Vanliga frågor och svar om arbetstillstånd för arbetstagare

Frågor och svar – generell
  • Behöver jag ett pass när jag ansöker om arbetstillstånd?

    Ja, för att få arbetstillstånd ska du ha ett giltigt pass. Du ska bifoga en kopia av ditt pass i din ansökan.

    Läs mer om hur passkopian ska se ut

  • Vem påbörjar ansökan?

    Din arbetsgivare eller uppdragsgivare i Sverige påbörjar ansökan om arbetstillstånd genom att skapa ett anställningserbjudande. Din arbetsgivare behöver uppgifter om ditt namn, födelsedatum, medborgarskap, din utbildning och e-postadress. Din arbetsgivare skickar sedan anställningserbjudandet till den fackliga organisation som är relevant för det arbete som du ska utföra. När arbetsgivaren får tillbaka yttrandet slutför arbetsgivaren sin del av ansökan. Du får sedan ett mejl med instruktioner för att fylla i din del av ansökan.

    Läs mer om hur du ansöker om arbetstillstånd 

    I vissa fall behövs inget anställningserbjudande. Det gäller till exempel om du är gästforskare. Gästforskare ska i stället lämna in ett mottagningsavtal med en forskningshuvudman (den som tar emot forskningsarbetet).

    Läs mer om särskilda regler för vissa yrken och länder

  • Får jag ta hjälp av ett ombud?

    Ja, det får du. Om du vill att någon annan ska företräda dig i ditt ärende hos Migrationsverket kan du ge en fullmakt till den personen. En fullmakt kan till exempel ge någon annan rätt att ansöka, ta del av skälen för ett beslut eller överklaga ett beslut för din räkning. Fullmakten ska skrivas och undertecknas av dig som ger fullmakt till någon annan och ska visas upp i original om Migrationsverket begär det.

    Fullmakt, blankett nummer 106011PDF

  • När behöver jag inte ha arbetstillstånd?

    Vissa personer kan arbeta i Sverige utan arbetstillstånd.

    Läs mer om undantaget från kravet på arbetstillstånd

  • Vilken ansökningsblankett ska jag använda om jag är i Sverige och har uppehålls- och arbetstillstånd för arbete och nu ska byta arbetsgivare?

    Du kan lämna in en ansökan på webben. Arbetsgivaren påbörjar i de flesta fall ansökan.

    Om du inte kan ansöka på webben fyller du i blanketten Ansökan om tillstånd att arbeta i Sverige - för dig som är dig i Sverige, nummer 150011.

    Ansök om arbetstillstånd

    Ansökan om tillstånd att arbeta i Sverige - för dig som är dig i Sverige, blankett nummer 150011PDF

    Läs mer här om vad som kan gälla vid byte av arbete

  • Hur lång tid innan mitt arbetstillstånd slutar gälla ska jag lämna in en ny ansökan?

    Du ska lämna in din ansökan innan ditt arbetstillstånd slutar gälla. Du ska inte lämna in din ansökan mer än sex månader innan ditt arbetstillstånd slutar gälla om din ansökan avser samma arbetsgivare och yrke som du redan har tillstånd för. Om du byter yrke eller arbetsgivare måste du ibland lämna in en ansökan innan ditt arbetstillstånd slutar gälla.

    Läs mer i frågan Får jag byta yrke eller arbetsgivare utan att meddela Migrationsverket?

  • Får jag byta yrke eller arbetsgivare utan att meddela Migrationsverket?

    Under de första 24 månaderna gäller arbetstillståndet bara hos den arbetsgivare och för det yrke som står i ditt beslut. Om företaget du arbetar på byter organisationsnummer, om du får en ny arbetsgivare eller nya arbetsuppgifter, eller om arbetsvillkoren förändras gäller inte längre ditt arbetstillstånd. Då ska du lämna in en ny ansökan om arbetstillstånd.

    När du har haft arbetstillstånd i 24 månader och har fått en förlängning på ditt arbetstillstånd kan du byta arbetsgivare utan att lämna in en ny ansökan så länge du arbetar inom samma yrke. Om ditt nya arbete innebär att du byter yrke ska du lämna in en ny ansökan.

    Det framgår av ditt tidigare beslut hur ditt arbetstillstånd är begränsat.

    Läs mer om vad som gäller vid byte av arbete

  • Vad händer om jag inte kan påbörja min anställning i tid?

    Om du inte påbörjar din anställning inom fyra månader efter att du har fått arbetstillstånd kan ditt arbetstillstånd återkallas. Det innebär att du inte längre har rätt att arbeta i Sverige.

Frågor och svar om lön och övriga anställningsvillkor
  • Vad är kraven gällande lön?

    För att kunna få arbetstillstånd ska du bland annat erbjudas en lön som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Du måste också arbeta i den omfattningen att lönen kommer upp till minst 13 000 kronor i månaden före skatt.

    Det är du som ansöker om arbetstillstånd som ska bevisa att din lön är i nivå med gällande kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

  • Vad gör jag om lönen är i nivå med vad som är brukligt inom branschen, men ändå under kollektivavtalet?

    Migrationsverket har möjlighet att jämföra din lön med gällande kollektivavtal och det fackliga yttrande som lämnas in tillsammans med ditt anställningserbjudande.

    Om din lön är sämre än gällande kollektivavtal är det du som ska visa att din lön är i nivå med vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Du kan till exempel lämna in information och dokumentation som visar detta.

  • Vad gäller om jag förutom min lön även har andra ersättningar och förmåner?

    Om din grundlön inte är tillräcklig prövar Migrationsverket om det finns andra ersättningar eller förmåner i anställningserbjudandet som ska räknas som lön. Rena lönetillägg räknas som lön men semesterersättning eller ersättning för mertid och övertid räknas inte som lön. Traktamente för att ersätta privata kostnader eller andra utlägg räknas också som lön. Ersättning för tidsbegränsade tjänsteresor ingår däremot inte. Fri bostad räknas som lön, så länge det inte endast är fri bostad vid tjänsteresor. Även andra förmåner som inte är kopplade till tjänsten eller tjänsteresor kan räknas med i lönen. Det kan vara mat, resor till och från jobbet eller bil som används privat.

    För att ersättningen eller förmånen ska räknas med i lönen krävs att dessa uttryckligen framgår av anställningsvillkoren och är regelbundet återkommande. Det måste också finnas tillräckliga uppgifter för att Migrationsverket ska kunna värdera ersättningen eller förmånen som du får. Det är du som söker arbetstillstånd som ska visa att du får en ersättning eller förmån som ska räknas som lön.

    Migrationsverket har tagit fram ett rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, är tillräcklig för att uppfylla kravet på arbetstillstånd.

    Läs det rättsliga ställningstagandet, SR 52/2016länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

  • Varför ska det framgå vilka arbetsuppgifter jag ska ha?

    Migrationsverket behöver veta vilket yrke du ska arbeta inom men även vilka arbetsuppgifter du har. Dessa uppgifter har bland annat betydelse vid bedömningen av om den erbjudna lönen motsvarar kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

Frågor och svar om försäkringar
  • Vilka försäkringar krävs?

    Du ska omfattas av försäkringar som är i nivå med kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

    För att ha försäkringar som är i nivå med kollektivavtal krävs att du omfattas av sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och tjänstepensionsförsäkring. Om din anställning omfattas av ett gällande kollektivavtal ingår dessa försäkringar för dig i avtalet.

    Om du har ett sämre försäkringsskydd kan din arbetsgivare kompensera dig med till exempel högre lön så länge som dina anställningsvillkor inte är sämre än vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

  • Vilka uppgifter om försäkringar ska lämnas?

    Första gången du ansöker om arbetstillstånd ska din arbetsgivare uppge vilka försäkringar som kommer att tecknas för dig. Om du ansöker om förlängning ska du uppge vilka försäkringar du har omfattats av under ditt tidigare arbetstillstånd. Ibland kan Migrationsverket behöva göra ytterligare kontroller gällande tecknade försäkringar. I de fallen skickar Migrationsverket en komplettering om detta.

  • När ska försäkringarna tecknas?

    Din arbetsgivare ska teckna försäkringar för dig och försäkringarna ska gälla från det att du börjar arbeta. Om du inte har omfattats av försäkringar under hela den tid du har arbetat ska du ange detta i din ansökan och förklara varför.

  • Vad gäller om jag omfattas av utländska försäkringar?

    Även utländska försäkringar kan tecknas. Det är viktigt att de försäkringar som arbetsgivaren har tecknat inte är sämre än de som följer av kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Uppgift om försäkring ska därför lämnas vid ansökan.

Frågor och svar om annonsering
  • När måste annonsering ske?

    Vid nyrekrytering måste arbetsgivaren annonsera ut tjänsten så att alla bosatta i Sverige, EU/EES och Schweiz kan söka jobbet. Kravet på annonsering gäller bara vid nyrekrytering. För personer som är anställda hos en arbetsgivare utomlands som fått uppdrag att utföra arbete i Sverige krävs ingen annonsering. Det gör det inte heller om en anställd förflyttas inom en koncern så länge tjänsten finns kvar i utlandet.

    Läs mer om annonsering på sidan När du ska anställa

  • När behöver arbetsgivaren inte annonsera ut tjänsten?

    I vissa fall behöver inte arbetsgivare annonsera ut tjänsten.

    Arbetsgivaren behöver inte annonsera ut tjänsten om ansökan gäller en anställning som du har sedan tidigare.

    Om du är anställd utomlands och ska arbeta i Sverige på entreprenad, i ett bemanningsföretag eller på grund av en koncern- eller företagsförflyttning behöver arbetsgivaren inte annonsera ut tjänsten. Anledningen till detta är att det handlar om en anställning som du redan har. Om du vid ett senare tillfälle blir lokalanställd ska din arbetsgivare i Sverige annonsera ut din tjänst vid det tillfället.

    En arbetsgivare behöver inte annonsera ut en tjänst som normalt inte står öppen för den reguljära arbetsmarknaden. Det kan till exempel vara anställning som imam, präst, ledningspersonal vid företag eller anställda vid utländska statliga institutioner.

    Om det företag som du arbetar på byter ägare kan det vara en så kallad verksamhetsövergång. Det innebär att den nya ägaren är skyldig att ta över befintlig personal till befintliga anställningsvillkor. Då behöver din tjänst inte annonseras ut på nytt.

    Om du har ett arbetstillstånd som endast är begränsat till ett yrke får du byta arbetsgivare utan att ansöka om ett nytt arbetstillstånd så länge ditt arbete är inom samma yrke. I de fallen behöver din arbetsgivare inte annonsera ut din tjänst.

  • När måste en internationell koncern annonsera en tjänst?

    Om du redan är anställd inom koncernen i ett annat land och stationeras till företaget i Sverige en viss tid och sedan ska återgå till din anställning i hemlandet behöver tjänsten inte annonseras ut. Är det fråga om en nyrekrytering till en tjänst i Sverige krävs att tjänsten annonseras ut även om du har varit anställd på en annan befattning inom koncernen. Tjänsten måste också annonseras om din tjänst flyttas över till företaget i Sverige.

  • Måste tjänsten annonseras ut om jag har ett uppehållstillstånd som är begränsat till yrke och byter arbetsgivare inom samma yrke?

    Nej, kravet på unionsföreträde och utannonsering gäller inte vid byte av anställning inom samma yrke om du har ett arbetstillstånd som är knutet endast till yrke. Tjänsten behöver därmed inte utannonseras.

  • Hur ska tjänsten annonseras ut?

    Vid nyrekrytering måste arbetsgivaren annonsera ut tjänsten så att alla bosatta i Sverige, EU/EES och Schweiz kan söka jobbet. Genom att annonsera i Arbetsförmedlingens platsbank blir annonsen synlig även i den europeiska platsbanken EURES och personer bosatta i Sverige, EU/EES och Schweiz kan söka jobbet.

    Det är möjligt att annonsera ut tjänsten genom andra kanaler än Arbetsförmedlingen så länge annonsen har gjorts tillgänglig inom EU/EES och Schweiz på annat sätt, till exempel genom annonsering via någon annan etablerad europeisk kanal för platsannonser. Det räcker inte att annonsera på arbetsgivarens webbplats eller i ett antal större tidningar. Om annonsering har skett på annat sätt än genom Arbetsförmedlingen och EURES är det viktigt att visa att annonseringen har nått ut inom EU/EES och Schweiz på ett motsvarande sätt.

    När det gäller en tjänst som kan bli aktuell endast för en begränsad krets av personer, som kan nås med riktade rekryteringsåtgärder, kan det vara tillräckligt att tjänsten har utannonseras i en databas för rekrytering som används av den aktuella kretsen av personer. Vid bedömningen av vilka rekryteringsåtgärder som krävs bör arbetsgivaren till exempel ta hänsyn till om tjänsten är särskilt reglerad, om tjänsten ställer höga krav på utbildning eller erfarenhet, eller om tjänsten på grund av sin speciella karaktär endast kan vara aktuell för en begränsad krets av personer.

  • Hur länge ska tjänsten annonseras ut?

    En annons ska ligga ute under tio dagar. Annonseringen bör ske i viss anslutning till anställningens början. Om annonsens slutdatum är längre tillbaka än sex månader innan anställningen ska påbörjas kan det innebära att ansökan om arbetstillstånd avslås.

Frågor och svar om fackligt yttrande
  • Varför behövs ett fackligt yttrande?

    Anledningen till att en facklig organisation ska få tillfälle att lämna synpunkter över anställningserbjudandet är för att säkerställa att löne- och anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller enligt kollektivavtal eller som är brukligt inom yrket eller branschen.

  • Vem ansvarar för att lämna in fackligt yttrande?

    Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att hämta in ett fackligt yttrande. Om arbetsgivaren inte har hämtat in ett fackligt yttrande skickar Migrationsverket anställningserbjudandet till berörd facklig organisation. Detta kommer att fördröja handläggningstiden. Därför är det viktigt att arbetsgivaren själv hämtar in det fackliga yttrandet.

  • Vad händer om den fackliga organisationen inte vill yttra sig?

    Om den fackliga organisationen avstår från att lämna synpunkter över anställningsvillkoren kommer Migrationsverket att ta ställning till om de erbjudna anställningsvillkoren motsvarar kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

Frågor och svar om arbetsgivaren
  • Varför ska arbetsgivaren lämna uppgift om antal anställda i företaget?

    Inom vissa branscher finns det högre utredningskrav men arbetsgivare med fler än 50 anställda undantas från dessa krav. Uppgiften är också viktig när Migrationsverket tittar på om arbetsgivaren har betalat in de arbetsgivaravgifter som den ska göra. Om företaget tillhör en koncern är det antal anställda i företaget i Sverige som ska uppges.

  • Varför vill Migrationsverket ha uppgifter om när företaget startade sin faktiska verksamhet?

    Migrationsverket behöver veta när den faktiska verksamheten startade för att kunna bedöma om det är en nystartad verksamhet. För nystartade verksamheter gäller särskilda utredningskrav vilket innebär att ytterligare handlingar ska lämnas in vid ansökan.

    Läs mer under Högre krav för vissa branscher

  • Varför behöver Migrationsverket veta vilket datum arbetsgivaren blev ansluten till gällande kollektivavtal?

    Migrationsverket behöver känna till datum för när avtalet tecknades för att kunna se hur länge du har omfattats av kollektivavtalet. Det datum som ska anges är när avtalet tecknades.

Frågor och svar om förlängningar
  • När behöver jag lämna in kontrolluppgift från Skatteverket?

    Du ska lämna in kontrolluppgift från Skatteverket när du ansöker om förlängning. För att visa att du uppfyllt villkoren för arbetstillstånd ska du skicka in en sammanställning av dina kontrolluppgifter från Skatteverket för alla år som du har arbetat i Sverige, som visar både din sammanlagda inkomst och vem som har betalat din lön eller andra inkomstkällor.

    Läs mer om kontrolluppgifter

  • Vad gäller om jag får lön från hemlandet?

    Om du inte har betalat skatt i Sverige ska du i stället för kontrolluppgift bifoga en sammanställning månad för månad av din lön och dina traktamenten. Ange vad din lön motsvarar i svenska kronor per månad. Ange även hur många dagar per månad som du har arbetat i Sverige. Migrationsverket kan behöva komplettera ditt ärende med underlag som visar den lön du har fått.

  • Vad gäller om jag har varit frånvarande på grund av sjukdom eller föräldraledighet?

    När du ansöker om förlängt arbetstillstånd kommer du att behöva visa att villkoren för arbetstillståndet har varit uppfyllda varje månad under hela tiden du har haft arbetstillstånd i Sverige. Ett acceptabelt avbrott i anställningen är att vara sjukskriven eller föräldraledig. Ange i ansökan om du har varit frånvarande från ditt arbete och varför. Bifoga intyg som visar din frånvaro, till exempel utbetalningsbesked från Försäkringskassan.

  • Vad gäller om jag har tillstånd i eller har besökt andra Schengenländer under tillståndsperioden?

    Om du har ett uppehållstillstånd i ett annat Schengenland, eller har varit på besök i ett annat Schengenland under tiden som du har haft arbetstillstånd i Sverige, ska du ange detta i din ansökan om förlängning. Detta har bland annat betydelse när Migrationsverket prövar om du uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd. Då tittar Migrationsverket på i vilken utsträckning du har varit utrest från Sverige och vilken betydelse detta har för din anknytning till Sverige.

  • Hur bedöms anställningsvillkoren vid en ansökan om förlängning?

    När du ansöker om förlängning av ditt arbetstillstånd kontrollerar Migrationsverket om du uppfyllt villkoren för tillståndet under din tidigare tillståndsperiod och om du uppfyller villkoren för att beviljas ett nytt arbetstillstånd.

    Vid en förlängningsansökan ska Migrationsverket göra en helhetsbedömning över anställningsvillkoren över tid.

  • Måste min arbetsgivare ha tecknat ett kollektivavtal?

    Nej, så länge som villkoren i ditt anställningsavtal inte är sämre än vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

    Det krävs inte att en arbetsgivare ska erbjuda villkor som helt motsvarar kollektivavtal. Arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal ska kunna utforma sina villkor på ett sätt som avviker från kollektivavtal så länge som villkoren inte är sämre än vad som är brukligt inom yrket eller branschen.

  • Vad händer om villkoren ändras under min tillståndsperiod?

    Anställningsvillkor kan ändras under en tillståndsperiod, och vissa villkor kan ibland avtalas retroaktivt. För vissa arbetstagare är det också möjligt att ingå enskilda överenskommelser med arbetsgivaren om villkor rörande till exempel semester och pensionsinbetalningar.

    Det är du som ansöker om arbetstillstånd som ska bevisa att dina anställningsvillkor är i nivå med vad som är brukligt inom yrket eller branschen. Du kan till exempel lämna in information och dokumentation som visar detta.

  • Vad händer om min arbetsgivare har rättat till en tidigare brist i anställningsvillkoren?

    Om du inte har fått anställningsvillkor som är i nivå med kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen under en viss period men din arbetsgivare har rättat bristen innan Migrationsverket har påtalat den ska vi beakta det vid helhetsbedömningen.

    Då tittar vi på vilken bristen är och varför den har gjorts. Utifrån en helhetsbedömning kan exempelvis mindre administrativa brister tillåtas. Även en mindre betydande brist som har pågått en längre tid kan tillåtas.

    Utgångspunkten är att en brist ska ha åtgärdats av arbetsgivaren och att du ska ha kompenserats för bristen, om det är möjligt. Bristen ska också ha åtgärdats i nära anslutning till att den upptäcktes.

  • Vad händer om bristerna beror på andra saker, än min arbetsgivares hantering?

    Migrationsverket tittar på när under anställningstiden som bristen har uppkommit. Om exempelvis din löneutbetalning har försenats eller en försäkring inte har kunnat tecknas på grund av svårighet att ordna folkbokföring eller bankkonto i samband med att du tillträdde din tjänst kan det vanligtvis accepteras om du har kompenserats.

  • Vad händer med mig om Migrationsverket hittar en brist och berättar det för min arbetsgivare?

    Om din arbetsgivare rättar en brist först efter att Migrationsverket har påtalat det värderar vi detta i vår helhetsbedömning.

    Vi gör en individuell bedömning och kontrollerar bland annat om villkoren har varit i nivå med kollektivavtal eller vad som är brukligt inom yrket eller branschen och vilka åtgärder som din arbetsgivare har vidtagit för att kompensera bristen.

    Vi tittar även på andra omständigheter som talar för och emot att ansökan ska beviljas.

  • Vad krävs för att kunna få permanent uppehållstillstånd?

    När du har haft arbetstillstånd som arbetstagare och arbetat i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren kan du få permanent uppehållstillstånd. Du ska ha arbetat för den arbetsgivare och med det yrke som du har haft arbetstillstånd för.

    Migrationsverket kontrollerar att du har befunnit dig i Sverige och utfört arbete här under den period som du har haft ett tillstånd för arbete. Du ska också ha uppfyllt villkoren för arbetstillstånd under tillståndstiden.

    Läs mer om hur vi bedömer anställningsvillkoren under frågan Hur bedöms anställningsvillkoren vid en ansökan om förlängning?

  • Kan jag ändå få fortsatt arbetstillstånd, även om jag inte kan få permanent uppehållstillstånd?

    Om du inte kan få permanent uppehållstillstånd kan du få ytterligare ett arbetstillstånd om du har särskilda skäl.

    Det kan till exempel finnas särskilda skäl att få arbetstillstånd för längre tid än fyra år om du är anställd i en koncern utomlands och upprepade gånger sänds till Sverige för att utföra arbete här under en begränsad tid.

    Det kan också finnas särskilda skäl att få förlängt arbetstillstånd om du inte har för avsikt att bosätta dig i Sverige men under en kortare tid behöver ytterligare tillstånd för att slutföra en arbetsuppgift.

    Om du har varit arbetslös och därför inte kan få permanent uppehållstillstånd kan det finnas särskilda skäl att i stället få ett förlängt arbetstillstånd.

    Som längst kan du få arbetstillstånd under sex år.

Frågor och svar om familj
  • Får min medföljande familj också arbeta i Sverige?

    Ja, de familjemedlemmar som får ett uppehålls- och arbetstillstånd får arbeta i Sverige. De är inte begränsade till ett yrke eller en arbetsgivare.

  • Får jag ta hjälp av ett ombud?

    Ja, det får du. Om du vill att någon annan ska företräda dig i ditt ärende hos Migrationsverket kan du ge en fullmakt till den personen. En fullmakt kan till exempel ge någon annan rätt att ansöka, ta del av skälen för ett beslut eller överklaga ett beslut för din räkning. Fullmakten ska skrivas och undertecknas av dig som ger fullmakt till någon annan och ska visas upp i original om Migrationsverket begär det.

    Om hela familjen ska företrädas av ombudet ska fullmakt bifogas för alla familjemedlemmar.

    Du som är över 18 år och vill att en annan familjemedlem ska företräda dig behöver också lämna in en fullmakt.

    Fullmakt, blankett nummer 106011 PDF

  • Går det att styrka släktskap med familjemedlem genom att lämna in ett pass där familjen finns införd?

    Nej, även födelsebevis måste bifogas.

  • Går det att skicka barnets pass istället för födelsebevis om föräldrarnas namn finns införda i passhandlingen?

    Nej, även födelsebevis måste bifogas.

  • Måste vi bifoga personbevis när jag och min familj ansöker om permanent uppehållstillstånd?

    Nej, om du och dina familjemedlemmar ansöker om permanent uppehållstillstånd behöver ni inte bifoga personbevis. Om Migrationsverket behöver se folkbokföring kan vi själva hämta information via Skatteverket.

Frågor och svar om ICT-tillstånd
  • Vad menas med ett värdföretag?

    Ett värdföretag är ett etablerat företag utanför EU/EES och Schweiz. Värdföretaget ska även vara etablerat i Sverige och vara en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern. Det har ingen betydelse i vilken rättslig form företaget bedrivs. Värdföretaget kan därför drivas som till exempel ett aktiebolag eller handelsbolag.

  • Vad är skillnaden på lön och ersättning?

    Begreppet ersättning är vidare än begreppet lön. Med lön brukar avses grundlön och vissa tillägg som anställde kan ha rätt till, till exempel tillägg för obekväm arbetstid och övertidsersättning. Begreppet ersättning innefattar själva lönen men även annat som typiskt sett ingår i lönen för arbetstagare i Sverige med en jämförbar befattning. Vad som ingår i ersättningen kan därför variera mellan olika branscher. För att bedöma en ansökan måste Migrationsverket kontrollera kollektivavtal eller vad som är brukligt i den aktuella branschen.

  • Varför behöver jag en sjukförsäkring?

    Du behöver visa att du har tecknat eller ansökt om en sjukförsäkring för att kunna beviljas ett ICT-tillstånd. Om du ansöker om tillstånd för kortare tid än ett år ska sjukförsäkringen täcka hela perioden. Om du ansöker om tillstånd för längre än ett år kommer du att kunna folkbokföras och omfattas av det svenska sjukförsäkringssystemet. Även i det fallet behöver du visa att du har tecknat eller ansökt om en sjukförsäkring under tre månader för att täcka tiden fram till dess att du blir folkbokförd.

  • Vad är en heltäckande sjukförsäkring?

    Din sjukförsäkring bör täcka kostnaderna för såväl akut som annan sjukvård samt sjukhusvistelse och eventuell hemtransport av medicinska skäl.

  • Varför måste jag meddela Migrationsverket om det sker förändringar i villkoren?

    Du som har eller har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla till Migrationsverket om något förändras som påverkar villkoren för tillståndet. Det kan till exempel vara att du inte får den ersättning du har erbjudits eller att dina anställningsvillkor försämras.

    Om du inte anmäler förändringar som påverkar villkoret för tillståndet kan detta leda till avslag på din ansökan om tillstånd eller förlängt tillstånd, att tillståndet återkallas, eller att du i värsta fall kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader.

    Även ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse.

  • Kan jag få min ansökan prövad enligt de nationella bestämmelserna om arbetstillstånd istället för enligt bestämmelserna om ICT-tillstånd?

    Nej. Migrationsverket får inte bevilja arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen om du tänker arbeta i Sverige inom ramen för ett ICT-tillstånd.

    Ett undantag är om du ska arbeta i Sverige mindre än 90 dagar. Då kan du få ett arbetstillstånd enligt de nationella bestämmelserna.

  • Vilka personer undantas från bestämmelserna om ICT-tillstånd?

    Du kan inte få ett ICT-tillstånd om du

    • är bosatt inom EU
    • är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz
    • är gästforskare
    • är utstationerad enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz
    • är studerande
    • hyrs ut av en arbetsförmedling, ett bemanningsföretag eller av ett annat företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag.
  • Jag har ett ICT-tillstånd och har fått ett erbjudande om arbete på en annan arbetsplats. Får jag ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige?

    Om du har ett erbjudande om en annan anställning hos en annan arbetsgivare kan du lämna in din ansökan om arbetstillstånd när du befinner dig i Sverige. Den nya anställningen kan inte avse ett ICT-tillstånd.

  • Jag har ansökt om förlängning av mitt ICT-tillstånd. Får jag arbeta i Sverige innan jag får mitt beslut?

    Om du har lämnat in din ansökan innan ditt tidigare tillstånd har slutat gälla få du fortsätta arbeta i Sverige medan Migrationsverket prövar din ansökan.

  • Jag har arbetat i Sverige som specialist och haft ICT-tillstånd under tre år och vill fortsätta arbeta på samma företag i Sverige. Kan jag göra det?

    Om du lämnar Sverige och ansöker om ett nytt tillstånd från ett land utanför EU/EES kan du få ett nytt ICT-tillstånd om du uppfyller villkoren. Du kan inte ansöka från Sverige eftersom du redan har haft tillstånd under tre år.

  • Kan jag få permanent uppehållstillstånd när jag har arbetat i Sverige med ett ICT-tillstånd?

    När du har haft arbetstillstånd som arbetstagare och arbetat i Sverige i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren kan du få permanent uppehållstillstånd. ICT-tillstånd kan ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd. Du som har haft ett ICT-tillstånd eller ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse behöver även ha haft någon annan typ av arbetstillstånd för att uppnå tidsperioden av fyra år, eftersom ett ICT-tillstånd som längst kan gälla i tre år.

    Vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd kontrollerar Migrationsverket bland annat att du har befunnit dig i Sverige och utfört arbete här under den period som du har haft ett tillstånd för arbete.

  • Om jag får avslag, kan jag överklaga?

    Ja, om Migrationsverket avslår din ansökan kan du överklaga till en migrationsdomstol. I beslutet du får står det hur du ska göra för att överklaga.

  • Jag har ett ICT-tillstånd i Tyskland, kan jag komma till Sverige för att arbeta inom samma företag?

    Om du har ett ICT-tillstånd i ett annat EU-land och ska tjänstgöra i Sverige ska du ansöka om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse om vistelsen i Sverige är längre än 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

    När du ansöker ska du bland annat skicka med en kopia av ditt uppehållstillståndskort. Av kortet ska det framgå att du har ett ICT-tillstånd.

  • Jag har ett ICT-tillstånd i Spanien och ska arbeta en kortare period i Sverige, behöver jag ansöka om ett ICT-tillstånd?

    Eftersom du har ett ICT-tillstånd i ett EU-land får du resa in, vistas och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Företaget i Sverige ska vara en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det företag som är etablerat i EU-landet där du arbetar. Ditt tillstånd i Spanien måste vara giltigt under hela den period du ska vistas och arbeta i Sverige.

  • Jag ska jobba i två månader i Sverige och i sex månader i Frankrike. Hur gör jag då?

    Du ska ansöka om ICT-tillstånd i det EU-land där du ska arbeta längst tid. Sedan kan du utnyttja din rätt till rörlighet för vistelse i Sverige. Det innebär att du får arbeta i Sverige i 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Om ditt arbete i Sverige är längre än 90 dagar kan du ansöka om ICT-tillstånd
    för rörlighet för längre vistelse.

  • Jag har ansökt om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige, får jag börja arbeta innan jag fått mitt beslut?

    Så länge ditt tillstånd i det andra EU-landet är giltigt får du arbeta i Sverige under tiden som Migrationsverket prövar din ansökan.

  • Jag har ett ICT-tillstånd i Sverige och har ansökt om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Frankrike men fått avslag. Kan jag återvända till Sverige?

    Om du har ett ICT-tillstånd utfärdat i Sverige och ansöker om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i ett annat EU-land och de avslår din ansökan, ska du återtas till Sverige. Detta gäller också om EU-landet inte vill att du är i landet för arbete under en kortare vistelse eller om ditt ICT-tillstånd har slutat gälla eller återkallats. Det andra EU-landet måste begära att du lämnar det landet.

    När du har återtagits har du rätt att vistas i Sverige under den resterande tillståndstiden och kan då ansöka om en förlängning av tillståndstiden eller om ett nationellt uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Om tillståndstiden har gått ut och du inte längre har något tillstånd som ger dig rätt att vistas i Sverige, får du ändå vistas i Sverige under tre månader. Om du vill ansöka om nytt tillstånd måste du lämna Sverige.

    Det här gäller även för dina familjemedlemmar.

  • Jag arbetar inom en koncern som specialist och ansöker om förlängning av mitt arbetstillstånd. Vad innebär reglerna om ICT-tillstånd för mig?

    Personer som är bosatta inom EU omfattas inte av reglerna om ICT-tillstånd. Om du fortfarande bor i Sverige kommer Migrationsverket att pröva din ansökan om förlängning enligt reglerna i 6 kap, 2 § utlänningslagen. Om du inte längre bor i Sverige utan har rest tillbaka till ditt hemland omfattas du av reglerna om ICT-tillstånd. Om du är i hemlandet för bara en kortare period, till exempel på semester, prövar Migrationsverket din ansökan enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen.

  • Jag är specialist, när kan jag arbeta i Sverige utan arbetstillstånd?

    Om du är specialist inom en etablerad koncern och ska arbeta inom koncernen i Sverige i mer än 90 dagar omfattas du av ICT-bestämmelserna. Det innebär att du behöver ansöka om ICT-tillstånd innan du reser in i Sverige. Om du ska arbeta kortare tid än 90 dagar behöver du varken ett ICT-tillstånd eller arbetstillstånd. Om du behöver visum för att resa in i Sverige ska du ansöka om visum.

    Om du redan har ett ICT-tillstånd i ett annat EU-land kan du arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod utan att ansöka om tillstånd. Om du ska arbeta en längre period måste du ansöka om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse.

Frågor och svar om familj till den som har ICT-tillstånd
  • Kan min familj få uppehållstillstånd?

    Ja, även din familj kan ansöka och få uppehållstillstånd. Som familjemedlemmar räknas make/maka, sambo och registrerad partner och ogifta barn under 18 år.

  • Mitt barn har fyllt 18 år vid vår ansökan om förlängning, vad gäller då?

    Ett barn som tidigare har haft uppehållstillstånd som familjemedlem men som har fyllt 18 år vid förlängningsansökan kan inte få fortsatt uppehållstillstånd som familjemedlem.

Frågor och svar om tillstånd för säsongsarbete
  • Vad är en etablerad arbetsgivare?

    Arbetsgivaren ska vara etablerad i Sverige. Det innebär att arbetsgivaren har sitt säte och sin faktiska verksamhet här.

    Om du är anställd av en utländsk arbetsgivare och ska komma och arbeta åt en uppdragsgivare i Sverige omfattas du inte av bestämmelserna om arbetstillstånd för säsongsarbete. Det är vanligt att bärplockare är anställda av utländska företag.

    Läs mer om bärplockare

  • Vad är en lämplig bostad?

    När du kommer till Sverige för säsongsarbete ska du kunna bo i en bostad med lämplig standard. 

    Lämplig standard innebär att bostaden har

    • kontinuerlig uppvärmning
    • kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien
    • avlopp för spillvatten
    • tillgång till toalett och tvättställ samt badkar eller dusch
    • el för hushållsförbrukning
    • spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor
    • tillgång till förrådsutrymmen inom fastigheten, och
    • möjlighet till tvätt av kläder inom fastigheten eller inom rimligt avstånd från den.

    Bostaden får inte heller ha brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden.

    Du ska lämna in ett hyresavtal eller intyg från hyresvärd, fastighetsägare eller bostadsförmedling om ett kommande avtal.

    Läs mer om Migrationsverkets föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 6 c kap. 2 § första stycket 4 utlänningslagen (2005:716)PDF

  • Behöver jag göra något om jag byter bostad?

    Ja. Om du byter bostad måste du meddela det till Migrationsverket och skicka in dokumentation över din nya bostad, till exempel hyresavtal.

  • Hur länge kan jag få arbetstillstånd för säsongsarbete?

    Som längst kan du få tillstånd i sex månader under en tolvmånadersperiod. Du kan ha ett långt eller
    flera korta tillstånd efter varandra under denna period.

  • Får jag byta arbetsgivare?

    Ja. Du får byta anställning till en annan arbetsgivare. Din nya arbetsgivare ska erbjuda dig ett säsongsarbete och ska ha annonserat ut tjänsten.

    Du får arbeta under tiden Migrationsverket handlägger din nya ansökan om du ansöker innan ditt tidigare tillstånd slutar gälla.

    Även om du byter arbetsgivare kan du inte få mer än sex månaders tillstånd under en tolvmånadersperiod.

  • Jag har inte fått rätt lön hos min tidigare arbetsgivare, påverkar det min nuvarande ansökan?

    Nej. Eventuella missförhållanden hos din tidigare arbetsgivare saknar betydelse om du har sökt anställning hos en annan arbetsgivare.

  • Kan jag få permanent uppehållstillstånd när jag har haft tillstånd för säsongsarbete?

    När du har haft arbetstillstånd som arbetstagare och arbetat i Sverige i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren kan du få permanent uppehållstillstånd. Tillstånd för säsongsarbete kan ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd. Men du måste kombinera dina tillstånd för säsongsarbete med någon annan typ av arbetstillstånd för att uppnå tidsperioden av fyra år, eftersom ett tillstånd för säsongsarbete som längst kan ges för sex månader under en tolvmånadersperiod.

    Vid en ansökan om permanent uppehållstillstånd kontrollerar Migrationsverket bland annat att du har befunnit dig i Sverige och utfört arbete här under den period som du har haft ett tillstånd för arbete.

  • Hur länge måste jag vänta på beslut?

    En ansökan om säsongsarbetstillstånd ska avgöras inom 90 dagar om ärendet är komplett. Om du under de senaste fem åren har haft ett tillstånd för säsongsarbete i Sverige som har följt villkoren för tillståndet ska din ansökan handläggas mer skyndsamt.

  • Om jag får avslag, kan jag överklaga?

    Ja, om Migrationsverket avslår din ansökan kan du överklaga till en migrationsdomstol. I beslutet du får står det hur du ska göra för att överklaga.

Frågor och svar om bostad för säsongsarbetare
  • Kan min arbetsgivare hjälpa mig med att få en bostad?

    Ja. Din arbetsgivare kan hyra ut en bostad till dig. Din arbetsgivare kan också hjälpa dig att få en bostad.

    Det finns särskilda krav om din arbetsgivare hyr ut eller hjälper dig att få en bostad:

    • Hyran får inte stå i missförhållande till din lön eller bostadens standard.
    • Hyran får som huvudregel inte dras direkt från din lön.
    • Din arbetsgivare ska ge dig ett dokument med hyresvillkor.
    • Bostaden ska uppfylla allmänna hälso- och säkerhetsbestämmelser.

    Läs mer:

    Vad innebär att hyran inte får stå i missförhållande till bostadens standard?

    Hur mycket måste jag ha kvar av min lön efter att jag har betalat hyran?

    Får hyran dras direkt från min lön?

  • Vad innebär att hyran inte får stå i missförhållande till bostadens standard?

    Hyran får inte vara oskäligt hög i förhållande till bostadens standard. Migrationsverket jämför därför din hyra med hyran för liknande bostäder på den ort där du ska arbeta.

  • Hur mycket måste jag ha kvar av min lön efter att jag har betalat hyran?

    Efter att du har betalat din hyra ska din lön, efter skatt, vara sådan att dina levnadsförhållanden framstår som rimliga. Du ska till exempel inte behöva försörjningsstöd för dina levnadskostnader efter att hyran är betald.

  • Får hyran dras direkt från min lön?

    Nej, i normalfallet kan hyran inte dras automatiskt från din lön. Den får dras direkt från din lön om du har samtyckt till det i förväg.

  • Har jag rätt att få skriftliga hyresvillkor?

    Ja. Om du hyr av din arbetsgivare, eller din arbetsgivare hjälper dig att hitta en bostad, ska du få ett skriftligt dokument med hyresvillkoren. Att du har fått ett skriftligt dokument med hyresvillkoren är ett krav för att du ska kunna få ett tillstånd för säsongsarbete.

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-01

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen!

Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre*






Om du vill ställa en fråga till Migrationsverket hittar du kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.