Frågor och svar om massflyktsdirektivet – för kommuner, regioner och apotek
EU har beslutat att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina (massflyktingar) ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som jobbar inom Sveriges kommuner, regioner eller apotek. Sidan uppdateras kontinuerligt.
Mer information hittar du på sidan Situationen i Ukraina
Frågor och svar om massflyktsdirektivet
De som omfattas av direktivet är
- ukrainska medborgare som har bott i Ukraina
- personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina
- familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.
För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att personerna kom till Sverige den 30 oktober 2021 eller senare, och har stannat i Sverige sedan de reste in. De ska inte redan ha ett uppehållstillstånd som gör att de kan folkbokföra sig i Sverige.
Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. De som omfattas av massflyktsdirektivet ska därför i första hand ansöka om denna typ av uppehållstillstånd. De som också ansöker om asyl kommer att få vänta på att få sin asylansökan prövad då Migrationsverket kommer prioritera att snabbt bevilja tillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Uppehållstillstånd som beviljades under 2022 gäller till och med den 4 mars 2023. För de som söker uppehållstillstånd första gången 2023 samt de som söker och får förlängt uppehållstillstånd, gäller tillståndet till och med den 4 mars 2024.
Det finns en del registreringar och kontroller som Migrationsverket behöver utföra innan vi kan fatta formellt beslut. Den processen beräknas ta några dagar.
Ja, skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på samma sätt som asylsökande. Från 1 juli 2022 gäller det även de som sökt men ännu ej beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Personen får ett så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett så kallat LMA-kort.

UT-kort massflykting.
En person som har ansökt om förlängt uppehållstillstånd senast 4 mars 2023 omfattas också av LMA. I väntan på ett nytt uppehållstillstånd kan hen bevisa att hen har ansökt i tid och omfattas av LMA genom ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet” som skickas till den sökande per post inom några dagar från ansökan. Varje person får ett eget bevis på mottagen ansökan, som innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av LMA.
Nej, de har inte haft rätt till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), men från 1 juni 2023 kan kommuner erbjuda sfi.
Mer information finns på Skolverkets webbplats: Rätt till sfi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Barn och ungdomar har samma rätt till skolgång som asylsökande barn och ungdomar. Från 1 juli 2022 gäller det även de skyddsbehövande som har ansökt om men ännu inte beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Ersättning för skolgång kompenseras på samma sätt och med samma ersättningsnivåer som för asylsökande barn och elever, förutom att ingen rätt till ersättning finns för gymnasiestudier påbörjade efter 18 års ålder. Det saknas rätt till ersättning för studier vid komvux.
För skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som samtidigt är ensamkommande barn, anvisas kommun på samma sätt som asylsökande ensamkommande barn. För tiden innan anvisning skett, från att barnet sökt uppehållstillstånd och av Migrationsverket registrerats som ett ensamkommande barn, kan kommunen ansöka om ersättning för ankomstboende med ett schabloniserat belopp per dygn.
De massflyktingar som beviljats uppehållstillstånd omfattas av LMA och kan beviljas dagersättning av Migrationsverket. Från 1 juli 2022 gäller det även de personer som har ansökt om men ännu inte beviljats sådant uppehållstillstånd.
Kommunen kan få ersättning för initiala boenden (evakueringsplatser) enligt 18 a § i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., som trädde i kraft den 24 maj 2022, med hänvisning till 3 a § tredje stycket samt 23 § LMA.
Läs mer på sidan Ersättning för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet
Kommuner som från 1 juli 2022 har anvisats att ordna boenden för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning för sina kostnader. Vilka kostnader som kan ersättas regleras i 14‑14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.
Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som är över 18 år har endast rätt till samma begränsade sjukvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. För barn som inte har fyllt 18 år ska regionen erbjuda vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen. Från 1 juli 2022 gäller det även de skyddsbehövande som har ansökt om men ännu inte beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Detsamma gäller för regionernas rätt till statlig ersättning. De personer som är registrerade/inskrivna finns även med i e-tjänsten Melker (asylsökandelistan) i särskild grupp för massflyktingar, med kod M. Hälso- och sjukvårdskostnader kompenseras i huvudsak genom schablonersättningar, men regionen har därutöver möjlighet att ansöka om ersättning för hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård.
Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har endast rätt till subventionerade receptförskrivna läkemedel på samma sätt som asylsökande. Från 1 juli 2022 gäller det även de personer som har ansökt om men ännu inte beviljats uppehållstillstånd. Detsamma gäller för rätt till statlig ersättning.