Kontaktuppgifter för frågor om ensamkommande barn och ungdomar
Beroende på vilken fråga du har om ensamkommande barn är det olika funktioner eller enheter på Migrationsverket som du ska kontakta.
Om ensamkommande barn och ungdomar
Varje år kommer barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan vårdnadshavare till Sverige, så kallade ensamkommande barn.
Det är kommunerna som ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn med uppehållstillstånd i Sverige.
Kommuner som tar emot ensamkommande barn får statlig ersättning för till exempel vård och boende.
Motverka att ensamkommande barn försvinner
Mottagande av asylsökande ensamkommande barn och unga
Kommunerna ansvarar för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn och ungdomar. Det är Migrationsverket som anvisar kommunerna att ta hand om ensamkommande barn. Hur många anvisningar en kommun får, beror bland annat på hur stor kommunen är och kommunens tidigare mottagande. Det gäller även för ensamkommande barn som ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
När ett asylsökande ensamkommande barn anländer till Sverige, erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Ankomstkommunen ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ta över ansvaret.
Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet.
Läs mer om anvisningskommun
Anvisningskommun är den kommun som Migrationsverket anvisar för att ta hand om ett ensamkommande barn. Den anvisade kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnet.
När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet, i enlighet med socialtjänstlagen, ett tillfälligt omhändertagande och boende i den kommun där barnet ger sig till känna för de svenska myndigheterna. Kommunen kallas ankomstkommun.
Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl, anvisa en kommun som får det långsiktiga ansvaret för barnets för omsorg och boende, en så kallad anvisningskommun.
Anvisningskommunens ansvar
Anvisningskommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver enligt socialtjänstlagen. Det innebär att kommunen ska
- utreda barnets behov
- fatta beslut om insatser
- ordna ett lämpligt boende
- se till att barnet erbjuds skolundervisning.
En kommun kan inte överklaga ett beslut om anvisning.
Så fördelas anvisningar mellan kommuner
Kommunanvisningar av ensamkommande barn fördelas enligt en modell där varje kommun tilldelas en andel, som uttrycks i ett promilletal. Andelstalet sätts sedan i relation till det totala antalet anvisningar som gjorts i Sverige sedan 1 januari 2016. Andelstalet räknas ut från kommunens
- folkmängd
- mottagande av nyanlända
- mottagande av ensamkommande barn
- antal boendedygn för asylsökande som varit inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser
- antal boendedygn för ensamkommande barn som haft kommunen som ankomstkommun.
Andelarna fastställs i december och börjar gälla den 1 januari kommande år. Andelarna gäller ett år i taget.
Möjlighet att omfördela andelar mellan kommuner
En kommun kan välja att omfördela hela, eller delar av, sin andel till en annan kommun inom samma län. Båda kommunerna ska vara överens om omfördelningen. Kommunen som tagit emot en andel från en annan kommun kan få anvisningar både från sin egen ordinarie andel, och från den andel de tagit emot från annan kommun.
Antalet anvisningar för de kommuner och län som inte är en del av en omfördelning påverkas inte av andra kommunernas omfördelningar. Dialoger kring eventuella omfördelningar sker tillsammans med länsstyrelserna. En överenskommen omfördelning gäller under kommande kalenderår.
Måluppfyllelse och olika former av anvisningar
Antalet kommunanvisningar ställs kontinuerligt i relation till samtliga anvisningar som skett i landet sedan 1 januari 2016, och på så sätt räknas kommunernas så kallade måluppfyllelse ut. En anvisning sker till den kommun i landet som för tillfället har lägst måluppfyllelse av sin andel. Om barnet har en stark anknytning till en annan kommun kan anvisning ske dit oavsett den kommunens aktuella måluppfyllelse
Det handlar om två olika typer av anvisningar:
Utjämnande anvisning – Migrationsverket anvisar den kommun som har lägst måluppfyllelse.
Anknytningsanvisning – I de fall som det föreligger stark anknytning till en kommun kan Migrationsverket göra en anvisning till den kommun dit barnet har anknytning. En anknytningsanvisning räknas också in i kommunens måluppfyllelse.
Kommunernas andelar enligt anvisningsmodellen
Nedan hittar du en lista över kommunernas andelar. Andelarna är beslutade av Migrationsverket efter samråd med Länsstyrelserna.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2025
Pdf, 355.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2024 Pdf, 274.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2023 Pdf, 220 kB, öppnas i nytt fönster.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2022 Pdf, 343.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2021 Pdf, 592.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Kommunandelar för ensamkommande asylsökande barn 2020 Pdf, 504.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Statistik över aktuellt mottagande och måluppfyllelse per kommun finns på sidan Statistik för anvisning till kommun och bosättning
Läs mer
Länsstyrelsernas integrationswebb om ensamkommande barn
Länk till annan webbplats.
Både ankomst- och anvisningskommuner har rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för mottagandet och de insatser som ensamkommande barn behöver.
Asylprocessen för ensamkommande barn
Alla asylsökande ensamkommande barn har rätt till en god man. På våra sidor för gode män kan du läsa mer om hur asylprocessen ser ut för ensamkommande barn och om vad som händer om barnet får uppehållstillstånd.
Läs mer på sidorna för gode män
Svar på vanliga frågor om anvisningar
Anvisningar fördelas enligt en modell där varje kommun tilldelas en andel som uttrycks i ett promilletal. Andelstalet sätts sedan i relation till det totala antalet anvisningar som gjorts i landet sedan 1 januari 2016. Här hittar du de vanligaste frågorna om anvisningsmodellen.
Mottagande av ensamkommande barn inom flyktingkvoten
Kommunerna ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn som kommer som kvotflyktingar. Migrationsverket anvisar en kommun för bosättning för alla kvotflyktingar, även ensamkommande barn.
Kvotflyktingar som vidarebosätts i Sverige har redan permanent uppehållstillstånd när de kommer till Sverige. Det betyder att Migrationsverket inte har något ansvar för vidarebosatta ensamkommande barn när de kommer till Sverige. Det kommunala ansvaret för stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen för vidarebosatta ensamkommande barn startar alltså direkt.
Migrationsverket är den myndighet som anvisar kommuner för mottagande av nyanlända personer för bosättning. Alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända personer för bosättning i kommunen när de fått en anvisning.
Vidarebosatta ensamkommande barn (kvotflyktingar) omfattas av bosättningslagen vilket innebär att samtliga kommuner med platser kvar inom sitt kommuntal kan bli aktuella för anvisning. Anvisningar avseende dessa barn avräknas från den anvisade kommunens kommuntal.
Lagar och övrig information
Bosättningslagen Länk till annan webbplats.
Läs mer om anvisningar och mottagande på sidan bosättning i en kommun
Statistik för anvisning till kommun och bosättning
Läs mer om den svenska flyktingkvoten
Bosättning och mottagande
Innan ett beslut om anvisning av ett vidarebosatt ensamkommande barn ska fattas har Migrationsverket dialog med de kommuner som har platser kvar i sitt kommuntal. Målet är att barnet ska få komma till en kommun med goda förutsättningar för ett ordnat mottagande, där barnets behov kan mötas så långt som möjligt. Migrationsverket tittar också på vilka kommuner som fördelat bort alla sina andelar för att ta emot asylsökande ensamkommande barn och försöker i möjligaste mån att inte anvisa dessa kommuner.
Om ett ensamkommande barn kommer tillsammans med andra vidarebosatta, till exempel i konstellation med släktingar, tar Migrationsverket också hänsyn till särskilda skäl eller behov som övriga i konstellationen kan ha vid val av kommun att anvisa.
Kommuner kan via mejl anmäla intresse om att ta emot vidarebosatta ensamkommande barn.
Mejla bosättningsenheten på Migrationsverket
Kontakt med kommun i samband med anvisningen
I samband med ett anvisningsbeslut skickar Migrationsverket ett informationsbrev till den anvisade kommunen. I brevet beskrivs vad som behöver göras inför att barnet kommer till Sverige. Kommunen måste till exempel ta ställning till om de avser att möta barnet på inreseflygplatsen eller om de bedömer att barnet kan resa till slutdestinationen på egen hand.
När barnet ska komma till Sverige
Ett par veckor innan barnet kommer till Sverige kontaktar Migrationsverket återigen den anvisade kommunen och informerar om när och till vilken flygplats (oftast Arlanda) barnet anländer.
Om kommunen tar emot barnet på inreseflygplatsen ansvarar Migrationsverket för att eskortera barnet genom flygplatsen ut till kommunens personal i ankomsthallen.
Om kommunen valt att inte komma till inreseflygplatsen för att ta emot barnet måste kommunen kontakta Swedavia för beställning av transitering för vidare inrikesresa från inreseflygplatsen.
I de fall barnet reser tillsammans med en konstellation med andra vuxna vidarebosatta personer och kommunen bedömt att barnet kan resa vidare till kommunen tillsammans med konstellationen, utan att kommunen tar emot på inreseflygplatsen, så transiterar Migrationsverket hela konstellationen för vidare inrikesresa.
Anmälan och statlig ersättning vid mottagande av kvotflyktingar
När barnet kommer bör kommunen omedelbart anmäla detta till Migrationsverket. Anmälan krävs för att Migrationsverket ska betala ut statlig ersättning till kommunen. Om ingen anmälan görs kan exempelvis inte dygnsschablonen för ensamkommande barn betalas ut från och med mottagningsdatum utan istället från folkbokföringsdatum. Meddelandet om att barnet kommit görs genom att skicka in den så kallade DIK-blanketten, som följer med utskicket inför ankomsten, samt i e-tjänsten Se och ändra ansvar för ensamkommande.
För kvotflyktingar som tas emot i kommunen från och med 1 juli 2024, betalas det ut en schablonersättning som bland annat omfattar initiala kostnader vid mottagande av kvotflyktingar.
E-tjänsten Se och ändra ansvar för ensamkommande barn
Ersättning för nyanlända personer som betalas ut utan ansökan
Kunskapsguiden: Om ensamkommande barn och ungdomar Länk till annan webbplats.
Olika myndigheters ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, regioner och flera andra myndigheter.
Migrationsverket ansvarar för att
- ta emot och pröva ansökan om asyl
- informera barnet om möjligheten att själv låta genomföra en medicinsk åldersbedömning eller läkarbedömning av ålder
- efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden
- handlägga frågor som rör ekonomiskt bistånd till barnet
- arbeta för att de barn som inte får uppehållstillstånd ska kunna återvända
- anvisa en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg
- administrera ersättningar till kommuner
- samt fastställa kommuners anvisningsandelar.
Länsstyrelserna ska
- verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot ensamkommande barn, så väl asylsökande barn som de som beviljats uppehållstillstånd
- föra dialog med kommunerna om mottagandet av ensamkommande barn och verka för samverkan mellan kommuner inom länet samt verka för att det finns en långsiktighet och hållbarhet i mottagandet
- följa upp kommunernas beredskap och kapacitet avseende mottagandet av ensamkommande barn
- verka för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter, organisationer i det civila samhället och andra relevanta aktörer
- föra dialog med och möjliggöra omfördelning av anvisningsandelar för ensamkommande barn innan de fastställs av Migrationsverket
- handlägga statsbidrag som kan användas för insatser som gagnar målgruppen ensamkommande barn samt följa upp organisering och genomförande av samma insatser
- utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.
Kommunen ansvarar för att
- utreda barnets behov, och därefter fatta beslut om insatser och placering i ett lämpligt boende. Detta innebär till exempel att utreda om en anhörig är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet
- utse en god man till barnet. Migrationsverket eller socialnämnden lämnar in en ansökan till överförmyndaren som i sin tur utser en god man
- barnet får skolundervisning
- ge fortsatta insatser under barnets uppväxt
- barnets integration och etablering om barnet får uppehållstillstånd. Kommunen får då även ansvaret att efterforska var barnets familjemedlemmar finns.
Regionen ansvarar för att
- de asylsökande barnen får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. Om barnen fyller 18 år innan beslut om asyl har tagits betraktas de som vuxna och kan då endast få omedelbar vård eller vård som inte kan vänta.
Inspektionen för vård och omsorg ansvarar för
- tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning.
Socialstyrelsen ansvarar för
- att ta fram föreskrifter, allmänna råd, vägledning med mera för att stödja socialtjänsten och hälso- och sjukvården i deras arbete med ensamkommande barn.
Länkar
Socialstyrelsen:
- Kunskapsguiden: Om ensamkommande barn och ungdomar Länk till annan webbplats.
- Om asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom Länk till annan webbplats.
- Kunskapsguiden: Filmer till ensamkommande barn, "Vad händer nu?" Länk till annan webbplats.
Sveriges Kommuner och Regioner Länk till annan webbplats.
Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.
Skolverkets information om nyanländas utbildning Länk till annan webbplats.
Anmälan av förändringar om vilka barn eller unga som kommunen ansvarar för
Anmälningar av ändrade förutsättningar ska komma in löpande till Migrationsverket. Anmälan ska dock komma in senast
- den sjunde i månaden efter den månad ändringen skett för asylsökande, eller senast
- den sjunde i månaden efter det kvartal ändringen skett för nyanlända med uppehållstillstånd, eller senast
- tre veckor innan ett barn blir 18 år om anmälan avser att kommunens ansvar fortsätter efter 18-årsdagen.
Kommunens skyldighet att anmäla ändring inom viss tid framgår av Migrationsverkets föreskrifter. Görs inte anmälan i tid, kan kommuner bli utan ersättning eller få fel ersättning utbetald, och behöva lägga onödig administrativ tid på att rätta till uppgifter.
Anmälan av förändringar ska göras när
- ansvaret har flyttats över till en annan kommun enligt socialtjänstlagen. (Bifoga dokument som styrker att överflyttning av ansvaret har skett, det vill säga både kommunens begäran och den andra kommunens beslut att ta över ansvaret)
- ansvaret fortsätter efter att barnet har blivit 18 år
- ansvaret har avslutats, exempelvis på grund av avvikelse, utresa eller återförening med föräldrar
- barnet med uppehållstillstånd har fått en särskild förordnad vårdnadshavare där hen tidigare varit familjehemsplacerad eller flyttat till denne, eller när
- barnet med uppehållstillstånd först efter ankomst till kommunen har visat sig vara ett ensamkommande barn.
Om din kommun inte kan använda e-tjänsten
Om din kommun inte kan använda e-tjänsten kan ni använda blanketten
Läs mer om vart du ska skicka blanketten på sidan med kontaktuppgifter
Läs mer om anmälan av förändringar
Att anmälan av förändringar ska göras löpande framgår av
Nyheter
2025-07-03
Justering av namn på ersättningstyp i e-tjänsten
Namnet på ersättningstypen som tidigare hette "Extra utbildningskostnader för vissa bevispersoner" har justerats till ”Extra utbildningskostnader för enskilda barn eller elever som är bevispersoner med särskilda behov”.
2025-06-23
Idag lanserades utökad visning av ersättningar utan ansökan i e-tjänsten Ansök om statlig ersättning
Från och med idag kan kommuner se beslutade ersättningar för vissa ersättningstyper som inte kräver något ansökningsförfarande. De visas under Ärendefliken i e-tjänsten Ansökan om statlig ersättning.
2025-06-09
Idag har Ekonomiskt bistånd för nyanlända lanserats
Idag driftsattes ersättningstypen Ekonomiskt bistånd för nyanlända i e-tjänsten Ansök om statlig ersättning. Det innebär att kommuner numera ska ansöka digitalt istället för på pappersblankett.