De etiska aspek­terna av att samtala med ensam­kom­mande barn i asyl­pro­cessen angå­ende deras behov

Generaldirektören ställde frågor från migrationsenheten 1 till etiska rådet gällande de etiska aspekterna av att samtala med ensamkommande barn i asylprocessen angående deras behov

2016-05-16
Dnr 1.3.1-2016-76151


Bakgrund

Frågeställningen kommer från Migrationsenhet 1 i Malmö (MEMA1). Enheten är en av Migrationsverkets nya interprofessionella migrationsenheter som på försök inrättats till följd av verkets omorganisation 2015 då bl.a. de gamla verksamhetsområdena avskaffades. MEMA1 arbetar uteslutande med barn utan vårdnadshavare utifrån en helhet.

För att enheten ska kunna skapa en ny migrationsprocess med den sökandes behov och efterfrågan i centrum kommer enhetens tjänstemän, förutom att samtala med barnen, även att samtala med ett stort antal aktörer som finns runt de ensamkommande barnen.

Enheten skulle därför gärna samtala med ensamkommande asylsökande barn, i fokusgrupper eller enskilt, som befinner sig i processen just nu. Enheten ser emellertid att det skulle kunna väcka vissa etiska frågor då barnen redan står i en beroendeställning till Migrationsverket samt som barn utan vårdnadshavare befinner sig i en mycket utsatt situation.

Frågor

Frågorna som ställdes till rådet var:

Vad finns det för etiska aspekter att beakta då enhetens personal, som migrationsverkstjänstemän, samtalar med ensamkommande barn i asylprocessen angående deras behov?

Finns det eventuella etiska aspekter för MEMA1 att beakta vad gäller att tala med barnen enskilt eller i grupp?

Vad bör beaktas vid sammansättningen av en samtalsgrupp?

Finns det några hinder mot att enheten ber externa aktörer, exempelvis gode män, inhämta information från barn som kan vara svåra för enheten att nå?

Etiska rådets yttrande 20 maj 2016

En av utgångspunkterna för diskussionen var frågeställarnas redogörelse för syftet med planerna på att samtala med de asylsökande barnen, nämligen att utforma en migrationsprocess som är bättre anpassad till barnens individuella behov och intressen.

Rådet konstaterade inledningsvis att initiativet till att diskutera och belysa de etiska aspekterna vittnar om en förståelse av det ansvar myndigheten har i förhållande till de asylsökande barnen samt om en ansvarsfull hållning hos personalen inom den aktuella enheten.

Från enhetens sida betonades att man avser att göra det mycket tydligt för de barn man planerar att närma sig att varken barnens beslut om att delta eller deras bidrag under processen på något sätt kommer att påverka deras asylprocesser. I rådets diskussion framhölls emellertid att det kan vara lätt att underskatta svårigheterna i att övertyga barnen om detta, särskilt med tanke på deras beroendeställning och utsatta situation och på deras, av naturliga skäl, bristande kunskaper om svensk myndighetsutövning. En speciell komplikation är givetvis frånvaron av vårdnadshavare, vilken bara i en begränsad mån kompenseras av att de gode män som utsetts för att tillvarata barnens intressen skulle vara närvarande.

Bland annat mot denna bakgrund vill rådet ge följande rekommendationer:

Beslutet om att genomföra de tänkta samtalen bör föregås av en stegvis process avsedd att säkerställa att man fattar beslutet och genomför samtalen på ett ansvarsfullt sätt som beaktar barnens utsatthet, behov och intressen.

Relevanta kunskaper bör inhämtas på flera sätt: Ett är genom kontakter med forskare vid universiteten som har erfarenhet av studier med barn rörande den typ av frågor som vi här har att göra med. Genom dessa kontakter kan enhetens anställda förhoppningsvis få hjälp att utveckla en lämplig metodik. Ett annat är att informera sig om detaljerna kring den etikprövning vetenskapliga forskningsprojekt vid universiteten systematiskt underkastas. På så vis kan risken minskas för att man underlåter att ta hänsyn till etiskt signifikanta överväganden.

Ett viktigt element i processen bör dessutom vara en utredning av de rättsliga aspekterna och av vilka lagar som kan tänkas vara tillämpliga. Frågan bör därför underkastas rättschefens prövning innan slutligt beslut fattas. Enligt rådets mening är en sådan process nödvändig för att man ska kunna gå vidare med projektet.

Rådet diskuterade även möjligheten att endast be barn som redan genomgått hela asylprocessen att medverka. Detta skulle innebära att man undviker vissa komplikationer, men rådet menar att även ett sådant upplägg noga bör tänkas igenom ur en etisk synvinkel.

Vid sidan av det aktuella fallet berördes också möjligheten att etablera ett tillvägagångssätt som innebär att situationer och aktiviteter inom myndigheten som ger upphov till etiska frågeställningar blir föremål för en etisk granskning i särskild ordning. Etiska rådet kan spela en roll i en sådan process.

Sidan senast uppdaterad: