Så påverkar höjt försörjningskrav de som söker arbetstillstånd

Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, från dagens 13 000 kronor till 27 360 kronor. Det nya kravet gäller från den 1 november.
– Detta kommer främst att påverka yrkesgrupper inom service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.

Regeringens beslut innebär att en god försörjning för en arbetskraftsinvandrare är en lön på minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån, SCB, publicerar för Sverige. Försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare kommer därför öka från dagens 13 000 kronor till 27 360 kronor. Den summan kommer att ändras årligen i samband med att Statistiska centralbyrån kommer med ny medianlön.
– Syftet med ett höjt försörjningskrav är, enligt regeringen, att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner, säger Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket.

Ansök­nings­till­fället styr

Det är den senast publicerade medianlönen vid tidpunkt för ansökan som gäller vid prövning. Det är alltså ansökningstillfället som kommer att styra vilken medianlön som ska tillämpas vid beräkning av god försörjning.

Om arbetstillstånd beviljas är det nivån på god försörjning vid tidpunkt för ansökan som gäller under hela tillståndsperioden, även om Statistiska centralbyrån uppdaterar medianlönen under pågående tillståndsperiod. Men lönen måste fortfarande vara i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
– Om en lön enligt kollektivavtal överstiger 80 procent av medianlönen är det lönen enligt kollektivavtalet som gäller. Om lönen enligt kollektivavtalet ligger under måste man ändå nå upp till god försörjning, säger Carl Bexelius.

Vid ansökan om förlängning av arbetstillstånd ska lönen uppnå 80 procent av medianlönen vid tillfället för ansökan eller i nivå med kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Inga över­gångs­regler

Det finns inga övergångsregler, vilket innebär att alla som ansöker om tillstånd efter 1 november måste ha en lön om minst 27 360 kronor i månaden. Det gäller oavsett om man jobbar heltid eller deltid.

För en ansökan som kommit in före den 1 november är det den medianlön som gällde vid tidpunkten för ansökan som utgör grund för beräkning.
– Har ansökan till exempel kommit in 1 januari 2023 är det medianlönen som varit publicerad vid tidpunkt för ansökan som Migrationsverket utgår ifrån. I detta fall blir det medianlön för 2021, och därmed 26 560 kronor, säger Carl Bexelius.

Medianlönen publiceras årligen av Statistiska centralbyrån och avser föregående års löner. Med andra ord 2023 års medianlön beräknas på 2022 års löner.

För den som har beviljats arbetstillstånd innan det nya försörjningskravet träder i kraft och vars tillstånd sträcker sig längre fram i tiden gäller fortfarande samma försörjningskrav som gällde vid beslutstillfället, det vill säga 13 000 kronor.
– Men lönen måste fortfarande vara i nivå med kollektivavtalet eller praxis inom yrket eller branschen. Det är först i samband med ansökan om förlängt arbetstillstånd som kravet på god försörjning måste vara uppfyllt för att arbetstillståndet ska kunna förlängas, säger Carl Bexelius.

Yrken som påverkas

De yrkesområden som främst kommer att påverkas av det höjda försörjningskravet är service, omsorg, försäljning, lantbruk, trädgård, skogsbruk, bärplockare, fiske och yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Dessa grupper har i regel en lön som ligger under det nya försörjningskravet.

Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under lönekravet.

Undantagna lönekravet

Arbetstagare som är undantagna det nya kravet är de som nyttjar den fria rörligheten (medborgare inom EU/EES eller är familjemedlem till en person som är det), de som har eller ansöker om EU-blåkort, de som har eller ansöker om ICT-tillstånd, samt säsongsarbetare.

Professionella tränare och idrottare, au pairer, praktikanter inom ramen för internationellt utbyte eller praktikanter med praktik med anknytning till högre utbildning och forskare kommer inte omfattas av det nya kravet.

Mer information, exempel på tillämpning samt frågor och svar hittar du på sidan Höjt försörjningskrav för arbetstillstånd.