Boende
Information om boende för dig som har ansökt om internationellt skydd (asyl).
Du väntar på beslut Du har ansökt om internationellt skydd (asyl)Du väntar på beslut Du har ansökt om internationellt skydd (asyl)
Du har ansökt om internationellt skydd (asyl) i Sverige och väntar på beslut. Här hittar du information om vad som gäller medan du väntar.
- Viktigt att veta
- Så går det till
När du har ansökt om internationellt skydd (asyl) i Sverige har du rättigheter och skyldigheter som det är viktigt att du känner till. På de här sidorna hittar du samlad information om bland annat boende, sjukvård, skola och arbete. Du får också svar på frågor kring väntetid och beslut.
Det här är viktigt att veta under väntetiden
När får jag ett beslut?
Vi kan inte svara på exakt hur lång tid det tar innan du får beslut. Alla ansökningar handläggs individuellt och väntetiden kan därför vara olika lång. Efter att du har varit på en personlig intervju kan du kallas till flera möten innan du får beslut.
Det är viktigt att du kommer på de möten som Migrationsverket kallar dig till. Du kan få vänta längre på ditt beslut om vi måste boka om din tid. Att inte dyka upp till möten som du kallas till kan också leda till att Migrationsverket bedömer att du inte samarbetar, vilket kan leda till att din ansökan avskrivs.
Om du ångrar din ansökan
Du kan när som helst under handläggningstiden ta tillbaka (återkalla) din ansökan. Meddela din handläggare på Migrationsverket om du har ångrat dig. När du har tagit tillbaka din ansökan får du ett beslut om att din ansökan är avskriven och i samband med detta får du också ett beslut om återvändande om du fortfarande befinner dig i Sverige. Det innebär i de flesta fall att du då måste lämna Sverige och Schengenområdet.
Beroende på vilket land du kommer ifrån kan du ha möjlighet att få stöd när du återkallar din ansökan och återvänder till ditt hemland.
Meddela oss om något har förändrats sedan du ansökte
Om du har nya uppgifter som kan påverka din ansökan ska du kontakta Migrationsverket. Nya uppgifter kan till exempel vara nya skäl som rör din ansökan, information som du inte har lämnat tidigare eller id-handlingar som du inte har visat för oss.
Om du flyttar måste du meddela Migrationsverket din nya adress så att vi kan nå dig när det är dags för din utredning eller andra möten.
Läs din post regelbundet så att du inte missar information från oss.
Så här fyller du i blanketten Adressanmälan eller adressändring (Mot93)
1. Personuppgifter
Fyll i namn, telefonnummer och dossiernummer (ärendenummer) för alla personer som flyttar till den nya adressen, även barn.
2. Anmäld/Ny adress
c/o
Ange namnet på personen vars namn står på dörren till bostaden/postfacket. Om ditt eget namn står på dörren/postfacket behöver du inte ange c/o.
Gatuadress
Ange namnet på gatan som bostaden ligger på.
Lägenhetsnummer
Om du bor i en lägenhet ska du ange bostadens lägenhetsnummer som består av fyra siffror. Du kan hitta lägenhetsnumret i husets entré, på dörren till bostaden, på postfacket eller på ditt kontrakt.
Postnummer och ort
Ange postnummer och ort.
Adressen gäller från och med (ange år, månad och dag)
Ange från och med vilket datum din nya adress gäller, ange år, månad och dag.
3. Övriga upplysningar
Här kan du lämna uppgifter som du anser att Migrationsverket bör känna till.
4. Underskrift
I de fall adressändringen gäller för fler än en vuxen person ska blanketten undertecknas av samtliga som är över 18 år.
Lämna eller skicka in blanketten till din mottagningsenhet.
Du hittar postadresserna till Migrationsverkets mottagningsenheter på sidan för kontaktuppgifter:
Kan jag resa ut ur Sverige medan jag väntar på beslut?
Din rätt till internationellt skydd kan påverkas om du lämnar landet. Du måste vara tillgänglig under tiden som din ansökan handläggs, så att du till exempel kan komma till de möten som du blir kallad till. Om du inte är tillgänglig eller om du har lämnat landet, kan Migrationsverket avskriva din ansökan. Då kan du behöva ansöka på nytt.
Hur får jag beslutet?
När Migrationsverket har fattat ett beslut om din ansökan informerar vi dig om beslutet med hjälp av tolk på ett möte hos oss. Under samtalet får du också möjlighet att ställa frågor.
Organisationer som kan ge stöd till dig som har ansökt om internationellt skydd
Amnesty international Länk till annan webbplats.
Caritas Sverige Länk till annan webbplats.
Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd Länk till annan webbplats.
RFSL Newcomers Länk till annan webbplats.
Asylrättscentrum Länk till annan webbplats.
Rädda barnen Länk till annan webbplats.
Svenska Röda Korset Länk till annan webbplats.
Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade Länk till annan webbplats.
Sociala missionen Länk till annan webbplats.
Ansökningskort
Du som ansöker om internationellt skydd (asyl) får ett ansökningskort som bevis på att du får vara i Sverige medan du väntar på beslut. Om du ansökte om asyl före 12 juni 2026 har du fått ett LMA-kort.
Arbete
Information om arbete för dig som har ansökt om internationellt skydd (asyl) och om hur AT-UND fungerar.
Ekonomiskt bistånd
Information om möjligheter till ekonomiskt bistånd för dig som har ansökt om internationellt skydd (asyl).
Betalkort
Information om betalkort för dig som har ekonomiskt bistånd.
Hälso- och sjukvård
Information om hälso- och sjukvård för dig som har ansökt om internationellt skydd (asyl).
Skola
Information om skolgång för barn som har ansökt om internationellt skydd (asyl).
Aktiviteter
Du som ansöker om internationellt skydd (asyl) kan delta i olika aktiviteter för att ha en meningsfull vardag i Sverige tills du får ett slutligt besked om din ansökan.
Du berättar att du vill ansöka om internationellt skydd
Du kan berätta att du vill ha internationellt skydd för gränspolisen vid Sveriges gräns. I Sverige kan du också berätta det för polisen, Migrationsverket eller Kriminalvården. Sedan händer det här:
Polisen eller Migrationsverket gör en första kontroll av din identitet
Du lämnar in ditt pass eller andra id-handlingar
För att visa vem du är och var du kommer ifrån ska du lämna in pass eller identitetskort från ditt hemland. Vi registrerar dig med det namn och kön som står i dina id-handlingar. Om du har en annan könsidentitet än det som står där, eller om du vill att vi använder ett annat tilltalsnamn eller pronomen, ska du berätta det för oss. Berätta också om du har särskilda skäl för att önska tolk eller handläggare av ett visst kön, eller om du inte vill dela rum med personer av ett visst kön.
Du lämnar fingeravtryck
Fingeravtrycken används för att se vem du är och om du har ansökt om internationellt skydd i något annat EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz, eller om du har tillstånd eller förbud mot att vistas i något av dessa länder. Om du redan har ansökt om internationellt skydd i ett av länderna, kommer vi att utreda vilket land som ska ansvara för att pröva din ansökan. Din ansökan hanteras då inom den så kallade AMMR-processen. Förordningen om asyl- och migrationshantering (AMMR) bestämmer vilket land som ska ansvara för din ansökan.
Barn under 6 år behöver inte lämna fingeravtryck.
Du blir fotograferad
Ditt foto används till två bevis: ett papper som bevis för att Migrationsverket har registrerat din ansökan, och ett ansökningskort som bevis för att du har lämnat in en komplett ansökan.
Du får göra en första hälsoundersökning
Hälsoundersökningen görs av medicinsk personal och syftet är att ge dig akut hjälp om du behöver det, och att kontrollera om du har någon smittsam sjukdom.
Du får ha ett första samtal med en handläggare
Med hjälp av en tolk får du berätta mer om vem du är, varför du har lämnat ditt hemland och hur du har rest till Sverige. Du får frågor om din familj och om hur du mår. Berätta om du behöver särskilt stöd, till exempel om du har en funktionsnedsättning.
Du får information
Du får skriftlig information om ansökningsprocessen och vad du måste göra. Vi berättar om rätten till kostnadsfri rättslig rådgivning och att du behöver begära att få det för att vi ska kunna bedöma om du har rätt till det.
Du får också information om praktiska frågor, till exempel din rätt till boende, ekonomiskt bistånd, vård och skola för barnen.
Under samtalen med Migrationsverket kan du alltid ställa frågor om du undrar något.
Du får en kallelse till att lämna in din ansökan
Du får en kallelse och en ansökningsblankett för att lämna in din ansökan om internationellt skydd. Det är då du ska berätta varför du behöver internationellt skydd. Du ska också lämna in dokument och andra handlingar som bevisar det.
Du kan också få en kallelse till en eller flera intervjuer.
Du lämnar in din ansökan
Till mötet då du ska lämna in din ansökan om internationellt skydd ska du ta med dig
- den ifyllda ansökningsblanketten
- dokument och andra handlingar som du vill lämna in som stöd för din ansökan om internationellt skydd
- id-handlingar som du inte redan har lämnat in.
Om det behövs, är en tolk med på mötet. Migrationsverkets handläggare ställer frågor till dig om det du berättar och det du lämnar in.
Handläggaren och tolken har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad du har sagt för någon som inte har laglig rätt att veta det.
Du deltar i en eller flera intervjuer
Vid intervjuer är en tolk med. Handläggaren berättar vad intervjun handlar om och vilka skyldigheter och rättigheter du har. Du är till exempel skyldig att tala sanning och inte undanhålla något som kan vara viktigt för att vi ska kunna bedöma om du behöver skydd.
Du ska berätta vem du är, var du kommer ifrån, varför du ansöker om internationellt skydd och vad du tror kommer att hända dig om du måste återvända till ditt hemland. Du kommer också att få frågor om din familj, din hälsa och din situation i hemlandet. Du har ansvar för att berätta om alla dina skäl för att ansöka om internationellt skydd. Om du har bevisning som du vill att Migrationsverket ska titta på ska du lämna in den.
I slutet av intervjun kan du ställa frågor om ansökningsprocessen eller annat som har att göra med din kontakt med Migrationsverket.
Det ni säger under intervjun spelas in. Handläggaren skriver också ned vad som sägs i ett protokoll. Du får möjlighet att godkänna protokollet, och sedan sparas det tillsammans med alla handlingar som du har lämnat in.
Barn som ansöker om internationellt skydd
Alla barn har rätt att tala och bli lyssnade på. Barn som ansöker om internationellt skydd tillsammans med sina föräldrar har också rätt att prata med handläggaren på Migrationsverket. Barn har rätt att få samma noggranna utredning och prövning av sina skyddsskäl som vuxna – ett barn kan ha andra skyddsskäl än vad föräldrarna har. När barnets skyddsskäl utreds ska Migrationsverkets handläggare, så mycket som möjligt, anpassa utredningen efter barnets ålder, mognad och hälsa. Barnet har rätt att ha en vuxen med sig vid intervjuer. Det kan vara en förälder, en annan vårdnadshavare eller en företrädare. Ensamkommande barn har alltid rätt att ha sin företrädare med sig vid utredningen.
Migrationsverket handlägger
Efter mötet då du lämnade in din ansökan och eventuella intervjuer går vi igenom alla uppgifter som rör din ansökan och bedömer om vi kan pröva din ansökan och om du kan få internationellt skydd.
Vi kontaktar dig om vi behöver mer information.
Väntetid medan vi handlägger
Nu följer en period av väntan. Alla ansökningar är olika och tar därför olika lång tid att utreda.
Du får beslut
Vi kommer att meddela dig om beslutet på ett möte där du får träffa en handläggare som förklarar beslutet för dig med hjälp av en tolk.
Beslutet grundas på din berättelse och de handlingar som du har lämnat in som stöd för det du har berättat om din identitet och ditt behov av internationellt skydd, samt Migrationsverkets kännedom om situationen i ditt hemland.
Om du får internationellt skydd får du uppehållstillstånd och du har rätt att bo och arbeta i Sverige så länge tillståndet är giltigt.
Om du inte får internationellt skydd, ska du förbereda dig för att lämna landet.
Nyheter
2026-06-18
Inga permanenta uppehållstillstånd för tidigare asylsökande och deras anhöriga
Efter ändringar i lagstiftningen är det inte längre möjligt för personer som har tillstånd på grund av skydd att få permanent uppehållstillstånd (PUT).
2026-06-12
Migrationspakten införs 12 juni
Den 12 juni 2026 införs EU:s migrations- och asylpakt. Den innebär bland annat att EU kommer att ha gemensamma regler om hur migranter ska kontrolleras vid gränsen och hur det ska gå till när någon ansöker om internationellt skydd (asyl).
2026-06-01
Nya nivåer för reintegreringsstöd från 1 juni 2026
EU Reintegration Programme (EURP) ger stöd till dig som ska återvända till ditt hemland efter att ha fått avslag på din ansökan om asyl eller inte längre har rätt att stanna i EU. Nu ändras ersättningsnivåerna inom programmet.