Frågor och svar om massflyktsdirektivet – för kommuner, regioner och apotek

EU beslutade 4 mars 2022 att aktivera massflyktsdirektivet, vilket innebär att personer från Ukraina ska erbjudas tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. På den här sidan har vi samlat vanliga frågor och svar för dig som jobbar inom Sveriges kommuner, regioner eller apotek. Sidan uppdateras kontinuerligt.

Frågor och svar om massflyktsdirektivet

De som omfattas av direktivet är

  • ukrainska medborgare
  • personer som har status eller uppehållstillstånd som skyddsbehövande i Ukraina
  • familjemedlemmar till någon av de två ovanstående.

För att omfattas av massflyktsdirektivet krävs att personerna har bott i Ukraina och lämnade landet på grund av kriget den 24 februari 2022 eller senare.

I december 2023 beslutade regeringen att fler personer ska kunna få skydd enligt massflyktsdirektivet i Sverige. Personer som tillhör någon av de tre grupperna i listan ovan kan ha rätt till skydd enligt massflyktsdirektivet om de befann sig lagligt i Sverige före 22 december 2023.

Det här innebär att personer som redan fanns i Sverige när kriget började nu kan få skydd enligt massflyktsdirektivet och det påverkar främst personer som har levt som asylsökande i Sverige eftersom de tidigare inte har omfattats av massflyktsdirektivet. Asylsökande från Ukraina behöver inte göra något. Migrationsverket kommer inom kort att pröva om de kan få tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet.

För personer som ansökte om uppehållstillstånd med skydd enligt massflyktsdirektivet första gången från och med mitten av november 2023 gäller tillståndet till och med 4 mars 2025.

Uppehållstillstånd som beviljades tidigare under 2023 gäller till och med 4 mars 2024. De som vill stanna i Sverige måste ansöka om förlängt skydd senast 4 mars 2024 och kommer då att få ett uppehållstillstånd som gäller till och med 4 mars 2025.

Det finns en del registreringar och kontroller som Migrationsverket behöver utföra innan vi kan fatta formellt beslut. Den processen beräknas ta några dagar. Beslut om förlängt skydd kan ta något längre tid.

Ja, skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) på samma sätt som asylsökande förutsatt att de inte är folkbokförda.

Det innebär bland annat

  • rätt till skolgång för barn
  • anvisning av ensamkommande barn
  • rätt till bistånd enligt LMA i form av dagersättning och särskilt bidrag.

Personer som är folkbokförda har inte rätt till bistånd enligt LMA, vilket innefattar både boende och ekonomiskt stöd.

Personen får ett så kallat UT-kort (uppehållstillståndskort). På UT-kortet framgår det att personen har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd, personens dossiernummer, samt att personen omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och har rätt att arbeta. Personen får inte ett så kallat LMA-kort.

Uppehållstillståndskort för person som har tillstånd enligt massflyktsdirektivet.

UT-kort skydd enligt massflyktsdirektivet.

En person som ansöker om förlängt uppehållstillstånd innan tidigare uppehållstillstånd slutar gälla får, i väntan på ett nytt uppehållstillstånd, ett ”Bevis på mottagen ansökan om förlängt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd – massflyktsdirektivet”. Beviset innehåller namn och dossiernummer på den sökande, samt information om att hen omfattas av LMA.

Skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet har inte rätt till sfi eller annan utbildning inom komvux.

Från 1 juni 2023 gäller dock att en kommun får låta en person som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd delta i sfi. Från och med den 30 augusti 2023 får en kommun också låta en sådan person delta i kurser i svenska eller svenska som andraspråk inom komvux.

Mer information finns på Skolverkets webbplats: Har vuxna som flytt från Ukraina rätt till utbildning i Sverige? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. 

Ja, personer som beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har rätt att delta i TIA-aktiviteter.

I Migrationsverkets regleringsbrev framgår det att myndigheten får ersätta sökandes resor till aktiviteter inom Tidiga insatser för asylsökande (TIA). Ett liknande uppdrag för att ersätta resor för sfi finns däremot inte. Myndighetens bedömning är att sfi inte ingår i TIA eftersom det är en utbildningsform enligt skollagen, därför kan Migrationsverket inte betala ut ersättning för resor till sfi.

Kommuner som från 1 juli 2022 har anvisats att ordna boenden för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till ersättning för sina kostnader. Vilka kostnader som kan ersättas regleras i 14 14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Läs mer på sidan Ersättning för ordnade boenden för personer som har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet

Kommunen kunde få ersättning för initiala boenden (evakueringsplatser) under 2022 enligt 18 a § i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.,

Läs mer på sidan Ersättning för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet

Skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som är över 18 år har rätt till samma begränsade sjukvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan vänta, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. För barn som inte har fyllt 18 år ska regionen erbjuda vård i samma omfattning som erbjuds den som är bosatt inom regionen.

Detsamma gäller för regionernas rätt till statlig ersättning. De personer som är registrerade/inskrivna finns även med i e-tjänsten Melker (asylsökandelistan) i särskild grupp för "massflyktingar", med kod M. Hälso- och sjukvårdskostnader kompenseras i huvudsak genom schablonersättningar, men regionen har därutöver möjlighet att ansöka om ersättning för hälsoundersökningar och kostnadskrävande vård.

Regioner

Skyddsbehövande som har sökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har endast rätt till subventionerade receptförskrivna läkemedel på samma sätt som asylsökande.

Ersättning för receptförskrivna läkemedel till asylsökande

När en person som är asylsökande istället får uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet får Migrationsverket anvisa en kommun som ska ordna boendet och då övergår ansvaret för personens boende från Migrationsverket till kommunerna. Det sker inom en månad från det att Migrationsverket anvisat personen till kommunen för ordnande av bostad. Detta gäller dock bara om personen i fråga har bett Migrationsverket om hjälp med boende.

De flesta av de ca 1 000 asylsökande från Ukraina som berörs av regeringens beslut bor idag i eget boende. De fåtal som bor hos Migrationsverket och kan bli anvisade till kommunerna ryms inom aktuella fördelningstal. Berörda personer kommer att anvisas till kommun tidigast i januari 2024.

Sidan senast uppdaterad: