Vilka delar kan en metod för etisk reflek­tion och analys bestå av?

Generaldirektören ställde en fråga angående metoder för etisk reflektion och analys.

Skriv ut

2019-10-09
Dnr 1.3.1-2019-33747

Generaldirektören har beslutat att det finns behov att ta fram en metod för etisk reflektion och analys (också benämnd etisk kontrollstation) på Migrationsverket. Målet bör vara att Migrationsverkets medarbetare ska stå bättre rustade att identifiera och hantera etiska frågeställningar och problem som kan uppstå i olika situationer. Metoden kan också vara ett stöd att uppnå den långsiktiga målbilden gällande värderingar och förhållningssätt som anges i Migrationsverkets verksamhetsstrategi.

Fråga

Som myndighet ska Migrationsverket iaktta de grundläggande rättsliga principer för statsförvaltningen som uttrycks i den gemensamma värdegrunden för statsanställda. En god förvaltningskultur handlar dels om att känna till och arbeta i enlighet med den statliga värdegrunden och att förebygga korruption. Men det handlar också om att utveckla en etisk kompass och en förmåga att hantera svåra situationer. Detta bidrar till att förtroendet för de statsanställda, myndigheterna och förvaltningen upprätthålls och stärks.

Den statliga värdegrunden är dock inte tillräcklig för att genomföra uppdraget som statsanställd. Det behövs också en etisk kompetens för att kunna omsätta principerna i vardagen vilket är särskilt viktigt för en myndighet som Migrationsverket som har långt gående delegationer.

Metoden för etisk reflektion och analys (etisk kontrollstation) ska kunna användas av medarbetarna till exempel i arbete med projektansökningar, vid bedömningar av forskningsrelaterade frågor, vid genomgång av rättslig checklista för automationsprocesser samt i övriga situationer när behov uppstår.

Migrationsverket önskar att etiska rådet belyser vilka delar en metod för etisk reflektion och analys kan bestå av.

Svar från etiska rådet

Etiska rådet konstaterade att den utredning som legat till grund för beslutet om att ta fram en metod för etisk reflektion och analys bygger på intervjuer med medarbetare som tydliggjort att det finns ett upplevt behov av och ett engagemang för fördjupad etisk reflektion i myndighetens arbete.

I rådets dokument Etik, juridik och demokrati – om roll och uppdrag för Migrationsverkets etiska råd, som publicerats på rådets webbplats, framhålls att ”när det gäller myndigheter och myndighetsutövande tjänstemän så är det etiska kravet på att rätta sig efter de beslut de demokratiska beslutsprocesserna mynnar ut i särskilt starkt. Grunden till den medborgerliga plikten att följa lagarna är att det är medborgarna själva som utgör källan till dem.” Det konstateras också att lagar och förordningar inte besvarar ”alla praktiska frågor som kan uppstå i verksamheten, och därigenom lämnar de ett visst utrymme för självständiga beslut. Etiska rådet erbjuder ett sammanhang där ledningen och medarbetarna har möjlighet att reflektera över sådana frågor.” Det finns således ett utrymme som kräver ett eget etiskt omdöme som gäller hur konflikter mellan principer, värden och intressen ska hanteras.

Två alternativ har diskuterats vid myndigheten: inrättande av ett etiskt organ inom Migrationsverket dit frågor kan ställas inom ordinarie verksamhet, och ett integrerat arbetssätt hos alla medarbetare. Etiska rådet rekommenderar att ett organ med etisk expertis tillsätts för den löpande verksamheten, till exempel för bedömning av utvecklingsprojekt. Rådet förordar också att insatser görs för att integrera etisk reflektion i allt arbete på Migrationsverket. Som svar på Migrationsverkets uttryckta önskan om att rådet belyser vilka delar en metod för etisk reflektion och analys kan bestå av vill rådet i ett första steg ange vissa förutsättningar eller parametrar för etisk reflektion och analys vid myndigheten. I ett andra steg vill rådet att dessa blir föremål för diskussion mellan rådet och företrädare för verksamheten.

  • En första förutsättning är att förstå att flera etiska synsätt kan vara tillämpliga samtidigt och att man därför måste identifiera vilken etik som ska utgöra grunden för verkets arbete i olika situationer. Enligt rådets mening är det av yttersta vikt att dessa överväganden bygger vidare på den statliga värdegrunden såsom den kommer till uttryck i svensk grundlag.
  • En andra förutsättning är att identifiera vad i övrigt som påverkar tjänstemännens etiska reflektion. Allmänna samhällsnormer och aktuella etiska frågeställningar utgör en kategori. Tjänstemannarollens professionalitet är ytterligare en.
  • Dessa tre nivåer, den statliga värdegrunden, samhällsnormerna och professionaliteten kan innebära behov av prioritering, men även av balansering i förhållande till varandra. Ytterligare faktorer som påverkar den etiska reflektionen är lagstiftning och politiska behov. Samtliga relevanta aspekter behöver beaktas för att en helhetsbedömning ska kunna göras.
  • En tredje förutsättning är att identifiera hur den etiska reflektionen främjas och stöds. Ett frågebatteri kan formuleras, men rådet menar att det är samtalet som är den bästa formen för etiska frågor tillämpade på myndighetens konkreta arbete. Då kan etiska dilemman belysas och bedömas i sin komplexitet.
  • Till det som bör karakterisera ett kollegialt etiskt reflekterande samtal hör att olika perspektiv aktivt eftersträvas, att intressekonflikter och värdekonflikter identifieras samt att eventuella dolda premisser formuleras i syfte att uppnå en så allsidig bedömning som möjligt.
  • Ett integrerat arbetssätt i etiska frågor kan vara mycket resurskrävande. Det är därför angeläget att verket finner realistiska modeller som ökar kvaliteten i de etiska bedömningarna. Arbetssättet behöver också ta hänsyn till att verkets omfattande arbete varierar avseende sakfrågor och kontext.