Frågor och svar om konver­te­ring som asyl­skäl

Migrationsverket har enligt svensk lag inte rätt att föra sådan statistik och registrerar inte vilken religion, etnicitet eller politisk åsikt en person har.

Ja. En person som riskerar förföljelse på grund av sin religiösa uppfattning och inte kan få skydd i hemlandet är flykting.

Vi har ingen samlad statistik över det. Men det är inte ovanligt att dessa skäl åberopas från länder där en konvertering till kristendomen är förenat med olika former av bestraffning, till exempel dödsstraff.

Den bedömning som görs är vad personer riskerar vid ett återvändande till hemlandet. Den sökande uppmanas tidigt i processen att ange samtliga skäl man har för sin asylansökan. Om man anger skäl sent i processen kan det påverka bedömningen av trovärdigheten, men det behöver inte göra det.

Alla ärenden är individuella och det ser olika ut. Till stöd för handläggningen finns vägledning i avgöranden från EU-domstolen (Förenade målen C-71/11 och C-99/11) och Migrationsöverdomstolen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt riktlinjer från UNHCR och ett rättsligt ställningstagande.

Frågorna ska anpassas utifrån ärendet. Ibland kan det vara befogat att ställa mer ingående frågor till en person som åberopar konvertering som asylskäl. Frågorna ska anpassas till det enskilda ärendet och det som personen uppger, det finns varken några standardfrågor eller mallar. Frågorna ska ha relevans utifrån de skäl som åberopas och omständigheterna i ärendet.

Den sökande ska göra sannolikt att personen har de skäl som åberopats. Detta kan ske genom att personen svarar på relevanta frågor. Enbart ett påstående om konvertering, eller något annat, räcker inte för att påståendet och skälen har gjorts sannolika.

Det som i huvudsak ska ligga till grund för en sådan bedömning är om den sökandes berättelse dels är sammanhängande, dels oförändrad, dels står i överensstämmelse med kända fakta.Tillräckligheten innebär att de skäl som åberopas ska vara tillräckligt allvarliga för att personen ska anses ha behov av skydd i förhållande till sitt hemland.

Landinformationen ligger till grund för bedömningen av den allmänna situationen i ett land till exempel för personer som åberopat att det har konverterat och hur samhället och myndigheterna förhåller sig till detta.

En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit. Om inga tillförlitlighets- eller trovärdighetsbrister föreligger kan slutsatsen bli den att konversionen skett till följd av genuin övertygelse.

Det kan till exempel vara en person som lämnat sitt hemland och kommit till Sverige och först därefter konverterat. Sur place är franska och betyder ”på stället”. Det innebär att asylskälen uppstått först i tillflyktslandet.

De tjänstemän som handlägger asylärenden förutsätts kunna utreda och fatta beslut i alla slags asylärenden oberoende av vad som åberopats. Den information som behövs inhämtas i varje enskilt ärende beror på ärendets karaktär och kan handla om religion men även om situationen för en grupp i hemlandet.

Alla nyanställda handläggare genomgår en generell utbildning för att därefter kunna handlägga och utreda asylärenden där olika skäl kan åberopas, vare sig det är politiska skäl eller konvertering till en religion.

Migrationsverket har en kontinuerlig dialog med Sveriges kristna råd, som vi utbyter kunskaper och erfarenheter med.