Samarbete med frivilliga och om boendesituationen
Generaldirektören ställde frågor till etiska rådet om nya sätt att arbeta tillsammans med frivilliga och om boendesituationen.
2015-11-24
Dnr 1.3.1-2015-75690
Bakgrund
När det gäller samarbete med andra än myndigheter, t ex frivilligorganisationer, finns inte någon generell reglering. Myndigheter samarbetar ändå i viss utsträckning med enskilda frivilliga eller organisationer av frivilliga. Migrationsverket har sedan lång tid tillbaka samarbete med frivilligorganisationer och andra inom civilsamhället, främst i den organiserade sysselsättningen med syfte att ge information samt ordna undervisning och praktik. Situationen hösten 2015 sätter ett kraftigt fokus på den globala flyktingsituationen, vilket bland annat leder till att fler vill hjälpa till och det med uppgifter som inte tidigare har varit aktuella för samarbete. I grunden är hjälpsamheten en god företeelse, men den kan också påverka myndighetens identitet och integritet.
När det gäller boendesituationen inträffade i slutet av vecka 47 den situationen att platserna tog slut, trots stora ansträngningar att anskaffa boende till alla asylsökande som vill ha det. Migrationsverket förtätar sina boenden för att klara av att ge det ökade antalet asylsökande tak över huvudet. Att förtäta är dock ingen enkel sak; det kräver mycket arbete från vår sida, det upptas inte positivt av dem som redan finns i boendet (och får det trängre) och det finns behov av undantag, exempelvis vid psykisk ohälsa.
Frågor
Frågorna som ställdes till rådet var:
- Hur ska Migrationsverket förhålla sig till de skilda hjälperbjudanden som kommer från enskilda och organisationer eller företag? Hur stor roll spelar syftet bakom en hjälpinsats? Hur kritiska ska vi vara i vårt förhållningssätt till olika hjälpinsatser, exempelvis tjänligheten på mat som skänks eller vård som ges av en läkare som är ledig? Vad är vårt ansvar om någon enstaka blir matförgiftad eller felbehandlad medan det stora flertalet får en hjälp de verkligen är i behov av?
- A) Vilka parametrar, bör och kan vi, ta hänsyn till vid förtätning?
B) Hur ska Migrationsverket kommunicera det faktum att platserna är slut? Vilka etiska överväganden ska verket göra vid prioritering av sökande när platserna inte räcker? Ska alla platser, såväl anläggningsboende som ankomstboende kunna tas i anspråk för barnfamiljer och andra särskilt behövande, även om det innebär att personer som har bott länge i anläggningsboende får lämna sin plats?
Etiska rådets svar
Rådet konstaterade att uppgiften att anlägga principiella etiska perspektiv är svår när det gäller frågor som präglas alltmer av vardagens utmaningar. Svaren är givna med ödmjukhet inför såväl de asylsökandes som medarbetarnas situation.
Det läge som uppstod under hösten är exceptionellt. Att hjälpa människor i en utsatt situation är ett gemensamt mål för politisk nivå, förvaltning och det civila samhället. Rådet konstaterar att "nöd 2 bryter lag" när det gäller att bistå utsatta människor i en extremt svår situation. En formalistisk tillämpning av regelverk kan motverka syftet att hjälpa människor som söker skydd. Vi vill understryka att givetvis måste sådana undantag fortfarande tillgodose behov av likabehandling och transparens. Man behöver även ha respekt för att det inte är möjligt att göra helt rätt i varje situation, samtidigt som det är möjligt att göra många saker bra.
Rådet anser att samverkan med frivilligkrafter bör uppmuntras och bejakas. Initiativ som tas från det civila samhället är en humanitär guldåder som gått i dagen. De asylsökande är aktiva och vill bygga upp sina egna liv och bidra till samhällets utveckling. Samtidigt måste Migrationsverket kunna påminna om sin integritet som myndighet inom ramen för denna samverkan, vilket ibland kan innebära att verket behöver sätta gränser. Detta handlar i grunden om respekten för det demokratiska samhället.
Rådet betonar vikten av kommunikation. Det behövs mötesplatser som ger tillfälle att skapa förståelse från alla parter.
När det gäller prioriteringsfrågan är det en viktig princip att de mest behövande ges hjälp först. Barnperspektivet värnas av Migrationsverkets barnkonsekvensanalyser. Detta ger en grund för att barnens rättigheter tas till vara. I ett längre perspektiv föreslår rådet att ett erfarenhetsutbyte borde ske tillsammans med andra som brottats med prioriteringsfrågor, t.ex. inom vården. Etiska rådet kan bidra till att en sådan diskussion kommer till stånd. Det är önskvärt att Migrationsverket finner vägar fram till gemensamma överenskommelser nationellt, regionalt och lokalt.
Rådet konstaterar att det ytterst handlar om medarbetarnas förmåga att fatta beslut i den enskilda situationen, som ibland kan vara extremt svår. Vi har tillit till den förmågan hos verkets personal, men vill även betona betydelsen av uppföljning och att Migrationsverket får vara en lärande organisation.
Även i boendefrågan är kommunikation med alla berörda en viktig nyckel.