Arbetet med att återkalla uppehållstillstånd har fått större fokus
Riksrevisionen har granskat hur systemet för att återkalla uppehållstillstånd fungerat fram till 2020. Rapporten visar att verksamheten tidigare inte varit tillräckligt prioriterad och effektiv.
– Arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd har sedan en tid tillbaka fått ökad prioritet, resultat har i år förbättrats kraftigt och Migrationsverket gör en rad insatser för att stärka verksamheten, säger Migrationsverkets generaldirektör Maria Mindhammar.
Riksrevisionen har granskat systemet för återkallelser av uppehållstillstånd under åren 2013 till 2020. Granskningen visar att regelverket tidigare inte tillämpats som det varit tänkt och att uppehållstillstånd eller skyddsstatusförklaring ofta inte återkallats trots att det funnits skäl till det. En viktig förklaring är, enligt rapporten, att återkallelser har haft låg prioritet hos både regeringen och Migrationsverket.
– Jag ser det som positivt att den här rapporten kommer. Den ligger i linje med det vi själva redan gjort och har i vår handlingsplan för att stärka arbetet med återkallelser, säger Maria Mindhammar.
Antalet återkallelser har mer än fördubblats
Den nuvarande regeringens politik inom migrationsområdet innebär bland annat ett ökat fokus på återkallelser och efterkontroller av uppehållstillstånd. Arbetet har fått ökad prioritet och resurser har skjutits till, vilket gett effekt. Migrationsverket har i år jämfört med 2022 mer än fördubblat antalet beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och statusförklaring*.
– Vi har fått tydlig styrning och ett ökat utrymme att prioritera återkallelseärenden, vilket också har gett resultat. Nu är vårt fokus att utveckla effektiva former för arbetet och bygga en samlad process. Rapporten från Riksrevisionen ger extra kraft i det arbetet, säger Åsa von Heyking Dejus, processledare på Migrationsverket.
Andra myndigheter har information
Riksrevisionens analys visar bland annat att andra myndigheter, till exempel Skatteverket, har information som Migrationsverket behöver för att initiera och utreda återkallelser. Men av rättsliga och tekniska skäl lämnas informationen inte vidare.
– Vi utvecklar samarbetet med Skatteverket, men sedan är det en hel del som vi inte kan påverka. Där vi får invänta lagstiftning för att få möjlighet att dela information lite enklare mellan myndigheter, säger Åsa von Heyking Dejus.
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till Migrationsverket:
- synliggör återkallelseärenden i myndighetens interna planering, uppföljning och resursfördelning
- utveckla automatiserade system för att förbättra arbetet med tipshantering och efterkontroller
- effektivisera arbetet med delgivning och vidta åtgärder för att fler beslut ska få laga kraft
- se över möjligheten att inom ramen för befintlig lagstiftning göra uppgifter om giltighetstid och eventuell återkallelse av uppehållstillstånd mer lättillgänglig för myndigheter och andra aktörer.
Läs Riksrevisionens granskning av systemet för återkallelser av uppehållstillstånd: Systemet för att återkalla uppehållstillstånd | Riksrevisionen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
*För att uppfylla EU:s skyddsgrundsdirektiv har den svenska utlänningslagen infört en rätt för flyktingar och alternativt skyddsbehövande att få en statusförklaring. Direktivet har dessutom krav på att statusförklaring återkallas i vissa fall.