Samhällsintroduktion för dig som är barn och som har ansökt om asyl (skydd) i Sverige. Informationen vänder sig både till dig som har kommit till Sverige med föräldrar och till dig som har kommit ensam.
Alla barn har rätt att slippa våld. Ingen vuxen får slå, sparka, knuffa, dra dig i håret eller hota dig.
Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är utsatt för våld. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.
I olika länder har man olika gränser för när man anses vara vuxen och när man anses vara ett barn. Reglerna för att gifta sig skiljer sig också åt mellan olika länder.
I Sverige är man barn till den dagen man fyller 18 år och innan dess kan man inte gifta sig.
Det beror på att man anser att barn inte ska ha det ansvar som det innebär att leva i ett äktenskap. Tidiga äktenskap kan göra att barn mår dåligt både fysiskt och psykiskt eftersom barnet kan hindras från att utvecklas som en egen person och leva det liv som det har rätt till.
När man har fyllt 18 år bestämmer man själv om man vill gifta sig och i så fall med vem. Ingen får tvinga eller lura någon att gifta sig. Det är olagligt att försöka tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig. Det här är ett brott som kan leda till fängelse. Det är också olagligt att tvinga ett barn att leva i en relation som liknar ett äktenskap. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt.
Om någon av personerna i ett gift par var under 18 år när han eller hon gifte sig, blir inte äktenskapet giltigt i Sverige.
Om du är under 18 år och söker asyl tillsammans med den du är gift med i stället för med dina föräldrar räknas du som ett ensamkommande barn. Du får då en god man som hjälper dig i kontakten med myndigheterna.
Läs mer och se filmer om vad en god man gör Länk till annan webbplats.
Om du har frågor eller behöver hjälp kan du prata med en lärare, kurator eller någon inom vården. Du kan också vända dig till Migrationsverket eller Socialtjänsten. Om du har en god man kan du också vända dig till hen.
Om du är rädd att du eller någon du känner ska bli bortgift kan du ringa polisen på telefon 114 14.
I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler om vilka kläder man får ha, vem man får umgås med, att man inte får vara tillsammans och gifta sig med vem man vill eller studera och jobba med det man vill.
De här reglerna brukar vara strängast för flickor, men det finns också regler som gäller pojkar. Om reglerna gör att du blir dåligt behandlad eller straffad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. En del kan bli slagna, hotade eller bli kallade för elaka saker. Att utsätta någon för det bryter mot barnkonventionen och svensk lag.
Ibland tvingas barn att kontrollera sina syskon för att familjen är oroliga att det ska gå rykten om dem. Men alla människor har rätt att leva sitt eget liv som de vill. Det gäller oavsett vilken religion eller kultur man har och vilket land eller familj man kommer ifrån. Alla barn har rätt att leva sitt eget liv, och ska inte behöva kontrollera någon annan.
Om du eller någon du känner är utsatt kan du vända dig till en lärare på din skola, socialtjänsten i din kommun eller Migrationsverket för att få hjälp. Det finns också olika organisationer som kan ge stöd och information om hedersrelaterat våld och förtryck.
Tris – Tjejers rätt i samhället Länk till annan webbplats.: Här kan du få stöd om du känner dig begränsad av din familj eller släkt, eller utsätts för hot eller våld när du försöker göra egna val. Ring 010‑255 91 91.
I Sverige finns många lagar som handlar om att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi ska ha samma rättigheter och möjligheter i livet oavsett vilka vi är, hur vi ser ut, varifrån vi kommer, vad vi tror på, vem vi blir förälskade i eller hur vi fungerar.
Det finns lagar för att hindra att någon blir diskriminerad eller får sina rättigheter kränkta. Som människor får vi tycka, tänka och tro som vi vill men vi får inte göra vad som helst. Det står i grundlagen att alla människor har rätt att utrycka sina tankar, åsikter och känslor så länge man inte kränker någon annan. Vi måste alla respektera våra medmänniskors rätt till deras egen identitet och egna livsval.
Jämställdhet betyder att pojkar och flickor ska vara lika mycket värda och ha samma möjligheter i livet. Det betyder också att vuxna män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De ska ha lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv.
För 100 år sedan var det inte så i Sverige. Då hade kvinnor inte så mycket makt att bestämma över sina liv. Det var mest män som utbildade sig och arbetade medan kvinnor var hemma och tog hand om barn, städade och tvättade. Sedan dess har mycket förändrats.
I de flesta familjer i Sverige idag går båda föräldrarna till arbetet eller studerar och barnen är på förskola, skola och fritidshem på dagarna. I hemmet hjälps ofta båda föräldrarna åt med att städa, tvätta, handla och laga mat och att tillsammans ta hand om barnen.
För att samhället ska bli så rättvist som möjligt och ge kvinnor och män samma makt att påverka samhället och sina egna liv, har Sveriges riksdag beslutat om olika mål för jämställdhet.
Målen handlar om att
I Sverige har alla rätt till sin egen könsidentitet och sexuella läggning. Könsidentitet handlar om vilket kön man känner sig som, oavsett vad andra förväntar sig. Sexuell läggning handlar om vilket kön man blir attraherad av och kär i. Du har rätt att älska och vara tillsammans med vem du vill, oavsett om personen har samma kön eller ett annat kön än du själv.
Om du inte vill behöver du inte berätta för andra vilken sexuell läggning eller könsidentitet du har. Det finns ingen sexuell läggning eller könsidentitet som bryter mot lagen, men det är olagligt att behandla någon orättvist eller sämre, till exempel i skolan eller i en organisation, på grund av personens sexuella läggning eller könsidentitet.
Att fly från sitt hem och söka asyl i ett annat land kan vara en skrämmande upplevelse för vem som helst. Att som barn behöva göra det utan sina föräldrar kan vara oerhört påfrestande.
Man säger ibland att asylsökande, och särskilt ensamkommande barn, är starka. Att om de klarar att ta sig till andra sidan jorden på egen hand så klarar de nog av vad som helst. Men även de starkaste och mest härdade barn behöver trygga vuxna omkring sig för att få vara just barn. Barn på flykt är inget undantag, och när föräldrarna saknas, eller om föräldrarna är utmattade, förvirrade eller kanske traumatiserade, behövs andra viktiga vuxna för att erbjuda dessa barn lite trygghet och lugn i en osäker situation.
Alla barn är olika och varje asylsökande bär på en unik berättelse. En del asylsökande barn har levt på flykt länge och kanske inte sett sina släktingar på flera år. Andra har separerats från sina föräldrar nyligen. Vissa har kontakt med sina anhöriga, medan andra inte vet var de ska börja leta. Alla asylsökande barn bär på frågor och oro. Vissa frågar om sin situation och ber om hjälp. Andra bär all sin oro inom sig och vågar inte fråga.
Som vuxen fyller du en viktig roll. Du är en person som kan vägleda och stödja det asylsökande barnet i den situation som barnet befinner sig i. Du kan läsa dessa sidor tillsammans med barnet. Ni kan tillsammans gå igenom de olika stegen som man tar sig igenom när man är asylsökande.
Om du inte kan hitta svar på barnets frågor på de här sidorna kan du läsa mer på andra sidor på vår webbplats eller fråga en handläggare.
En viktig vuxen kan vara
Här hittar du tips på organisationer som kan ge dig stöd och länkar där du kan lära dig mer om Sverige.
Bris, Barnens rätt i samhället, är en organisation som arbetar för barns rättigheter. Du kan kontakta Bris om du behöver en vuxen att prata med.
Ring Bris stödtelefon för unga: 116 111
www.bris.se Länk till annan webbplats.
Rädda barnen är en organisation som arbetar för barns rättigheter.
www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barn-och-unga Länk till annan webbplats.
Röda korset är en organisation som arbetar med att skydda och hjälpa människor som behöver det. Röda korset kan hjälpa dig att hitta dina släktingar.
www.rodakorset.se/var-hjalp-i-sverige/ Länk till annan webbplats.
Barnombudsmannen är en myndighet som ser till att andra svenska myndigheter följer barnkonventionen. Här kan du lära dig mer om dina rättigheter.
RFSL arbetar för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queers och intersexpersoners rättigheter. RFSL Newcomers arbetar med asylsökande och nyanlända.
www.rfsl.se/medlem/asyl/ Länk till annan webbplats.
Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Information finns på flera språk. Du kan också ringa 116 016. De ordnar tolk inom några minuter.
www.kvinnofridslinjen.se Länk till annan webbplats.
Kollpåsoc.se är en webbplats med information om dina rättigheter och möjligheter till stöd från socialtjänsten.
www.kollpasoc.se Länk till annan webbplats.
Min rätt – din roll riktar sig till dig som är ensamkommande barn, din gode man och andra aktörer som alla har olika roller för att hjälpa dig. Här kan du få mer information om de olika rollerna och vilka rättigheter du har. Du kan till exempel se korta filmer om vad en god man ska hjälpa dig med.
Min rätt – din roll, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (rfs.se) Länk till annan webbplats.
Filmerna Vad händer nu? är för dig som är ensamkommande barn i Sverige och som bor på ett boende eller i familjehem. I filmerna får du veta vad som kommer att hända den första tiden i Sverige, vilka personer du kan möta och hur asylprocessen går till. Du kan se filmerna ensam eller tillsammans med en vuxen. Filmerna finns på flera språk.
Sök efter ”Socialstyrelsen vad händer nu” på Youtube. Länk till annan webbplats.
Information Sverige är en portal för nyanlända i Sverige. Här kan du få information om hur det svenska samhället fungerar när det gäller exempelvis bostad, utbildning och sjukvård.
www.informationsverige.se Länk till annan webbplats.
Lär dig svenska är en sida från Information Sverige om hur du kan lära dig svenska på egen hand.
www.informationsverige.se/sv/jag-ar-asylsokande/lar-dig-svenska Länk till annan webbplats.
2026-06-12
Migrationspakten införs 12 juni
Den 12 juni 2026 införs EU:s migrations- och asylpakt. Den innebär bland annat att EU kommer att ha gemensamma regler om hur migranter ska kontrolleras vid gränsen och hur det ska gå till när någon ansöker om internationellt skydd (asyl).
2026-06-01
Nya nivåer för reintegreringsstöd från 1 juni 2026
EU Reintegration Programme (EURP) ger stöd till dig som ska återvända till ditt hemland efter att ha fått avslag på din ansökan om asyl eller inte längre har rätt att stanna i EU. Nu ändras ersättningsnivåerna inom programmet.
2026-01-01
Nu kan du ansöka om det höjda återvandringsbidraget
Personer som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov och vill återvandra kan från och med idag, 1 januari 2026, ansöka om det höjda återvandringsbidraget. Familjemedlemmar kan också få bidrag om de uppfyller vissa krav.
2025-12-04
Fler afghaner kan få pass av hemlandet
Migrationsverket bedömer att afghanska myndigheter nu kan utfärda hemlandspass till sina medborgare inom rimlig tid. Det innebär att det inte längre är självklart att alla afghaner med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till främlingspass. Migrationsverket kommer i stället att pröva varje ansökan om främlingspass individuellt.
2025-10-31
Regeringen har beslutat att återvandringsbidraget höjs den 1 januari 2026. Hur mycket pengar du kan få beror på om du söker som ensamstående vuxen, som par eller som en familj med barn.
2025-09-11
Så påverkas du när förlängda pass blir ogiltiga
Vi har tidigare berättat att svenska myndigheter inte kommer att acceptera förlängda pass från och med 1 oktober 2025. Här besvarar vi vanliga frågor om vad detta innebär och vem som påverkas.
2025-09-09
Nytt betalkort för ekonomiskt bistånd
Under oktober byter Migrationsverket ut alla bankkort för personer som har ekonomiskt bistånd.
2025-09-01
Ändrade regler kring asylsökandes boende
Från den 1 september är huvudregeln att asylsökande ska bo på det boende Migrationsverket tilldelat för att ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag.