Migrationsverkets prognoser

Fyra gånger om året lämnar Migrationsverket prognoser till regeringen om hur migrationen till Sverige bedöms se ut de närmaste åren. Prognoserna visar bland annat hur många asylsökande som antas komma, hur många som bedöms ansöka om uppehållstillstånd för arbete eller studier, hur många som antas söka sig till Sverige för att de har anhöriga här, samt hur många som antas söka svenskt medborgarskap.

Prognoserna visar regeringen hur Migrationsverkets verksamhet och därmed kostnader kan komma att utvecklas på kort och lång sikt. Det är i första hand ett underlag för regeringens budgetarbete, men prognoserna ligger även i regel till grund för samhällsplanering inom andra myndigheter och kommuner.

Läs mer om senaste prognosen från 10 februari 2020

Ny prognos: Stabilt utgångsläge för Migrationsverket 2020

Så går det till att ta fram en ny prognos

Arbetet med en prognos börjar med att vi tittar på hur utvecklingen har sett ut efter den senaste prognosen och om förutsättningarna har förändrats på något sätt. Eftersom utvecklingen i andra delar av världen kan få direkta konsekvenser för Migrationsverkets verksamhet startar prognosarbetet alltid med en systematisk omvärldsanalys. Vi fastställer då bland annat våra bedömningar om hur många människor som antas söka asyl i Sverige. En rad olika faktorer undersöks, till exempel:

  • utvecklingen i olika oroshärdar/drivkrafter för människor att fly
  • resvägar och framkomlighet för migranter på vägen till och genom Europa
  • eventuella förändringar i asylpolitiken på EU-nivå eller övriga EU/EES-länder inklusive Sverige
  • fördelningen av asylsökande mellan olika länder i Europa.

Eftersom det alltid finns en osäkerhet kring antalet asylsökande består prognosen av ett intervall mellan ett lägre och ett högre scenario, samt ett planeringsantagande inom detta intervall. Planeringsantagandet ligger sedan till grund för Migrationsverkets planering och prognosberäkningarna som i sin tur ligger till grund för bedömningen av den ekonomiska utvecklingen och behovet av ekonomiska anslag från regeringen. Även delar av Migrationsverkets egna verksamheter analyseras, till exempel asylprövningen eller mottagningsverksamheten.

Vi tar också hänsyn till om det tillkommit nya förutsättningar i form av lagändringar, domar eller andra beslut och prioriteringar som kan påverka analysen framåt. Det arbetet präglas av dialog och insamling av underlag från expertis på olika avdelningar på Migrationsverket och från andra myndigheter.

Nästa steg är att räkna fram de ekonomiska konsekvenserna för att bedöma storleken på statens utgifter. Utöver det förvaltningsanslag som finansierar Migrationsverkets organisation, handlar prognoserna också om att bedöma storleken på övriga anslag på migrationsområdet. Det rör till exempel boende för asylsökande och statlig ersättning till kommuner och regioner för asylsökande och nyanlända som beviljats uppehållstillstånd.

Prognoserna kan ändras under årets gång och justeras upp eller ner, beroende på utvecklingen i Sverige och runt om i världen.

Prognoserna sträcker sig fyra år framåt

Prognoser över antalet asylsökande kännetecknas av en osäkerhet som ökar med ett längre tidsperspektiv. Prognosbedömningarna avser i första hand innevarande år och kommande år men vi tar även fram hypotetiska antaganden som sträcker sig ytterligare två år framåt i tiden. Det beror på att den statliga budgetplaneringsprocessen har en fyraårig tidshorisont.

Här hittar du Migrationsverkets prognoser

Sidan senast uppdaterad: 2020-02-10

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.