Tio år sedan 2015 – vad var det som hände?
För tio år sedan sökte 163 000 personer skydd i Sverige, varav 100 000 under några intensiva höstmånader. Den här artikeln fokuserar på året 2015 – vad som hände och vilka som kom hit.
Publicerad 27 oktober 2025
Under åren som ledde fram till 2015 hade antalet asylansökningar ökat och 2014 hade över 80 000 personer sökt skydd i Sverige. Hur kraftig ökningen skulle bli 2015 var dock inte känt.
Under första halvåret av 2015 hade Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa minskat. Så sent som i juli tecknade Migrationsverkets prognos bilden av ett Europa med allt fler asylsökande, men där Sverige tappat i attraktionskraft på grund av långa handläggningstider och bristande integration. Det var ett huvudscenario som skulle slå fel.
Antalet asylsökande ökade hastigt
Från slutet av juli till augusti fördubblades antalet asylsökande, från cirka 1 500 till 3 000 personer per vecka. Under hösten fortsatte ökningen i snabb takt, och när Migrationsverkets nästa prognos kom i oktober hade antalet sökande nått över 9 000 personer per vecka.
I oktoberprognosen beskrev Migrationsverket en situation som saknade motstycke i modern tid; en humanitär kris där EU:s grundprinciper och reglerade asylmigration satts ur spel. Migrationsverkets ordinarie kapacitet och beredskap räckte inte till, det rådde akut brist på boenden och extraordinära lösningar efterfrågades.
Under oktober och november tog Sverige emot mer än 20 procent av alla asylsökande i EU+ (EU, EES, Schweiz), vilket var tre gånger fler än under årets första sex månader.
När antalet asylsökande i november låg runt 10 000 i veckan blev Migrationsverkets överordnade mål att ge tak över huvudet. Det ledde till beredskapsplatser: alltså sovsalar, tält, hotell och evakueringsboenden i kommunernas regi runt om i landet. Befintliga asylboenden fylldes till bristningsgränsen och en rad andra insatser gjordes för att öka kapaciteten.
Ladda ner tidslinjen för hösten 2015
Pdf, 18.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Nya åtgärder för att minska antalet sökande
Den 12 november införde Sverige inre gränskontroller mot andra EU-länder och 24 november höll regeringen den historiska presskonferensen där man införde tillfälliga uppehållstillstånd, skärpte asylreglerna och utlovade id-kontroller på bussar, tåg och båtar till Sverige.
Hela Sverige påverkades
Myndigheter, kommuner och stora delar av det svenska civilsamhället mobiliserade under hösten 2015. Privatpersoner och organisationer mötte flyktingar vid tågstationer, organiserade boenden, samlade in kläder och förnödenheter, gav juridiskt och praktiskt stöd och många öppnade sina hem för att ta emot ensamkommande barn.
I slutet av året var cirka 180 000 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav 100 000 i myndighetens boenden. Det var mer än en fördubbling från året innan.
Kommuner över hela landet tog ett stort ansvar i mottagandet. Några exempel på mindre kommuner som i december tog emot många asylsökande var Boden, Söderhamn, Lindesberg, Kramfors, Borgholm och Hultsfred. Ljusnarsberg var den kommun i landet som tog emot flest asylsökande i förhållande till antalet invånare.
Se fullständig lista över asylmottagande per kommun 2015
Excel, 13.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Karta över Sverige som visar vilka kommuner som tog emot flest asylsökande 2015.
Mottagandet i övriga EU
Under 2025 tog Sverige emot cirka 163 000 asylsökande, vilket motsvarade 12 procent av alla som sökte skydd i EU. Bara Tyskland tog emot fler (och Ungern*). I förhållande till folkmängden var Sverige det land som tog emot flest, med undantag för transitlandet Ungern där de flesta sökande inte stannade.
*Ungern
Under 2015 registrerades 175 000 asylansökningar i Ungern, vilket var fler än Sverige både i absoluta och relativa tal. Enligt en EU-rapport från 2017 beviljades däremot färre än 1 000 personer skydd i landet under 2015–2016.
Europaparlamentet uttalar sig i en landrapport om Ungern: ”Det är viktigt att understryka att Ungern inte är en destination för asylsökande, utan ett transitland på väg mot Västeuropa”.
Landrapport om Ungern (på engelska)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Under 2015 genomfördes åtgärder för att antingen blockera Ungerns gränser eller få asylsökande att transitera vidare till andra EU-länder. Bland annat uppfördes stängsel och transitzoner vid gränsen mot Serbien, sökande skickades tillbaka över gränsen efter summariska processer och restriktiv lagstiftning genomfördes för att hindra personer från att söka asyl.
Allvarliga brott mot flyktingars rättigheter i Ungern (på engelska)
Länk till annan webbplats.
Enligt EU:s statistiska organ Eurostat, visar siffror från mars 2016 att över 1,2 miljoner asylsökande kom till EU under 2015. Förutom att Ungerns statistik kan ifrågasättas så har en del andra siffror reviderats om i efterhand. Tyskland efterregistrerade till exempel väldigt många asylsökande först 2016, och Migrationsverkets bedömning är att de sannolikt hade närmare dubbelt så många sökande. Även siffran för det svenska mottagandet avviker från Migrationsverkets statistik (som var cirka 163 000 asylsökande under 2015).
Läs om rekordåret 2015 för förstagångssökande (på engelska) Länk till annan webbplats.
Statistik över asylmottagandet 2015
EU-länder som tog emot flest asylsökande | Asylmottagande per capita: Siffror per 100 000 invånare |
|---|---|
Tyskland: 441 800 | Sverige: 1 600 |
(Ungern: 174 400) | Österrike: 1 000 |
Sverige: 156 000 | Finland: 590 |
Österrike: 85 500 | Tyskland: 540 |
Italien: 83 200 | Luxemburg: 420 |
Frankrike: 70 000 | Danmark: 370 |
EU-genomsnitt: 250 |
Källa: Eurostat.
Vilka var det som kom?
Ungefär hälften av de skyddssökande till EU under 2015 kom från Syrien, Afghanistan eller Irak. Utöver kriget i Syrien bidrog en rad andra faktorer till att tröskeln sjönk för personer att söka sig till Europa. Bland annat var Dublinkonventionen satt ur spel, det saknades hinder mellan Grekland och övriga Europa samtidigt som kostnaderna hos smugglingsnätverken föll.
Kriget i Syrien återspeglas i den svenska statistiken över asylsökande 2015; det är det största ursprungslandet med 50 000 syrier som sökte skydd här.
Syriska asylsökande var i stor utsträckning familjer; ungefär hälften av alla syrier var barn och de flesta kom till Sverige med sin familj. Av syriska asylsökande var också relativt många kvinnor, drygt 18 000 jämfört med knappt 33 000 män.
Olika åldrar och grupper beroende på medborgarskap
Afghaner var den näst största gruppen med runt 42 000 asylsökande och ungefär hälften av dessa var ensamkommande barn, närmare bestämt 21 000 barn. De allra flesta afghanska asylsökande var män – knappt 37 000 jämfört med 7 500 kvinnor.
Irak var det tredje största ursprungslandet med drygt 21 000 asylsökande i Sverige.
Av dem som sökte skydd i Sverige 2015 var över 90 000 vuxna. Nästan 40 000 var barn som kom med sina föräldrar och drygt 30 000 sökte skydd som ensamkommande barn.
Av barnen var åldersgruppen 13–17 år den största. Det var avsevärt fler män än kvinnor som sökte skydd – knappt 50 000 kvinnor jämfört med drygt 115 000 män.
Diagram över asylsökande, fördelade efter kön.
Fördjupning av statistik: så skiljer sig grupperna åt
Här finns flera diagram som visar skillnader mellan asylsökande som kom till Sverige, baserade på exempelvis ålder, kön och bakgrund.
Vuxna och barn
Diagram över ensamkommande barn, barn i familj och vuxna.
Ålder
Diagram över asylsökande, fördelade på åldersgrupper.
Ensamkommande barn
Diagram över ensamkommande barn, fördelade efter medborgarskap.
Barn i familj
Diagram över barn i familj, fördelade efter medborgarskap.
Kvinnor
Diagram över asylsökande kvinnor, fördelade efter medborgarskap.
Asylsökande från Afghanistan
Diagram över asylsökande från Afghanistan, fördelade efter ålder.
Hur har det gått för dem som kom 2015?
Av de cirka 163 000 som sökte skydd i Sverige under 2015 är de flesta kvar i landet. Idag har nästan 66 000 av dem svenskt medborgarskap. Knappt 39 000 av dem som sökte skydd under 2015 har lämnat landet och registrerats som utresta. Det kan vara fler som har lämnat Sverige utan att Migrationsverket har registrerat det.
Syrier är den grupp där flest sökt och fått medborgarskap. I gruppen afghaner där en stor del sökte som ensamkommande barn, har prövningen påverkats av de tillfälliga så kallade gymnasielagarna. Detta, tillsammans med avsaknaden av giltiga identitetshandlingar, är en anledning till att förhållandevis många afghaner i dagsläget har permanenta uppehållstillstånd (drygt 11 000).
Läs tidigare artikel om ensamkommande barn
Bland irakierna har relativt många lämnat Sverige efter att de kom hit 2015 – knappt 10 000 av drygt 21 000 sökande har registrerats som utresta.
Diagram som visar den nuvarande statusen för asylsökande från 2015. Kategorin "Övrigt" inkluderar bland annat avlidna, avvikna eller dubbla ansökningar.
Diagram som visar antal personer som har fått svenskt medborgarskap, fördelat på medborgarskap från personens ursprungsland.
Många familjer har återförenats
I Migrationsverkets statistik över familjeanknytning ingår, utöver skyddssökandes familjer, även andra grupper, såsom anhöriga till svenska medborgare som vill få uppehållstillstånd. Därför går det inte att urskilja precis hur många anhöriga under eller efter 2015 som ville bosätta sig i Sverige med en person som fått skydd i samband med 2015.
Om man tittar på ursprungsländer under perioden 2015–2020 får man en ungefärlig bild av hur asylmottagandet 2015 har påverkat familjeanknytningen.
Då var de sex största medborgarskapen konfliktdrabbade länder varifrån många sökt asyl i Sverige. Syrien är det klart största ursprungslandet under perioden. På listan återfinns även Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak – länder som haft stor asylinvandring till Sverige under längre tid.
Uppehållstillstånd för att bo med någon i Sverige
Av dem som kom till Sverige för att bo med någon under den här perioden (alltså hela gruppen, inte bara de sex största länderna nedan) har drygt 160 000 personer fått svenskt medborgarskap, cirka 36 000 permanent uppehållstillstånd och cirka 12 000 registrerats som utresta från Sverige.
Diagram över de sex största medborgarskapen som har fått uppehållstillstånd för att bo med någon i Sverige, 2015–2020.
Diagram över de sex största medborgarskapen som har ansökt om uppehållstillstånd för att bo med någon i Sverige, fördelade per år.
Så funkar det för elitidrottare att komma till Sverige
Att idrottare från alla världens länder kommer till Sverige för att tävla, spela i en viss klubb eller delta i ett mästerskap är något av en självklarhet – i alla fall för den med ett sportintresse. Men hur funkar det? Kan elitidrottarna bara komma hit eller måste de ta sig igenom en byråkratisk process först? Vi reder ut stegen från ansökan till avspark!
Fri rörlighet inom EU – hur fungerar det?
EU:s fria rörlighet innebär att en fransk eller tysk får komma och arbeta i Sverige – men hur är det med en indier som har uppehållstillstånd i Spanien, eller hans fru och barn?
Andra regler när barn blir vuxna
Bestämmelserna om anhöriginvandring bygger på tanken att familjer ska hållas samman – därför väcker det både känslor och frågor när en ung vuxen ska utvisas medan övriga familjen får stanna i Sverige. Hur kan det bli så? I den här artikeln ska vi besvara frågor om personer som blir vuxna och inte längre omfattas av reglerna för anhöriginvandring.