Skärpta villkor för anhö­ri­gin­vand­ring

Nu har riksdagen beslutat om vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och vissa begränsningar i möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Förändringarna i utlänningslagen träder i kraft den 1 december.

Skärpningarna i villkoren för anhöriginvandring innebär bland annat att uppehållstillstånd på grund av anknytning får vägras om någon av makarna eller samborna är under 21 år. Tidigare var åldersgränsen 18 år och ett syfte med höjningen är att förhindra tvångsäktenskap för unga vuxna.

Försörj­nings­krav för alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

En annan förändring är att möjligheten att undantas från försörjningskravet begränsas för alternativt skyddsbehövande. I dag gäller försörjningskravet för den gruppen bara om ansökan om familjeåterförening görs senare än tre månader efter att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd. Nu blir det i stället så att försörjningskravet för alternativt skyddsbehövande ska gälla från första dagen, med undantag för vissa situationer som anges i lagen*. För flyktingar gäller samma tremånadersfrist som tidigare.

Åter­gång till synner­ligen ömmande omstän­dig­heter

Vidare försvinner möjligheten för barn och vissa vuxna att beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständig­heter. Nu krävs det istället synnerligen ömmande omständigheter med tillägget att det ska göras en skillnad i bedömningen mellan barn och vuxna. För barn krävs inte att omständigheterna har samma allvar och tyngd som för en vuxen. Det är en återgång till den ordning som gällde tidigare, vilket innebär att det finns äldre förarbeten och rättspraxis som kan ge vägledning för tillämpningen i enskilda fall. Samtidigt har det skett förändringar som påverkar de rättsliga förutsättningarna.

– Det är på ett sätt en återgång till den ordning som gällde 2005-2014, men samtidigt har det hänt saker under de tio år som gått som har en betydelse för våra bedömningar, som exempel kan nämnas att barnkonventionen har blivit lag och att det tillkommit praxis från Migrationsöverdomstolen, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2023.

Inför ikraftträdandet uppdateras informationen på Migrationsverkets webbplats.

*Undantag kan endast göras om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslut om anknytningspersonens asylansökan. Bestämmelsen tar sikte på situationer som rör familjesammanhållning.

Läs mer på riksdagen.se: Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fakta

Flykting: Om man har välgrundade skäl att frukta förföljelse i sitt hemland räknas man som flykting och får flyktingstatus - en internationell statusförklaring som grundar sig på regler i Genèvekonventionen och EU:s skyddsgrundsdirektiv.

Alternativt skyddsbehövande: Andra skäl att få uppehållstillstånd kan till exempel vara att man riskerar att drabbas av tortyr, dödsstraff eller skadas i en väpnad konflikt. Då får man status som alternativt skyddsbehövande - en internationell statusförklaring som grundar sig på bestämmelserna i EU:s skyddsgrundsdirektiv.