Krav på informationsutbyte kan stärka arbetet med återvändande
Med en utökad underrättelseskyldighet skulle Skatteverket kunna bidra till ett effektivare återvändandearbete. Det behövs också tekniska lösningar som gör det möjligt att utbyta information på ett effektivt sätt. Det är slutsatsen i den rapport om ökad samverkan i återvändandearbetet som Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket lämnat till regeringen.
Det tre myndigheterna har i sina regleringsbrev för 2023 fått i uppdrag att analysera hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare arbete med återvändande för personer som fått beslut om att lämna Sverige. I uppdraget, som samordnats av Migrationsverket, ingår en kartläggning och analys av hur Skatteverkets information kan bidra till en effektivare hantering.
Slutsatsen i rapporten, som nu lämnats till regeringen, är att Skatteverket får in uppgifter som är viktiga i återvändandearbetet men som de verkställande myndigheterna inte alltid känner till. Därför finns behov av ett utökat utbyte av information.
– För att kunna verkställa ett beslut om återvändande behöver vi normalt ha en id-handling eller resehandling och veta var personen finns och Skatteverket kan ha den informationen, säger Anna Nilsson, verksamhetsexpert vid Migrationsverkets digitaliserings- och utvecklingsavdelning.
Förslaget är därför att ge Skatteverket en utökad skyldighet att dela information som kan användas i Migrationsverkets och Polisens arbete med återvändande. Det gäller till exempel uppgifter om bostadsadress, arbetsgivare och id-handlingar. Det är uppgifter som Skatteverket kan få in i samband med till exempel ansökningar om samordningsnummer, hindersprövning, anställning eller andra kontakter.
En lagändring om utökad underrättelseskyldighet behöver enligt rapporten kombineras med tekniska lösningar för att få till stånd ett effektivt informationsutbyte.
