Yttrande från etiska rådet angående återvandring

Generaldirektören önskade råd kring etiska aspekter som kan aktualiseras när regelverket ger en rätt att återvandra men att rättigheten och arbetet med återvandring kan uppfattas negativt av målgruppen.

Etiska rådets möte: 2023-11-08
Dnr: 1.3.1-2023-15483

Gene­ral­di­rek­tö­rens fråga

Bakgrund

Migrationsverket har sedan 1995 (dåvarande Statens Invandrarverk) haft ett regeringsuppdrag att arbeta med frivillig återvandring. Denna uppgift har sedan dess fortsatt vara ett uppdrag för myndigheten i de årliga regleringsbreven. Det har handlat om dels resebidrag för frivillig återvandring, dels medel för att arbeta med återvandringsförberedelser. Att frivilligt återvända till sitt land är också en rättighet som slås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som anger att var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land. När det gäller resebidrag för frivillig återvandring kan det beviljas person som har fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting, skyddsbehövande, kvotflykting eller på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Personen ska kunna visa att han eller hon har ett giltigt hemlandspass, en adress i det land han eller hon ska flytta till, tillstånd för att bo i annat land än hemlandet om han eller hon planerar att flytta till ett annat land än sitt hemland samt visum till de länder som passeras på hemresan om det behövs. Familjemedlemmar till den som söker resebidrag, kan få resebidrag om de har fått uppehållstillstånd på anknytning till denne.

När det gäller medel för återvandringsförberedelser har Migrationsverket främst förvaltat dessa genom projektfinansiering där föreningar, kommuner och andra aktörer (juridiska personer) har kunnat söka projektmedel. Projekten har exempelvis handlat om att ta reda på förutsättningar för återvandring, kompetensöverföring och andra liknande satsningar.

I myndighetens regleringsbrev för 2023 anger regeringen att det ska ske en ökning av antalet personer som återvandrar till sitt hemland och återvandring kan vid behov ske med stöd av återvandrings- och resebidrag. Myndigheten ska redovisa hur många som fått återvandrings- och resebidrag under året och hur stor ökningen varit jämfört med tidigare år. Myndigheten ska också redovisa en analys avseende de personer som ansöker och beviljas återvandrings- och resebidrag. Regeringen lämnar öppet för hur ökningen ska ske.

Migrationsverket ska även genomföra informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om befintliga stödinsatser för återvandring. Informationsinsatserna kan ske exempelvis i kontakten med individer som befinner sig i Sverige och som omfattas av förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.

Migrationsverket har redovisat resultaten av uppdragen angående informationsinsatser om möjligheten att återvandra till regeringen den 28 augusti 2023. Samtidigt redovisades en analys av projektverksamheten för frivillig återvandring. När det gäller informationsuppdraget framgår av rapporten att Migrationsverket endast förbrukat en del av de tilldelade medlen för uppdraget samt att informationsinsatser kommer att ske under hösten 2023.

För att nå ut med information till individer som enligt förordningen har rätt att söka resebidrag kan Migrationsverket använda sig av myndighetens e-tjänst Min Sida. På Min Sida kan den sökande se nyheter kopplade till sitt tillstånd, men eftersom resebidrag inte är kopplat till något visst tillstånd, finns inte information om resebidraget idag tillgängligt där.

Enligt myndighetens statistik finns det ungefär 100 000 personer som har ett uppehållstillstånd på de grunder som ger rätt att söka resebidrag för återvandring. De flesta uppfyller sannolikt inte de kriterier som krävs för att söka bidraget, vilket statistik från september i år visar. Det kan medföra att information enligt ovan når ut till individer som inte berörs av informationen. De individer som har möjlighet att söka resebidraget har till största del skyddsstatus gentemot sitt hemland.

Arbetet med återvandring skapar reaktioner och kan uppfattas som ett laddat område. Migrationsverket arbetar kontinuerligt med att tillhandahålla information om rätten att återvandra och de finansiella bidrag som går att söka. Migrationsverket har t.ex. under våren 2023 arbetat med att uppdatera informationen om resebidrag på den externa hemsidan och har även lagt upp en länk till informationen på startsidan. I september lade kommunikationsavdelningen ut samma information på myndighetens Facebook-konto, vilket generade ett flertal kommentarer. Kommentarerna var till största del negativa och ger en hänvisning om hur information om resebidraget tas emot när myndigheten aktivt informerar om det. Vidare visar inkomna ansökningar att även ett fåtal minderåriga ansöker om resebidrag, bland annat finns ansökningar från minderåriga och unga kvinnor med afghansk och syrisk nationalitet. En fråga som redan lyfts i redovisningen av uppdraget till Regeringskansliet är hur myndigheten ska förhålla sig till dessa ansökningar i förhållande till barnkonventionen. I relation till att sprida information om resebidraget behöver sannolikt etiska övervägande göras som gäller lämpligheten att minderåriga tar del av informationen.

Problemställningar

Migrationsverket önskar att etiska rådet belyser vilka etiska aspekter som kan aktualiseras när regelverket ger en rätt att återvandra men att rättigheten och arbetet med återvandring kan uppfattas negativt av målgruppen.

Myndigheten önskar vägledning angående vilka etiska ställningstaganden som behöver göras vad gäller lämpligheten att rikta informationen direkt till de individer som kan söka bidrag. Vidare önskas vägledning i lämpligheten att gå ut med information som även (indirekt) vänder sig till minderåriga och vilken hänsyn till barnkonventionen som behöver tas i detta.

Vilka övriga överväganden behöver göras vad gäller att informera på ett sätt som är lämpligt, utan att sprida information som kan skada Migrationsverket och sprida desinformation.

Etiska rådets svar

Etiska rådet konstaterar att frågan om vilka etiska aspekter som kan aktualiseras i relation till rätten att återvandra är komplex. Den innehåller frågeställningar som berör information om ekonomiskt bidrag till de personer som eventuellt kan beröras samt hur utformning och spridning av informationen bör göras. Frågan relaterar till flera faktorer som till exempel för vilka återvandring diskuteras, hur det påverkar deras befintliga status, samt omfattning och typ av bidrag.

Bakgrunden är att Migrationsverket sedan år 1995 har som uppdrag att arbeta med frivillig återvandring. Det fastslås i förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land att Migrationsverket får besluta om statligt bidrag till utlänningar som önskar lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land. Ett sådant bidrag får endast ges en gång till samma person. Detta innebär att situationer uppstår då Migrationsverket behöver informera om vilka olika alternativ som finns och vilka rättigheter som en berörd individ har. Samtidigt behöver hänsyn tas till hur information om återvandring kan uppfattas och vad beslutet kan innebära för individerna. Det behöver också tas i beaktande att ett flertal av de berörda kan vara utsatta på olika sätt och att det därför är angeläget att säkerställa samtycke och frivillighetsgrad i beslutet att återvandra.

Etiska rådet konstaterar att det rör sig om ett regelverk som inte förändrats på lång tid. Detsamma gäller bidragsnivåerna. En utredning tillsatt av regeringen arbetar i nuläget med frågor om återvandring, vilket innebär att regleringen kan komma att förändras. Detta kan aktualisera nya etiska frågor än de som nu är relevanta. I nuläget är antalet fall som berörs få. Frågan om återvandring rör dock en utsatt målgrupp som ofta saknat skydd från sin ursprungsstat. Gruppen har ansetts ha skyddsbehov och därför beviljats skydd i Sverige. Det handlar också om länder som är speciellt utsatta, ibland med pågående konflikter. Med detta sagt är det viktigt att reflektera över vilka ställningstaganden som ska göras. Återvandring aktualiserar olika frågor i skiljelinjen mellan de etiska och de rättsliga dimensionerna.

En fråga är kopplad till tydligheten i begreppen. I olika sammanhang märks det hur återvändande till följd av ett beslut om att lämna landet och återvandring för dem som har laglig rätt att vistas i landet ofta sammanblandas. Det har funnits kontexter där man därför valt att tala om repatriering gällande rätten att återvända till sitt land. Etiska rådet vill betona vikten av att myndigheten i sin kommunikation klargör att återvandring är frivillig till sin natur och att den är en rättighet som kan vara kopplad till exempelvis resebidrag då specifika krav uppfylls.

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är behovet av att myndigheten beskriver och klargör innebörden av beslutet för individen. Det kan exempelvis medföra att flyktingstatus och uppehållstillstånd återkallas. Migrationsverket har ansvar för att bistå med information om konsekvenserna av ett beslut om återvandring i det enskilda fallet, för att möjliggöra välgrundade beslut från den berörda individens sida.

Ur ett komparativt perspektiv kan man notera att i Danmark har en neutral tredje part kunnat delge viss information av det här slaget. I andra länder finns också erfarenheter av exempelvis prövotid för att kunna revidera mindre välgrundade återvandringsbeslut.

Det kan också finnas ett etiskt ansvar att följa upp situationen för återvändande för att säkerställa att det handlat om ett frivilligt val. Även myndighetens uppdrag bör lyftas i relation till denna dimension. Man måste värna om gränsen för ansvarstagande mellan myndighet och individ, men det är samtidigt av vikt att människor inte lämnas ensamma vid den gränsen.

Etiska rådet vill också påminna om skyldigheten att vid varje beslut beakta barnets bästa i enlighet med Barnkonventionen. I relation till minderåriga behöver man även sätta utsattheten i fokus. Myndigheten har ett stort ansvar att se till att medarbetarna har faktakunskaper, men också rättslig kunskap på området.

Etiska rådet vill avslutningsvis framhålla att det är angeläget att de olika nu pågående utredningarna belyses ur olika perspektiv. Det är därför viktigt att det finns en bredd av aktörer med olika kompetenser för att säkerställa kvaliteten i arbetet.