Situ­a­tioner där det är oklart huruvida man kommu­ni­cerar med ett barn eller en vuxen

Generaldirektören ställde frågor angående etiska aspekter som kan bli aktuella när man inleder en asylutredning där det är oklart om den sökande är barn eller vuxen.

2018-02-06
Dnr 1.3.1-2018-3243

Barn är en av Migrationsverkets viktigaste målgrupper. För att barnets rättigheter ska tas tillvara och respekteras har generaldirektören fastslagit en övergripande barnpolicy. Policyn uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn.

Migrationsverkets interna utbildningar syftar till att ge vår personal goda förutsättningar att hantera små och mellanstora barn.

Fråga

I praktiken har Migrationsverkets personal på senare år allt oftare ställts inför situationer där det är oklart huruvida man kommunicerar med ett barn eller en vuxen. Migrationsverket har i kvalitetsuppföljningar funnit att det finns skäl att förbättra vårt agerande i dessa fall. Ibland tilltalar vi de sökande som vuxna och ställer därför alltför stora krav på samtalets innehåll, varvid personens uppgifter riskerar att uppfattas som att de indikerar tillförlitlighetsbrister. Ibland tilltalar vi de sökande som om de var barn och får reaktioner som vi inte förväntar oss – ironi, hånfull ton etc.

Samtalsklimatet leder även i dessa fall till en bristfällig utredning vilket kan göra det svårare att göra en korrekt bedömning av skyddsbehovet. Detta drabbar i slutändan den sökande negativt.

En möjlig utgång vid dessa utredningar är att Migrationsverkets personal kommer fram till att den sökande enbart genom sin berättelse inte gjort sin underårighet sannolik. Då återstår ett par alternativ, som kan stärka den sökandes bevisning: inkomma med ID-handlingar/pass eller medicinsk åldersbedömning.

Migrationsverket önskar att etiska rådet belyser vilka etiska aspekter som kan aktualiseras när man inleder en utredning där det är oklart om den sökande är barn eller vuxen samt framför budskap som av den enskilde kan uppfattas som negativt. Etiska rådet ombeds ta i beaktande att det kan förekomma situationer där personen ser ut att vara märkbart äldre än 18 år.

Etiska rådets svar

Bakgrund

Under senaste åren har Migrationsverkets personal allt oftare ställts inför situationer där det är oklart huruvida man kommunicerar med ett barn eller en vuxen. Ibland då personal tilltalar den sökande som vuxen ställs alltför stora krav på samtalets innehåll, vilket kan innebära att den sökandes uppgifter riskerar att uppfattas som att de indikerar tillförlitlighetsbrister. Ibland då personal tilltalar den sökande som om han eller hon var ett barn får de oväntade reaktioner, som ”ironi” eller ”hånfull ton”. Som konsekvens skapas ett negativt och laddat samtalsklimat, vilket kan leda till att utredningen blir bristfällig. En del av personalen har utbildats att intervjua mindre barn i åldrarna 8–12 år, men enligt Migrationsverket är det inte möjligt att alla går utbildningen. Frågan som ställts till etiska rådet avslutats med denna mening: ”Etiska rådet ombeds att ta i beaktande att det kan förekomma situationer där personen ser ut att vara märkbart äldre än 18 år.”

Frågan till etiska rådet gällde de etiska aspekterna som kan aktualiseras i situationer där det är oklart om den sökande är ett barn eller en vuxen.

Etiska rådets reflek­tioner

Grundproblemet är svårigheter med åldersbedömning.

Åldersbedömningar är komplicerade av många skäl, bland annat genom att de ofta påverkas av andra kategoriseringar, som exempelvis de som rör kön och etnicitet. Det finns studier som visar att afroamerikanska barn uppfattas vara mellan 3 och 4 år äldre än sina vita jämnåriga. Jämnåriga flickor och pojkar kan också bedömas ha olika ålder. Således är det viktigt att ta hänsyn till andra faktorer än ”utseende”.

Etiska rådet menar att det är mindre skadligt att behandla den sökande som yngre under samtal än tvärtom. Det viktigaste är att en person som inte är över 18 år inte registreras som äldre. Att behandla den sökande som äldre än vad han eller hon är under samtalet kan innebära större risker, till exempel att större krav ställs på den sökande att komma med dokument, intyg, och mer detaljerad information. Ett annat dilemma som kan uppstå är att behandla den sökande som vuxen och ansvarig för sin situation.

Det bör noteras att detta gäller under samtalet och inte hela asylprocessen. Att behandla vuxna asylsökande som barn kan till exempel skada unga kvinnor utsatta för människohandel.

Problem med ”hånfull ton” och ”ironi” bör bemötas med information: den sökande ska informeras ordentligt om att ironiska och hånfulla svar inte stärker hans eller hennes ansökan och att det enligt lag är den sökande som ska bevisa sin ålder.

Etiska rådet rekommenderar:

• Bättre hänsyn till mångfald när det gäller kontroll av bevis, intyg och dokument som läggs fram av den sökande rörande hennes eller hans ålder.
• En kritisk hållning till medicinsk åldersbedömning, eftersom medicinska åldersbedömningar är omtvistade och har kritiserats av flera håll, bland andra av Socialstyrelsen. Metoden är inte exakt och samhällsvetenskapliga metoder bör också användas.
• Bättre utbildning i intervjuteknik när den sökandes ålder inte är klar.
• Byte av utredare och samtalsledare när det uppstår problem med kommunikation.
• Tolkens roll är av stor betydelse. För att undvika problem med ”ironi” och ”hånfull ton” och hur de kommuniceras bör tolken informeras och utbildas bättre.