Reflektion från etiska rådet – vilka överväganden bör göras vid felaktig eller missvisande information från externa aktörer
Generaldirektören ställde frågor om överväganden i situationer när Migrationsverket upptäcker raljerande, felaktig eller missvisande information som rör myndighetens uppdrag.
Etiska rådets möte: 2022-12-01
Dnr: 1.3.4-2022-24611
Generaldirektörens fråga
Bakgrund
Migrationsverket tar fram informationsmaterial som rör verkets processer. Det huvudsakliga syftet är att omhänderta den sökandes behov av att förstå hur hen ska agera t.ex. vid ansökan om uppehållstillstånd. Om den sökande följer våra instruktioner underlättas också handläggningen och ökar myndighetens möjlighet att ha en effektiv handläggning.
Ibland upptäcker vi att externa aktörer tar fram och publicerar parallell information som kompletterar eller upprepar myndighetens egen information. Detta görs som regel i syfte att bättre nå en viss sökandegrupp som aktören representerar och för att komplettera myndighetens information. Det förekommer att sådan information är felaktig. Det kan bero på begränsad kunskap om sakområdet hos aktörerna, men också på att man vill väcka opinion och medvetet vinklar informationen utifrån sitt perspektiv. Det förekommer även att externa aktörer tar fram felaktig information i syfte att underminera eller försvåra för Migrationsverket.
Ibland är dessa externa aktörer finansierade av statliga medel, t.ex. skattemedel. Att en aktör som, helt eller delvis, är statligt finansierad medvetet publicerar information som raljerar kring Migrationsverkets verksamhet, utförande eller ansvar är problematiskt. Detta agerande kan påverka sökandegruppens förtroende för myndigheten och i förlängningen även påverka vår möjlighet att nå ut med viktig information. Att en aktör medvetet publicerar felaktig information är än mer allvarligt.
Som exempel bifogas material om en webbsida (ett quiz) som är delvis finansierad av Allmänna arvsfonden. Aktören bakom quizet är ett projekt som kallas Framtidshoppet, som är delvis finansierad av Allmänna arvsfonden och Postkodsstiftelsen. Projektet samarbetar med flera andra organisationer för att få in s.k. ensamkommande barn som omfattas av gymnasielagen på arbetsmarknaden. Quizet finns på webbsidan ”farjagstanna.nu”. Det är genomgående raljerande men även direkt felaktigt i ett antal delar. Den felaktiga informationen kan leda till att sökande som litar på informationen lider rättsförlust. Det medför också risk att förtroendet för Migrationsverket och myndighetens informationsinsatser påverkas negativt.
Problemställning
Migrationsverket önskar etiska rådets vägledning angående vilka etiska överväganden Migrationsverket bör göra när man upptäcker raljerande, felaktig eller missvisande information som rör myndighetens uppdrag.
Bör myndigheten agera och hur?
Bör myndigheten till exempel kontakta aktörerna bakom informationen och klargöra vad som faktiskt gäller?
Bör myndigheten kontakta eventuella offentliga finansiärer och informera dem?
Vilka avvägningar bör göras mellan vikten av yttrandefrihet och en fri opinionsbildning å ena sidan och vikten av korrekt information å andra sidan?
Är svaren beroende av om aktören är finansierad av annan statlig aktör eller av allmänna medel?
Etiska rådets reflektion
Migrationsverket har ett uppdrag att ge saklig och korrekt information kring aktuell lagstiftning i syfte att sökande ska kunna erhålla korrekt information om processen och förstå de beslut som myndigheten har att fatta och vilken lagstiftning besluten grundar sig på. Parallellt med detta tillgängliggör även externa aktörer information kring processen och lagstiftningen – aktörer som möter sökande i andra forum. Informationen kan ha olika syften; såsom att tillgängliggöra begriplig information; att driva opinion eller annat.
Frågan som Etiska rådet har att ta ställning till är om – och i så fall på vilket sätt - Migrationsverket ska agera när de upptäcker felaktig eller direkt missvisande information hos externa aktörer – information som kan skada förtroendet för myndigheten eller riskera orsaka rättsförluster för individer i Migrationsverkets processer.
Som exempel finns information som spridits av externa aktörer i syfte att underminera förtroendet för Migrationsverket som myndighet och väcka opinion om lagstiftningen på området.
Etiska rådet menar att utgångspunkten måste vara att yttrandefriheten är grundläggande och alltid ska värnas.
Frågeställningen har en rad olika dimensioner. En dimension är frågan kring informationssäkerhet generellt och hur man som statstjänsteman och myndighet har att hantera detta. Rådet anser att Migrationsverket, tillsammans med andra centrala myndigheter, gemensamt bör titta på detta. I tider när det finns risk att osaklig information sprids med syften som kan skada det demokratiska systemet, bör myndigheterna gemensamt finna ett angreppssätt och fundera på möjliga lösningar och svar på detta för att bidra till informationssäkerhet. Detta torde således vara ett uppdrag för myndigheten centralt. Myndigheten bör även uppmärksamma statstjänstemannarollen och hur denna kan komma att förändras när omvärlden förändras.
Vad gäller missvisande information från externa aktörer anser rådet att myndigheten måste iaktta stor försiktighet med att aktivt söka upp avsändare. Detta kan riskera att uppfattas som påverkan, vilket i slutändan kan skada både förtroendet för myndigheten i stort samt i slutändan yttrandefriheten. Hur aktören är finansierad bör inte spela någon roll för hur myndigheten väljer att agera eller inte agera.
Att felaktig information från externa aktörer kan anses skada förtroendet för myndigheten anser etiska rådet vara sekundärt i sammanhanget. Det grundläggande torde vara att utröna om missledande information riskerar medföra rättsförluster för den enskilde. Om detta anses vara fallet kan myndigheten aktivt agera med korrekt ”mot-information” (counter speech) – i syfte att minimera eventuella sådana rättsförluster för enskilda.
En annan aspekt är att myndigheten ständigt måste arbeta med uppdaterad, lättbegriplig information - om komplex lagstiftning och process - i sina externa kanaler. Samt att tillgängliggöra denna hos externa aktörer som kan välja att bistå med att sprida denna i syfte att främja korrekt och uppdaterad information.