Ukrainare kan bli kvar länge i Sverige enligt ny prognos

Allt mer talar för att kriget i Ukraina kan pågå länge. I en ny prognos utgår Migrationsverket från att det tillfälliga skyddet enligt EU:s massflyktsdirektiv förlängs till den 4 mars 2025 och att många skyddsbehövande blir kvar i Sverige efter det.
– Vi antar att det stora flertalet kommer att vilja stanna i Sverige om kriget fortsätter och att de då ansöker om framför allt asyl, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Personer som har flytt från Ukraina kan få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. I dagsläget gäller skyddet till den 4 mars 2024. I den prognos som publiceras idag utgår Migrationsverket från ett nytt huvudscenario som baseras på ett långvarigt krig och att EU förlänger skyddet i ytterligare ett år.

Enligt massflyktsdirektivet kan det tillfälliga skyddet gälla som längst i tre år och skulle därmed upphöra den 4 mars 2025 även om det fortfarande pågår ett krig i Ukraina. Migrationsverket bedömer det som sannolikt att flertalet av dem som har haft tillfälligt skydd i Sverige då ansöker om uppehållstillstånd på en annan grund – framför allt asyl, men även arbetstillstånd.

– En utveckling med ett långvarigt krig i Ukraina framstår som allt mer trolig. Om kriget fortsätter är det rimligt att anta att flertalet av dem vars tillfälliga skydd löper ut vill stanna kvar i Sverige. Incitamenten att stanna antas också öka ju längre man vistas här, säger Annika Gottberg.

Migrationsverkets huvudscenario för 2023 är, liksom i föregående prognoser, att 15 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige i år. Även för 2024 har ett huvudscenario tagits fram och på 10 000 skyddssökande nästa år.

Fler bedöms lämna Sverige

Cirka 13 000 personer som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet väntas lämna Sverige under 2023 – 3 000 fler än i föregående prognos. Migrationsverket justerar upp siffran efter att många personer blivit utskrivna ur mottagningssystemet sedan den 4 mars, då de inte ansökt om att förlänga sina uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Bedömningen är att dessa personer har lämnat Sverige utan att meddela Migrationsverket.

Totalt har cirka 20 procent av dem som fått tillfälligt skydd registrerats som utresta från Sverige. Ungefär en tredjedel har uppgett att de ska återvända till Ukraina, men det kan röra sig om fler än så.

– För resterande två tredjedelar är landet de avsett att åka till okänt eller så har de angett ett annat land än Ukraina som destination. En liten andel av dem som rest ut från Sverige har kommit tillbaka, säger Annika Gottberg.

Ökade mottagningskostnader

Cirka 44 000 personer med tillfälligt skydd uppskattas vara inskrivna i mottagningen den 4 mars 2025. Därefter antas omkring hälften söka asyl i Sverige om kriget fortsätter. Potentiellt kan det handla om 22 000 ytterligare ukrainska asylansökningar under 2025.

Att skyddsbehövande från Ukraina beräknas stannar kvar längre i Sverige påverkar mottagningskostnaderna, bland annat i form av ersättningar till kommuner, regioner och sökande. Det har också betydelse för Migrationsverkets behov av resurser.

– Vi ser fortsatt ett stort behov av att Migrationsverket har en stabil dimensionering framöver. Dels mot bakgrund av omvärldsläget, dels för att kunna fortsätta det pågående arbetet med att korta handläggningstiderna. Det nya huvudscenariot för Ukraina innebär också att kapaciteten inom mottagningen och asylprövningen behöver öka under 2025 och 2026, säger Annika Gottberg.

Prognosen i siffror

Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2023 uppgår till cirka 4,7 miljarder kronor.

Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige

Scenarier 2023:

  • Lägre scenario: 10 000
  • Huvudscenario: 15 000
  • Högre scenario: 70 000

Scenarier 2024:

  • Lägre scenario: 1 000
  • Huvudscenario: 10 000
  • Högre scenario: 100 000
Huvudscenariot och det högre scenariot utgår från att det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet förlängs till den 4 mars 2025. Det lägre scenariot utgår från att det tillfälliga skyddet upphör den 4 mars 2024.

Antal som lämnar landet

Migrationsverket bedömer att cirka 13 000 personer som beviljats tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet lämnar Sverige under 2023 och cirka 8 000 personer under 2024.

Planeringsantaganden för 2023, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier

Siffror i parentes avser jämförelse med antagandena för 2023 i prognosen från februari i år:

  • Asyl, förstagångsansökningar: 16 000 (16 000)
  • Asyl, förlängningsansökningar: 33 000 (33 000)
  • Studerandeärenden: 30 000 (27 000)
  • Anknytningsärenden: 45 000 (45 000)
  • Medborgarskapsärenden: 80 000 (80 000)
  • Arbetsmarknadsärenden: 100 000 (100 000)

Kommunmottagna och kvotflyktingar

Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till cirka 9 400 under 2023. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga samt 900 kvotflyktingar, som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige i år.

Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.

Återvändande

Antalet självmant utresta (med avslag på asylansökan) beräknas till cirka 4 200 personer under 2023 och cirka 4 000 under 2024. Detta omfattar inte personer från Ukraina som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Läs prognosen i sin helhet Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.