Migrationsverket logotyp

Sveriges flyktingkvot

En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Det kallas vidarebosättning (på engelska resettlement). Sverige brukar ta emot 5 000 kvotflyktingar per år.

Flyktingläger, UNHCR.

Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem. Processen administreras av FN:s flyktingorgan UNHCR.

De flesta kvotflyktingar vidarebosätts från områden som gränsar till kriser och konflikthärdar. Vidarebosätt­ning blir en allt viktigare insats för att förhindra att människor riskerar livet i sina försök att korsa Medelhavet. En del av Sveriges uttagningar i Nordafrika kommer nu att ske längs den centrala Medelhavsrutten. Genom att göra vidarebosättning till ett alternativ under vägen genom Afrika eller Mellanöstern hoppas UNHCR kunna minska dessa olyckor.

UNHCR förordar ytterligare två fokusområden. Det ena är vidarebosättning från Syrien och dess närområde, främst avseende syrier i primärt Turkiet, Liba­non och Jordanien. Det andra är flyktingar i Afrika, fram­förallt etiopier, eritreaner, kongoleser, sudaneser, sydsudaneser och somalier. Dessutom framhåller UNHCR vikten av att den svenska kvoten innehåller platser för akuta och priorite­rade ärenden runt om i världen.

Hur många kvot­flyk­tingar kommer till Sverige?

Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering men vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR.

Sedan 2018 har Sverige tagit emot 5 000 kvotflyktingar om året och under 2020 var antalet platser lika många, men 1 401 platser kunde inte fyllas på grund av coronapandemins effekter på arbetet med vidarebosättning. Regeringen har beslutat att dessa platser ska fyllas under 2021 utöver årets kvot som omfattar 5 000 individer. Under 2021 ska därför total 6 401 kvotflyktingar tas emot av Sverige.

Samar­bete mellan flera aktörer

Migrationsverket samarbetar med flera aktörer för att säkerställa en så bra vidarebosättning som möjligt.

Viktiga samarbetspartner:

  • UNHCR, som bland annat presenterar ärenden för Migrationsverket och hjälper till med praktiska arrangemang i samband med uttagningarna.
  • Svenska ambassader (eller Migrationsverket) utfärdar utresetill­stånd eller provisoriskt främ­lingspass.
  • International Organization for Migration (IOM) arrangerar kvotflyktingens resa och överföringen till Sverige.
  • Kommuner, som tar emot kvotflyktingarna när de kommer till Sverige.

Mer infor­ma­tion

Läs mer om hur vidarebosättning går till

Frågor och svar om kvotflyktingar och vidarebosättning

Läs mer om den svenska flyktingkvoten i Migrationsverkets broschyr Sveriges flyktingkvot 2019PDF

Tips och råd till kommuner som ska, planerar eller redan tar emot kvotflyktingarPDF

Verksamhetsrapport från Migrationsverkets arbete med den svenska flyktingkvoten 2020PDF

Verksamhetsrapport från Migrationsverkets arbete med den svenska flyktingkvoten 2019PDF

Sidan senast uppdaterad: 2021-03-19

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?