Kommentar med anledning av uppgifter i Sveriges Radio
I flera inslag i Sveriges Radio under torsdagen kritiseras Migrationsverket för hanteringen av inkomna tips kring ett par som sökte asyl i Sverige 2015.
Kritiken handlar främst om att två anonyma tips inte omedelbart lämnades till Säkerhetspolisen (Säpo).
– Givet vad vi vet idag är det naturligtvis djupt beklagligt att paret beviljades uppehållstillstånd. Men när vi gått igenom ärendet igen är det svårt att se att det hade blivit någon annan utgång i tillståndsfrågan, även om vi hade kontaktat Säpo i ett tidigare skede, eftersom vi inte hade mer att gå på då, säger Sara Åhman, chef för Migrationsverkets Nationella operativa avdelning.
Ekots rapportering handlar om ett iranskt par som beviljades uppehållstillstånd av Migrationsverket 2017. Paret påstod att de var från Afghanistan, vilket senare visade sig vara felaktigt. Paret utvisades ur Sverige 2022 med stöd av Lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (LSU) efter att de suttit häktade misstänkta för att ha planerat att begå våldsbrott i Sverige.
– Vi utvecklar hela tiden våra metoder när det gäller att bedöma säkerhetsrisker. I det här fallet följde vi de rutiner vi har utarbetat tillsammans med Säkerhetspolisen. Det innebär bland annat att vi som regel behöver genomföra en asylutredning för att kunna klarlägga så mycket som möjligt, innan vi presenterar ärendet för dem, säger Sara Åhman.
Migrationsverket får in många anonyma tips kring asylsökande som behöver bearbetas för att kunna användas. Om tipsen bedöms innehålla information som pekar på ett akut eller allvarligt hot kontaktas polisen eller Säpo direkt. I fallet med det iranska paret handlade det om två anonyma, kortfattade tips som inkom till myndigheten sommaren 2016. Migrationsverket vidtog åtgärder genom att flytta ärendena till en enhet specialiserad på säkerhetsärenden. Asylutredningen, som bland annat behandlade uppgifterna i tipsen, blev klar under våren 2017 och Säpo informerades om ärendet enligt gällande rutin.
– Säpo valde att inte ta in ärendena på remiss, det vill säga att de bedömde att uppgifterna inte var av intresse för dem. Efter det fattade vi beslut om uppehållstillstånd. I efterhand visade det sig vara felaktigt, men vi gjorde det utifrån den bevisning som fanns tillgänglig och i enlighet med de bevisregler som finns. Vi hade då gjort vad vi kunnat för att utreda huruvida makarna egentligen var från Iran och hade koppling till säkerhetshotande verksamhet, säger Sara Åhman.
Här kan du läsa mer om hur Migrationsverket arbetar med att upptäcka säkerhetshot: Migrationsverket svarar: så arbetar vi för att upptäcka säkerhetshot