Migrationsverket ber om undantag från förvaltningslagen
Migrationsverket, Domstolsverket och tre förvaltningsdomstolar föreslår att man tillfälligt ska pausa prövningen av ärenden där enskilda begär att deras ärende ska avgöras, så kallad dröjsmålstalan.
– Vi ser att prövningen av dröjsmålsärenden tar alltför mycket resurser från den vanliga prövningen. Det leder till längre handläggningstider, vilket motverkar själva syftet med regleringen, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik.
Migrationsverket, Domstolsverket och förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö har i en skrivelse föreslagit att regeringen under 18 månader ska göra undantag från möjligheten till dröjsmålstalan enligt 12 § förvaltningslagen. Förslaget gäller arbetsmarknads- och medborgarskapsärenden och syftet är att åstadkomma en paus för att kunna korta handläggningstiderna och minska balanserna.
Trots omfattande åtgärder för att korta handläggningstiderna inom arbetstillstånd och medborgarskap är de genomsnittliga tiderna långa. Ett växande antal ansökningar om såväl arbetstillstånd och medborgarskap som dröjsmålstalan gör att resurserna i dagsläget inte kan användas effektivt.
– Att många enskilda begär att deras ärenden ska avgöras tar mycket resurser och leder till att handläggningstiderna generellt blir längre – inte minst som många dröjsmålsärenden överklagas till domstol, säger Mikael Ribbenvik.
Myndigheterna anser att ett undantag från 12 § förvaltningslagen under en övergångsperiod skulle ge dem möjlighet att avgöra ärenden som ligger i balans och på sikt uppnå förordningsstyrda handläggningstider. I skrivelsen föreslås att regeringen gör förändringen genom en förordning som ger ett undantag från bestämmelsen i 12 § förvaltningslagen. Det framgår av förvaltningslagen (4 §) jämfört med regeringsformen (8 kapitlet, 7 §, andra stycket) att regeringen kan göra ett sådant undantag.
Möjligheten till dröjsmålstalan infördes sommaren 2018 för att göra det möjligt för enskilda att skynda på avgörandet i förvaltningsärenden som dragit ut oskäligt länge på tiden.
– Vi påpekade redan i vår remiss att det här kunde leda till motsatsen – alltså längre handläggningstider eftersom våra medarbetare får ägna tid åt att pröva dröjsmålsärenden istället för att pröva ansökningar om arbetstillstånd och medborgarskap i sak, säger Mikael Ribbenvik.
Myndigheterna skriver att "bestämmelsen om dröjsmålstalan förefaller inte vara tänkt att användas för den typen av mängdärenden som ärenden om arbetstillstånd och medborgarskap är. Bestämmelsen är avsedd för mer komplicerade ärenden där handläggningstiden drar ut på tiden, exempelvis skatteärenden."
Hemställan till justitiedepartementet
Pdf, 288.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Fakta – handläggningstider m.m.
- Antalet inkomna ärenden om arbetstillstånd och medborgarskap har ökat med 18 procent 2022 jämfört med 2018.
- Under 2022 inkom cirka 190 000 ärenden i de två ärendeslagen tillsammans.
- Under 2022 cirka 75 000 ärenden om dröjsmålstalan.
- Balanserna har ökat med i genomsnitt 20 000 ärenden per år.
- Genomsnittlig handläggningstid arbetstillstånd: 171 dagar.
- Genomsnittlig handläggningstid medborgarskap: 431 dagar.
- Till förvaltningsdomstolarna har det de senaste åren överklagats mellan 13 000 och 33 000 ärenden om dröjsmålstalan per år.
Förvaltningslagens allmänna skyndsamhetskrav gäller för all Migrationsverkets prövning, men för vissa ärendeslag finns även särskilda författningsreglerade handläggningsfrister. För arbetstillståndsärenden är den fristen fyra månader, för medborgarskap saknas sådan tidsfrist.
Gällande dröjsmålstalan finns det däremot en frist på sex månader (180 dagar) från ansökningsdagen innan sökanden får lämna in ansökan om att ärendet ska avgöras. Den fristen är kortare för arbetstillståndsärenden, fyra månader (120 dagar).