet
Projekt Barn i familj drivs av Resurscentrum i Strömsunds kommun
Syftet med projektet är att stärka barnperspektivet för barn som befinner sig i asyl- och återvändandeprocess i Sverige. Inom projektet tar kommunen fram stödmaterial för barn, vårdnadshavare och yrkesverksamma. Ett konkret resultat är en barnbok som ska hjälpa barn förstå vad som händer under processen.
Bakgrunden till projektet
– Strömsunds kommun har tidigare arbetat med barn i återvändande, men vi såg ett behov av att fortsatt utveckla arbetet, säger projektledaren Anna Strömstedt
Enligt Migrationsverket sökte 11 666 personer asyl för första gången i Sverige under 2023. Cirka en femtedel av dem var barn som kom tillsammans med sina vårdnadshavare. Majoriteten fick avslag. En ordnad och säker migration och ett hållbart återvändande är prioriterade frågor i både Sverige och EU.
Barnrättsperspektivet – från lag till praktik
Barnkonventionen är lag i Sverige och i många andra länder, men tillämpas inte alltid fullt ut i praktiken. Hela asyl- och återvändandeprocessen ska enligt lag genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Trots att svenska myndigheter arbetat med detta under lång tid finns fortfarande utrymme för förbättringar. Forskning visar att barn i familj utgör en särskilt utsatt grupp inom asyl- och återvändandeprocessen, något som projektet tydligt vill synliggöra och adressera.
Kunskap om återvändande och (åter-) integration
Tillsammans med Delegationen för migrationsstudier (Delmi) tog projektet fram en kunskapsöversikt under 2023. Rapporten sammanställer forskning om barn som befinner sig, eller har befunnit sig, i asylprocessen.
Resultaten visar att många barn känner sig oinformerade och upplever låg delaktighet i processen. Det kan leda till känslor av chock och förvirring, vilket påverkar deras psykosociala hälsa på både kort och lång sikt. För att möta barns behov krävs individualiserat stöd, anpassat till barnens egna förutsättningar och levnadsvillkor. Barn behöver också ges verkliga möjligheter att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga i sin egen asylprocess.
Stödmaterial som möter barns behov
Projektet kommer att publicera flera konkreta material utöver kunskapsöversikten:
- En barnbok som förklarar asyl- och återvändandeprocessen,
- Ett stödmaterial för vårdnadshavare och äldre barn,
- Ett stödmaterial för aktörer som möter barn och familjer i processen.
Just nu färdigställs barnboken, som är framtagen med stöd av barnboksförfattaren Viveka Sjögren.
– Som grund för boken har vi intervjuat barn och vårdnadshavare som fått avslag och vistats på återvändandecenter. Det har gett oss en djupare insikt i deras upplevelser och behov. Vi har även samlat in synpunkter från en referensgrupp med representanter från myndigheter och frivilligorganisationer, och högläst utkastet i barngrupper för att fånga upp barnens egna reflektioner, berättar Anna Strömstedt
Vem bär ansvaret för barnens välmående?
En viktig del av projektet handlar om att synliggöra samhällets ansvar för barn i familjer som fått ett avslag på sin asylansökan. I dag finns ingen central aktör med ansvar för barnens välmående under asyl- och återvändandeprocessen. Ansvaret vilar på vårdnadshavarna.
När samhällets stöd successivt minskar i takt med att asylprocessen går mot avslut riskerar barns behov att hamna i skymundan. Fokus i kommunikationen ligger ofta på att informera de vuxna, snarare än att hjälpa barn att förstå och hantera sin egen situation. Barn berättade i intervjuerna att de önskade att personal inom skolan pratat med dem om deras situation. För många barn blir trygga vuxna i vardagen ett viktigt komplement till vårdnadshavarna.
Vad händer efter projektslut?
Projektet pågår till januari 2026 och har som mål att skapa varaktig förändring för barn i asyl- och återvändandeprocess. Det material som tas fram i projektet ska kunna användas brett inom kommuner, skolor, myndigheter och civilsamhället. Projektet erbjuder även både digitala och fysiska utbildningar för yrkesverksamma som möter barn och familjer i migration. Vi hoppas att satsningen också kan inspirera andra aktörer inom AMIF att utveckla metoder och material med barnrättsperspektiv i fokus.
Vad säger yrkesverksamma?
Yrkesverksamma som deltagit i projektets utbildningar lyfter värdet av konkreta verktyg och ökad trygghet i samtalen med barn.
– Utbildningen gav mig ett nytt sätt att tänka kring hur jag möter barnen – med mer fokus på deras perspektiv och rätt att förstå.
– Det känns värdefullt att materialet utgår från barns faktiska upplevelser. Jag ser fram emot att kunna använda boken som samtalsstöd.
Illustration: projekt Barn i familj
Vill du veta mer om Barn i familj och ta del av det material projektet tagit fram?
- Under oktober - december 2025 erbjuder Strömsunds kommun både digitala och fysiska utbildningar om att samtala med barn i asylprocess utifrån de stödmaterial projektet tagit fram. För mer information och anmälan, anmäl dig till projektets nyhetsbrev: Barn i familj - Begripligt.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Direktlänk till kunskapsöversikten Återvändande och (åter)integration för barn i familj (Delmi, 2024): Återvändande och (åter)integration för barn i familj: en systematisk kunskapsöversikt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Projektets webbsida Barn i familj Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Barnkonventionen antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och blev svensk lag 2020. Konventionen är ratificerad av alla FN:s medlemsstater förutom USA (Källa Barnombudsmannen: Det här är barnkonventionen - Barnombudsmannen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).
Illustration Migrationsverket