Frågor och svar om massflyktsdirektivet – för kommuner, regioner och apotek

EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina (massflyktingar) ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som jobbar inom Sveriges kommuner, regioner eller apotek. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Frågor och svar om massflyktsdirektivet

De som omfattas av direktivet är

  • ukrainska medborgare som har bott i Ukraina
  • personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina
  • familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.

För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att personerna kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare, och har stannat i Sverige sedan de reste in. De ska inte redan ha ett uppehållstillstånd som gör att de kan folkbokföra sig i Sverige.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. De som omfattas av massflyktsdirektivet ska därför i första hand ansöka om denna typ av uppehållstillstånd. De som också ansöker om asyl kommer att få vänta på att få sin asylansökan prövad då Migrationsverket kommer prioritera att snabbt bevilja tillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Uppehållstillstånd som beviljades under 2022 gäller till och med den 4 mars 2023. För de som söker uppehållstillstånd första gången 2023 samt de som söker och får förlängt uppehållstillstånd, gäller tillståndet till och med den 4 mars 2024.

Det finns en del registreringar och kontroller som Migrationsverket behöver utföra innan vi kan fatta formellt beslut. Den processen beräknas ta några dagar.

Ja, skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på samma sätt som asylsökande. Från 1 juli 2022 gäller det även de som sökt men ännu ej beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Det innebär bland annat

  • rätt till skolgång för barn
  • anvisning av ensamkommande barn
  • rätt till bistånd enligt LMA i form av dagersättning och särskilt bidrag

Personen får ett så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett så kallat LMA-kort.

Uppehållstillståndskort för person som har tillstånd enligt massflyktsdirektivet.

UT-kort skydd enligt massflyktsdirektivet.

En person som ansökte om förlängt uppehållstillstånd senast 4 mars 2023 fick, i väntan på ett nytt uppehållstillstånd, ett ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet”. Beviset innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av LMA.

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux.

Från 1 juni 2023 gäller dock att en kommun får låta en person som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i sfi. Från och med den 30 augusti 2023 får en kommun också låta en sådan person delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux.

Mer information finns på Skolverkets webbplats: Har vuxna som flytt från Ukraina rätt till utbildning i Sverige? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Ja, personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att delta i tia-aktiviteter.

I Migrationsverkets regleringsbrev framgår det att myndigheten får ersätta sökandes resor till tia. Ett liknande uppdrag för att ersätta resor för sfi finns däremot inte. Myndighetens bedömning är att sfi inte ingår i tia eftersom det är en utbildningsform enligt skollagen, därför kan Migrationsverket inte betala ut ersättning för resor till sfi.

Kommuner som från 1 juli 2022 har anvisats att ordna boenden för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning för sina kostnader. Vilka kostnader som kan ersättas regleras i 14 14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Läs mer på sidan Ersättning för ordnade boenden för personer som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet

Kommunen kunde få ersättning för initiala boenden (evakueringsplatser) under 2022 enligt 18 a § i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.,

Läs mer på sidan Ersättning för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som är över 18 år har endast rätt till samma begränsade sjukvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. För barn som inte har fyllt 18 år ska regionen erbjuda vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen. Från 1 juli 2022 gäller det även de skyddsbehövande som har ansökt om men ännu inte beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Detsamma gäller för regionernas rätt till statlig ersättning. De personer som är registrerade/inskrivna finns även med i e-tjänsten Melker (asylsökandelistan) i särskild grupp för massflyktingar, med kod M. Hälso- och sjukvårdskostnader kompenseras i huvudsak genom schablonersättningar, men regionen har därutöver möjlighet att ansöka om ersättning för hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård.

Regioner

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har endast rätt till subventionerade receptförskrivna läkemedel på samma sätt som asylsökande. Från 1 juli 2022 gäller det även de personer som har ansökt om men ännu inte beviljats uppehållstillstånd. Detsamma gäller för rätt till statlig ersättning.

Ersättning för receptförskrivna läkemedel till asylsökande

Sidan senast uppdaterad: