Migrationsverket logotyp

Dina rättigheter

I den här delen kan du läsa om vilka rättigheter alla barn har i Sverige och vilket stöd du som ensamkommande asylsökande barn har rätt till. Du kan läsa om några av de myndigheter och personer som ansvarar för att du ska få den trygghet som du har rätt till, och du kan läsa extra mycket om din rätt till boende, skola, ekonomiskt stöd och hälso- och sjukvård.

Gränsen mellan att vara barn och vuxen kan skilja sig åt mellan olika länder. I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år. Alla barn i Sverige har samma rättigheter.

I Sverige gäller FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen. Där står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Några av de viktigaste reglerna i barnkonventionen är att

  • alla barn har rätt att leva och utvecklas
  • barnets bästa alltid ska vara viktigt
  • barn har rätt att säga vad de tycker
  • alla barn har samma rättigheter.

Dina rättig­heter

Asylsökande barn har samma rättigheter som alla barn i Sverige. Det betyder till exempel att du har rätt att leva i trygghet, att gå i skolan och ha en fritid. Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Du får själv bestämma över din kropp, och ingen får tvinga dig att ha sex eller att gifta dig. Ingen får slå dig eller hota dig.

När vuxna som har ansvar för dig bestämmer något som påverkar dig måste de lyssna på vad du vill och tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på, men det betyder inte att det alltid blir som du vill.

Du har rätt till särskilt stöd

Ensamkommande barn har rätt till särskilt stöd. Det är socialtjänsten i kommunen där du bor som ska se till att du får en bostad som passar dig och dina behov. Du får också en ”god man” som ska tala för dig när dina föräldrar inte kan det. Du har rätt till det stödet även om du kommer till Sverige tillsammans med en vuxen som inte är din förälder.

När du blir 18 år

När du har fyllt 18 är du vuxen och har inte samma rätt till stöd och skydd som ett barn har.

Läs mer om vad som händer när du blir 18 år

Du kommer att träffa flera myndigheter och många olika vuxna som har ansvar för olika saker som rör dig.

Myndigheter ska se till att samhället fungerar enligt Sveriges lagar. Exempel på myndigheter som du kommer att ha mycket kontakt med är Migrationsverket och socialtjänsten.

Migra­tions­verket

Migrationsverket ansvarar bland annat för

  • att utreda din ansökan och bestämma om du har rätt till asyl och uppehållstillstånd eller inte
  • att utse ett offentligt biträde som kan hjälpa dig med din ansökan
  • att ge dig ekonomiskt stöd om du inte har egna pengar
  • att bestämma vilken kommun som ska ansvara för att ge dig boende, skola och god man
  • att hjälpa dig att få kontakt med dina föräldrar om det är möjligt
  • att hjälpa dig att resa från Sverige om du inte får stanna här.

Du kommer att träffa flera olika personer på Migrationsverket. Om du känner dig mer bekväm med att prata med en man eller en kvinna kan du berätta det.

Kommunen

Kommunen ansvarar bland annat för

  • att du får någonstans att bo som passar dig och dina behov
  • att du får gå i skolan
  • att du får en god man.

Soci­al­tjänsten

I varje kommun finns något som heter socialtjänsten. Socialtjänsten arbetar efter regler om hur samhället ska hjälpa alla som behöver stöd. Det är socialtjänsten som bestämmer var du ska bo. Alla ensamkommande barn får en kontaktperson på socialtjänsten som kallas för socialsekreterare.

God man

Om du är under 18 år och kommer till Sverige utan dina föräldrar får du en god man. Du kommer inte att bo hos din gode man, men han eller hon ansvarar för att hjälpa dig med flera saker som dina föräldrar annars skulle ha gjort.

En god man ska till exempel

  • vara med när du har kontakt med myndigheter, till exempel Migrationsverket eller socialtjänsten
  • sköta kontakten med din skola
  • hjälpa dig att boka tid hos läkare, tandläkare eller psykolog
  • ansvara för din ekonomi om du är under 16 år.

Läs mer och se filmer om vad en god man görlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tolk

För att du och personalen på Migrationsverket ska kunna förstå varandra kommer en tolk att översätta det ni säger. Tolken kan prata både svenska och det språk som du talar. Antingen sitter tolken med i samma rum som du eller så finns tolken med på telefon eller på video. Tolken ska översätta allt som sägs i rummet, och inte säga något mer

Det är viktigt att du och tolken förstår varandra och att du vågar berätta allt när tolken är med. Om du inte förstår tolken eller om du till exempel är släkt med tolken, måste du berätta det. Om du helst vill ha en manlig eller kvinnlig tolk ska du berätta det i förväg.

Offent­ligt biträde

Ett offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Han eller hon ska ge dig juridisk rådgivning och hjälpa dig med din ansökan om asyl. Det är Migrationsverket som utser ett offentligt biträde åt dig, men han eller hon arbetar inte för Migrationsverket. Du kan föreslå en person om du känner ett biträde som du har förtroende för, men det är inte säkert att du kan få just det biträdet som du önskar. Du kan också säga till om du helst vill ha ett manligt eller ett kvinnligt biträde.

Tyst­nads­plikt

Alla som jobbar på Migrationsverket, på kommunen och inom sjukvården eller skolan har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad du har sagt för någon som inte har laglig rätt att veta det. Det är bara de som jobbar med ditt ärende som har rätt att veta vad du har sagt. Tolken och det offentliga biträdet har också tystnadsplikt.

En god man har däremot inte tystnadsplikt. Det beror på att en god man, precis som en förälder, ska prata med olika myndigheter om dig.

Alla som har tystnadsplikt får bryta sin tystnadsplikt om de tror att du kommer att skada dig själv, eller att du på annat sätt är i fara.

Kommunen ansvarar för att ordna en bostad som passar dig och dina behov.

När du ansöker om asyl kommer Migrationsverket att kontakta kommunen som ska ordna en tillfällig bostad åt dig. Efter några dagar eller veckor får du veta vilken kommun som får det långsiktiga ansvaret för dig och som ska se till att du får gå i skolan och får det stöd du behöver under tiden du väntar på beslut på din ansökan om asyl.

Om du har släktingar eller vänner i Sverige som du vill bo med eller i närheten av ska du berätta det för Migrationsverket när du ansöker om asyl.

Du kan bo på olika sätt

Kommunen ansvarar för att hitta en bra bostad åt dig. Det kan se olika ut. Du kan till exempel få bo hos släktingar eller vänner, hos en familj som i sitt hem tar emot barn och ungdomar som behöver hjälp eller tillsammans med andra ungdomar i ett hem där det finns personal som hjälper er.

Om du vill bo hos släktingar i Sverige måste socialtjänsten i kommunen godkänna att du får bo hos dem. Innan socialtjänsten fattar beslut utreder de om familjen har möjlighet att ta hand om dig.

Om det händer något som gör att du inte känner dig trygg där du bor ska du genast berätta det för din gode man eller din socialsekreterare.

Bostad för dig som fyllt 18

När du fyller 18 år, eller om Migrationsverket bedömer att du är över 18 år, övergår ansvaret för att ordna en bostad åt dig från kommunen till Migrationsverket. Det betyder att du kan behöva flytta till någon av Migrationsverkets tillfälliga bostäder eller ordna en egen bostad.

Läs mer om Migrationsverkets tillfälliga bostäder för vuxna

När du ansöker om asyl i Sverige har du möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket om du inte har egna pengar.

Det finns två sorters ekonomiskt stöd att ansöka om, dagersättning och särskilt bidrag.

Dager­sätt­ning

Du som har rätt till dagersättning får en summa pengar per dag, som betalas ut en gång i månaden. Pengarna ska bland annat räcka till dina personliga behov, till exempel kläder, skor, medicin och sådant som du vill göra på din fritid. Ibland ingår dessa kostnader i bostaden, och du får fickpengar från den som sköter hemmet.

Särskilt bidrag

Om du har ett särskilt behov av något som dagersättningen inte räcker till kan du och din gode man ansöka om ett särskilt bidrag. Det kan exempelvis vara glasögon, vinterkläder eller något annat som du inte klarar dig utan.

Din gode man ansvarar för din ekonomi

Om du är under 16 år är det din gode man som fyller i ansökan och har ansvar för dina pengar. När du har fyllt 16 år har du rätt att själv ansöka om och ansvara för din dagersättning och särskilt bidrag. Du får ett eget bankkort som dagersättning och särskilt bidrag betalas in på.

Du har rätt att gå i skolan som alla andra barn som bor i Sverige. Skolan är gratis.

I Sverige ska alla barn gå i skolan. Det är kommunen som ansvarar för skolan och din gode man som ska se till att du får börja skolan så snart som möjligt.

Grund­skola

Grundskolan är tio år och man brukar börja det år man fyller sex år. Det första skolåret som kallas förskoleklass innehåller mycket lek och skapande för att förbereda barnet för den kommande skolan. I grundskolan läser alla elever i stort sett samma ämnen.

Gymna­siet

Gymnasiet är en frivillig utbildning där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska man ha avslutat sina studier i grundskolan.

Du som är asylsökande har rätt att läsa färdigt en gymnasieutbildning om du började dina gymnasiestudier innan du fyller 18 år. Det gäller även om du flyttar till en annan kommun.

Läs mer om skola för asylsökandelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Gymna­si­e­lagen

Den så kallade gymnasielagen är en lag som ger den som har sökt asyl och som studerar på gymnasiet större möjlighet att få stanna i Sverige och läsa färdigt sin gymnasieutbildning.

Den som får ett ja på sin asylansökan får oftast uppehållstillstånd i 13 månader eller tre år. Du som är mellan 17 och 24 år gammal och läser en gymnasieutbildning kan i vissa fall få ett längre uppehållstillstånd för att kunna läsa färdigt din utbildning. I vissa fall kan du också få ett uppehållstillstånd för att läsa på gymnasiet även om Migrationsverket anser att du inte har asylskäl.

Läs mer om uppehållstillstånd för gymnasiestudier

Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Det är gratis för alla barn i Sverige.

Om du blir sjuk eller mår dåligt och behöver träffa en läkare eller tandläkare, kan din gode man eller någon från ditt boende hjälpa dig att boka en tid. Tänk på att ta med ditt LMA-kort vid besöket.

Hälso­un­der­sök­ning

Alla som ansöker om asyl i Sverige får ett erbjudande om en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen är till för att du ska få tidig hjälp och behandling om du behöver vård.

Vid undersökningen får du information om hur hälso- och sjukvården i Sverige fungerar. Du får svara på frågor om din hälsa och får erbjudande om provtagningar.

Passa på att fråga om det är något du undrar över, och var inte rädd för att berätta om hur du mår. Vårdpersonalen har tystnadsplikt och hälsoundersökningen påverkar inte din ansökan om asyl.

Våld och sexu­ella över­grepp

Många asylsökande har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, i hemlandet eller under flykten till Sverige. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med vårdpersonalen när du gör din hälsoundersökning, med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.

All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.

Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Kvinnlig omskä­relse

Vi vet att kvinnlig omskärelse förekommer i många delar av världen. Det är när någon skär i en flickas eller kvinnas underliv. Kvinnlig omskärelse är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Du som har utsatts för det straffas inte. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan du få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.

Kontakta polisen om du är rädd för att du, eller en annan flicka som du känner, kommer att bli omskuren. Du kan också ringa till Kvinnofridslinjen på telefon 020-50 50 50 för att få råd och stöd. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som har utsatts för hot eller våld.

Sexu­ellt över­för­bara sjuk­domar

Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.

Preven­tiv­medel och mödra­vård

I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis för asylsökande. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.

Psykisk ohälsa

Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när man väntar på beslut om sin asylansökan. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker eller för att de saknar sin familj. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.

Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Funk­tions­ned­sätt­ning

En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket. Att du har en funktionsnedsättning påverkar inte din ansökan om asyl. Vid hälsoundersökningen kan du berätta om du har, eller om du tror att du har, en funktionsnedsättning

Tand­vård

Du har rätt att få både förebyggande tandvård och den behandling som tandläkaren bedömer att du behöver. Tandvård är gratis för alla barn i Sverige.

Synun­der­sök­ning

Om du behöver glasögon kan din gode man boka tid hos en optiker för en synundersökning. Om du behöver köpa glasögon ska optikern skriva på ett papper som du tar med till Migrationsverket så att du kan ansöka om särskilt bidrag för detta.

Mer infor­ma­tion om hälsa

www.1177.se/other-languageslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns det information på flera språk om olika sjukdomar och om hur sjukvården i Sverige fungerar. Du kan också ringa till sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177, då kan du få prata med en sjuksköterska som kan svara på frågor och ge dig råd om vart du ska vända dig för att få rätt vård.

www.youmo.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns information för ungdomar om hälsa, relationer, sex och mycket annat på flera språk.

www.rfsu.se/uposlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns korta informationsfilmer för dig som vill veta mer om kroppen, sexualitet och hälsa. Filmerna finns på många olika språk. Här kan du bland annat hitta filmer om preventivmedel, förlossning och graviditet.

Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Ring 020‑505050. De ordnar tolk inom några minuter. Du kan också läsa mer på kvinnofridslinjen.se.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Information finns på flera språk.

Ring polisen på telefon 114 14 om du vill anmäla ett brott, till exempel att någon har slagit dig eller utsatt dig för sexuella övergrepp. Du kan också ringa polisen om du är rädd för att bli bortgift eller omskuren. Om situationen är akut ska du ringa 112.

Sidan senast uppdaterad: 2020-05-27

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?