Asylprocessen
Här följer en övergripande och kortfattad beskrivning av hur asylprocessen går till.
Ansöker om asyl
En asylansökan registreras vid någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. I samband med registreringen hålls ett samtal, personen fotograferas och lämnar sina fingeravtryck.
En asylsökande som inte har eget boende erbjuds en plats på något av Migrationsverkets asylboenden. En asylsökande har rätt till dagersättning, om hen inte har egna pengar. Den asylsökande får ett så kallat LMA-kort som intygar att hen är asylsökande. Som asylsökande har man rätt till sjukvård. Den asylsökande har också under vissa förutsättningar rätt att arbeta under tiden som asylsökande.
När det gäller ensamkommande asylsökande barn har kommunen ansvar för deras omsorg och boende.
Om en person tidigare ansökt om asyl i något annat land som omfattas av Dublinförordningen kan detta land bli ansvarigt för att pröva den sökandes asylskäl.
Asylutredningen
När en person har ansökt om asyl hålls en muntlig utredning. Vid denna närvarar en handläggare från Migrationsverket, en tolk och i regel ett offentligt biträde. Den sökande får bland annat svara på frågor om sin identitet, sin resväg och sina asylskäl. Även den sökandes offentliga biträde är med under utredningen och har möjlighet att ställa frågor. Den asylsökande kan även inkomma med tidningsartiklar, dokument eller filmklipp för att redogöra för sina asylskäl.
Asylregler
Flyktingbegreppet kommer från Flyktingkonventionen. För att bli flykting ska man riskera förföljelse på grund av vissa kriterier, t.ex. på grund av sin religion, sexuella läggning eller att man tillhör en viss folkgrupp. Även om man inte tillhör någon av dessa kategorier kan man vara alternativt eller övrigt skyddsbehövande. Personer som inte bedöms som flyktingar men som skyddsbehövande får inte flyktingstatus, men får uppehållstillstånd.
Överklagande av ett beslut
Om en person får avslag på sin asylansökan kan beslutet överklagas till domstol. Första instansen är någon av förvaltningsrätterna (migrationsdomstolarna) och andra instansen är Kammarrätten (Migrationsöverdomstolen).
Domstolarnas domar omfattas i regel inte av samma sekretess som Migrationsverkets beslut. Domarna går att beställa av respektive domstol.
Läs mer om att överklaga ett beslut
Beslutet får laga kraft
Om Migrationsverkets beslut inte överklagas inom tre veckor får det laga kraft. Samma sak gäller för förvaltningsrätternas beslut. Kammarrättens beslut får laga kraft när detta fattas. När ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har fått laga kraft är personen som beslutet omfattar skyldig att lämna landet.
Läs mer om återvända självmant
Verkställighetshinder
Om det uppstår nya omständigheter efter att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut fått laga kraft kan den sökande åberopa att det föreligger verkställighetshinder. Det kan till exempel vara att situationen förändras i hemlandet, som att det utbryter en väpnad konflikt efter att beslutet har fått laga kraft. Men det kan även vara omständigheter som är kopplade till den enskilda personen.
Läs mer om verkställighetshinder
Hemresa
När ett avvisnings- eller utvisningsbeslut fått laga kraft påbörjar Migrationsverket ett verkställighetsarbete. Migrationsverket arbetar endast med självmant återvändande. Om en person inte medverkar till ett återvändande kan ärendet överlämnas till Polismyndigheten.
Överlämnar ärendet till polis
Om en person avviker eller inte självmant medverkar till att lämna landet kan ärendet överlämnas till Polismyndigheten.
Läs mer om vad som händer om en person inte samarbetar för att återvända
Preskription
Ett beslut som har fått laga kraft är giltigt i fyra år, därefter preskriberas beslutet. När ett beslut har preskriberats kan personen ansöka om asyl på nytt.