Arbetstillstånd – vad händer på området?

Vilka kommer till Sverige för att arbeta – varifrån kommer de och vilka slags arbeten har de? Hur snabbt får de besked om sina ansökningar, och vilka reformer har genomförts på senare tid? I den här artikeln sammanfattar vi utvecklingen inom arbetstillstånd.

Migrationsverket svarar

En artikelserie där vi förklarar olika delar av Migrationsverkets verksamhet med fakta och siffror. Uppgifterna är aktuella vid publiceringstillfället.

Artiklarna uppdateras endast i undantagsfall.

Publicerad 19 oktober 2026

Varje år ansöker tusentals personer uppehållstillstånd i Sverige för att arbeta här. Under de senaste åren har flera reformer genomförts. Bland annat har lönekravet höjts och Migrationsverkets insatser stärkts för att minska fusk och utnyttjande av arbetskraft. Samtidigt har Migrationsverket, på uppdrag av regeringen, gjort ansträngningar för att underlätta för högkvalificerad arbetskraft att komma till Sverige.

Statistiken i artikeln avspeglar de förändringar som skett och hur utvecklingen har sett ut när det gäller arbetstillstånd.

Begrepp i artikeln

Artikeln fokuserar på arbetstagare, alltså personer som har en anställning när de söker uppehållstillstånd för att arbete i Sverige. Migrationsverkets statistik för kategorin ”uppehållstillstånd på grund av arbete” omfattar även arbetstagarnas familjer som söker uppehållstillstånd som anhöriga, liksom flera andra grupper. Till exempel egenföretagare, forskare och au pairer.

Ett annat begrepp är högkvalificerad arbetskraft. Det omfattar chefsyrken och yrken med krav på högskolekompetens eller fördjupad högskolekompetens. Även forskare ingår. Doktorander tillhör också målgruppen, men i Migrationsverkets statistik räknas de till gruppen som har uppehållstillstånd för studier. Av den anledningen ingår de inte i den här artikeln.

Ansökningar om arbetstillstånd

Hur många ansöker?

Förra året ansökte drygt 16 000 personer uppehållstillstånd i Sverige för att de hade fått anställning i landet, medan knappt 20 000 sökte förlängning av sitt tillstånd. Antalet sökande har minskat sedan 2023 då motsvarande siffror var cirka 24 000 förstagångsansökningar (och cirka 23 000 ansökningar om förlängning).

Minskningarna kan bero på de skärpningar av lagstiftningen som har gjorts på området. Bland annat har lönekravet höjts successivt, och möjligheten för asylsökande att i stället ansöka arbetstillstånd har också slopats. Det så kallade spårbytet.

Stapeldiagram över inkomna förstagångs- och förlängningsansökningar 2023–2025.

Antalet ansökningar minskade mellan 2023 och 2025. Minskningen var större för förstagångsansökningar än för förlängningsansökningar. Samtliga värden i diagrammet är avrundade till närmaste tusental.

Hur många får tillstånd?

Under 2025 fick cirka 11 000 arbetstagare uppehållstillstånd första gången i Sverige. Knappt 20 000 arbetstagare fick sina tillstånd förlängda.

Hur många färre söker arbetstillstånd?

Diagrammet ovan visar en minskning av antalet ansökningar för arbetstillstånd fram till 2025. Minskningen har varit störst i utredningskrävande branscher som till exempel restaurang-, städ- och byggbranschen, där löneläget kan göra det svårt att klara de höjda försörjnings- och lönekraven för arbetstillstånd.

För ansökningar i högkvalificerade yrken, där löneläget generellt är högre, var minskningen mellan 2024 och 2025 bara sex procent för dem som sökte för första gången.

Personer som kommer till Sverige för att arbeta

Fördelningen mellan män och kvinnor

Fler män än kvinnor söker och får uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige. Av de 11 000 arbetstagare som fick arbetstillstånd efter första ansökan 2025 var drygt 8 000 män och knappt 3 000 kvinnor.

Cirkeldiagram över könsfördelningen bland arbetstagare som fick arbetstillstånd efter första ansökan under 2025.

Under 2025 utgjorde män en tydlig majoritet av arbetstagarna. Värdena är avrundade till närmaste tusental.

De vanligaste medborgarskapen

Det kommer människor från hela världen för att arbeta i Sverige. Förra året fick arbetstagare från ett hundratal olika länder uppehållstillstånd i Sverige.

Tabellen visar de fem vanligaste medborgarskapen bland personer som har fått arbetstillstånd för första gången.

Land

Antal

1. Indien

2 633

2. Thailand

1 974

3. Turkiet

764

4. Kina

679

5. Storbritannien

457

Indien, som toppar listan utgörs till största del av arbetstagare i yrken som kräver högskolekompetens eller motsvarande. Även från Kina och Storbritannien dominerar den högkvalificerade arbetskraften. För Thailand är det mest arbeten inom lantbruk, trädgård och skogsbruk. Turkiet står för en blandning av kompetens med cirka hälften av arbetstagarna i högkvalificerade yrken och den andra hälften inom byggverksamhet, tillverkning och yrken med kortare krav på utbildning.

Se mer statistik om arbetstillstånd

Vilka yrken arbetar de inom?

Av Migrationsverkets statistik framgår att arbetstagare kommer till Sverige för att arbeta i en rad olika yrken. Ungefär hälften söker och får arbetstillstånd tack vare en anställning i ett högkvalificerat yrke. Till exempel it-specialister, tekniker och ingenjörer. För vissa anställningar inom till exempel jordbruk och bärplockning är det vanligt att man söker tillstånd för säsongsanställning.

Antal beviljade säsongsarbetare 2026

De största yrkesgrupperna för arbetstillstånd 2025

Tabellen visar de tio vanligaste yrkeskategorierna bland personer som har fått arbetstillstånd för första gången.

Yrke

Antal

1. It-arkitekter, systemutvecklare, testledare med flera

2 182

2. Ingenjörer och tekniker

1 147

3. Civilingenjörsyrken

1 068

4. Växtodlare inom jordbruk och trädgård

956

5. Bärplockare och plantörer

728

6. Skogsarbetare

646

7. Drift-, support- och nätverkstekniker med flera

250

8. Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden

218

9. Kockar och kallskänkor

191

10. Organisationsutvecklare, hr-specialister med flera

173

Så ser fördelningen ut mellan länen

Var i Sverige arbetar de?

Migrationsverket har uppgifter om folkbokföringsorten för personer med uppehållstillstånd grundat på anställning. Dessa uppgifter visar inte var personen arbetar men de ger en fingervisning om vilka län arbetstagare kommer till. Som kartan visar ligger storstadslänen i topp, men där förekommer även län där en eller ett par arbetsgivare attraherar arbetskraft från utlandet; som exempelvis Norrbotten.

Karta över de sex län där flest arbetstagare folkbokförde sig under 2025.

Flest arbetstagare folkbokförde sig i Stockholms län, följt av Västra Götalands län och Skåne län. Norrbottens, Västmanlands och Dalarnas län hörde också till de sex län där flest arbetstagare folkbokförde sig. Samtliga värden i kartan är avrundade till närmaste hundratal.

Vilka arbetsgivare anställer utländsk arbetskraft?

Migrationsverket har inte heltäckande statistik över vilka företag som anställer personer från länder utanför EU*. Av detta går att utläsa att under 2025 var det många personer med arbetstillstånd som anställdes i svenska och internationella bolag med följande typ av verksamhet:

  • It-konsultverksamhet (till exempel Tata Consultancy och Capgemini).
  • Elkraft och energiinfrastruktur (till exempel Hitachi Energy och Elnos Nordic).
  • Fordonstillverkning, elektrifiering och automation (till exempel Volvo och Scania).
  • Bolag engagerade i byggandet av den nya stålfabriken i Boden (Stegra med flera).

Migrationsverket för inte statistik över vilka företag som anställer personer från länder utanför EU. Däremot medverkar en svensk arbetsgivare med organisationsnummer i varje ansökan om arbetstillstånd gällande en person från tredje land. Informationen ovan baseras på en analys av dessa uppgifter. Notera att säsongsanställningar inte ingår här.

Antal beviljade säsongsarbetare 2026

Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort en mer omfattande uppföljning av vilka arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft.

Läs SCB:s rapport "Internationell kompetens på svenska arbetsplatser" Länk till annan webbplats.

Familjemedlemmar till arbetstagare

Statistiken visar det totala antalet familjemedlemmar som söker och får tillstånd som anhörig till arbetstagare. Förra året sökte cirka 10 000 medföljande familjemedlemmar uppehållstillstånd i Sverige.

Stapeldiagram över inkomna förstagångsansökningar från anhöriga till arbetstagare 2023–2025.

Antalet ansökningar från anhöriga till arbetstagare minskade mellan 2023 och 2025. Samtliga värden i diagrammet är avrundade till närmaste tusental.

SCB har gjort en uppföljning över arbetstagare och deras medföljande familj. Siffror visar att 2 600 partners och 2 500 barn till arbetstagare kom till Sverige under 2023.

Ungefär en tredjedel av männen och en fjärdedel av kvinnorna som kom till Sverige för att arbeta, hade med sig sin partner. Ungefär en femtedel av arbetstagarna hade också med sig barn.

Ju högre kvalifikationsnivå arbetet krävde, desto vanligare var det att arbetstagarna hade med sig familjemedlemmar. Det var särskilt vanligt bland män som arbetade i högkvalificerade yrken.

Läs SCB:s rapport "Anhöriga till arbetskraftsinvandrare från tredje land" Länk till annan webbplats.

Handläggningstider

Sedan 2024 har Migrationsverket fokuserat på bättre service till arbetsgivare och tydlig information till arbetstagaren. Tanken är att så många ansökningar som möjligt ska vara kompletta från början, vilket gör det lättare för myndigheten att snabbt fatta beslut.

Handläggningstiden för högkvalificerade ärenden

När det gäller högkvalificerad arbetskraft har Migrationsverket ett servicelöfte som innebär att beslut ska fattas inom 30 dagar om ansökan är komplett. Det gäller såväl förstagångs- och förlängningsärenden i den här kategorin, även familjemedlemmar.

Med det nya arbetssättet har handläggningstiderna för dessa ärenden varit både korta, jämna och förutsägbara. Under 2026 fick över 80 procent beslut inom 30 dagar.

Nytt arbets­sätt för arbets­till­stånd har gett resultat

Linjediagram över andelen kompletta förstagångsärenden för högkvalificerad arbetskraft som beslutades inom 30 dagar.

Andelen ärenden som beslutades inom 30 dagar har varit stabil över tid. Under 2026 fick över 80 procent beslut inom 30 dagar.

Migrationsverket har även skapat en funktion för att ta emot förfrågningar och skräddarsy information till arbetsgivare som rekryterar högkvalificerad arbetskraft, inklusive universitet och lärosäten.

Om du ska anställa högkvalificerad arbetskraft

Kortare köer för alla yrkeskategorier

Enligt svensk lagstiftning ska ett ärende om arbetstillstånd avgöras inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in, såvida det inte föreligger särskilda skäl. Om man tittar på handläggningstiderna för samtliga ärenden ingår både ansökningar som måste kompletteras och ärenden som är särskilt utredningskrävande.

Statistiken omfattar inte bara arbetstagare, utan även anhöriga, forskare, egenföretagare med flera som ingår i kategorin "uppehållstillstånd på grund av arbete". Andelen ärenden i kategorin som avgörs inom fyra månader har ökat kraftigt de senaste åren.

Det kan förklaras både av de satsningar som Migrationsverket har gjort för att förbättra servicen och korta handläggningstiderna, och det faktum att andelen ansökningar om arbetstillstånd i mer utredningskrävande branscher har minskat.

Hittills i år har tre av fyra arbetstillståndsärenden i förstagångsansökningar fått beslut inom 120 dagar. Andelen har ökat gradvis sedan 2023 då vartannat ärende avgjordes inom 120 dagar.

Stapel- och linjediagram över antal avgjorda ärenden och andelen som avgjordes inom 120 dagar 2023–2025.

Antalet avgjorda ärenden minskade mellan 2023 och 2025, samtidigt som andelen ärenden som avgjordes inom 120 dagar ökade. Procentandelarna är avrundade till närmaste hela procent.

Antalet ärenden som väntar på beslut vid årets slut brukar kallas för balanser och kan ge ytterligare en bild av hur effektivt vi handlägger ansökningar. Balanserna för ansökningar om ”uppehållstillstånd på grund av arbete” har minskat under perioden 2023–2025.

När det gäller förstagångsansökningar har antalet öppna ärenden minskat från drygt 20 000 vid årsslutet 2023 till cirka 10 000 ärenden vid årsslutet 2025.

Stapel- och linjediagram över antal avgjorda ärenden och andelen som avgjordes inom 120 dagar 2023–2025.

Antalet avgjorda ärenden minskade mellan 2023 och 2025, samtidigt som andelen ärenden som avgjordes inom 120 dagar ökade. Procentandelarna är avrundade till närmaste hela procent.

Viktiga förändringar 2026

Under 2026 har flera reformer införts när det gäller arbetstillstånd i Sverige.

Den 1 juni började nya regler att gälla för arbetstillstånd. Bland annat ett lönekrav på 90 procent av medianlönen (i dagsläget 34 470 kronor i månaden), krav på heltäckande sjukförsäkring, möjligheten att neka arbetsgivare som är misstänkta för brott och två nya typer av brott (exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd).

Inför förändringarna 1 juni bestämde regeringen att vissa yrkesgrupper ska undantas från kravet på 90 procent, och i stället ha ett lönekrav på 75 procent. Detsamma ska gälla vissa grupper av personer – till exempel studenter, viss vårdpersonal och anställda inom vissa tech- och life sciencebolag. Personliga assistenter och bärplockare ska inte kunna få arbetstillstånd alls (bärplockare kan dock få uppehållstillstånd för säsongsarbete).

I några omgångar har reglerna för ukrainare med tillfälligt skydd som vill söka arbete, mjukats upp. Lönekravet för dessa personer är 75 procent av medianlönen.

De har också möjlighet att ansöka olika tillstånd inifrån Sverige utan att lämna landet. Till exempel för att arbeta, starta företag eller studera.

De nya reglerna innebär bland annat att studenter får mindre möjlighet att arbeta vid sidan av studierna och att kraven på studieresultat blir högre.

För doktorander och forskare blir det samtidigt möjligt för fler att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige. De får också längre tid på sig att söka arbete efter avslutade studier eller avslutad forskning.

Nya regler för forskare och doktorander

Inom EU finns ett direktiv om en gemensam process för ansökningar om vissa arbets- och uppehållstillstånd. Direktivet har uppdaterats och Sveriges genomförande av ändringarna ska bidra till en enhetlig och tydlig process i hela EU. Det handlar alltså inte om att införa ett nytt tillstånd.

Läs om den gemensamma processen på Regeringens webbplats Länk till annan webbplats.

Vad handlar EU:s nya migrations- och asylpakt om?

EU har antagit ett nytt regelverk som reformerar medlemsstaternas asyl- och migrationssystem. I denna del av Migrationsverket svarar kan du läsa om de nya reglerna och hur de kommer att påverka asylsökande och hantering av migration inom EU.

Så funkar det för elitidrottare att komma till Sverige

Att idrottare från alla världens länder kommer till Sverige för att tävla, spela i en viss klubb eller delta i ett mästerskap är något av en självklarhet – i alla fall för den med ett sportintresse. Men hur funkar det? Kan elitidrottarna bara komma hit eller måste de ta sig igenom en byråkratisk process först? Vi reder ut stegen från ansökan till avspark!

Hur funkar det om man vill åka utomlands?

Julen närmar sig och med helgerna kommer frågor om utlandsresor. Vad gäller för den som har uppehållstillstånd – eller har ansökt om det – och ska åka utomlands? Eller, vad händer om den som fått skydd i Sverige vill åka till sitt hemland?