Dina rättigheter som barn i Sverige

I Sverige räknas du som ett barn tills du fyller 18 år. FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, är lag i Sverige. I barnkonventionen står det vilka rättigheter alla barn har. Det finns också andra lagar i Sverige som är till för att skydda barn. Här kan du läsa om en del av de rättigheter och särskilda regler som finns för att skydda barn.

Alla barn har rätt att slippa våld. Ingen vuxen får slå, sparka, knuffa, dra dig i håret eller hota dig.

Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är utsatt för våld.

Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Besök SOS alarms webbplats sosalarm.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnäktenskap är förbjudet

I olika länder har man olika gränser för när man anses vara vuxen och när man anses vara ett barn. Reglerna för att få gifta sig skiljer sig också åt mellan olika länder.

I Sverige är man barn till den dagen man fyller 18 år och innan dess kan man inte gifta sig.

Det beror på att man anser att barn inte ska ha det ansvar som det innebär att leva i ett äktenskap. Tidiga äktenskap kan göra att barn mår dåligt både fysiskt och psykiskt eftersom barnet kan hindras från att utvecklas som en egen person och leva det liv som det har rätt till.

När man har fyllt 18 år bestämmer man själv om man vill gifta sig och i så fall med vem. Ingen får tvinga eller lura någon att gifta sig. Det är olagligt att försöka tvinga eller lura ett barn att resa till ett annat land för att gifta sig. Det här är ett brott som kan leda till fängelse. Det är också olagligt att tvinga ett barn att leva i en relation som liknar ett äktenskap. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt.

Om någon är under 18 år och gift

Om någon av personerna i ett äktenskap var under 18 år när han eller hon gifte sig, blir inte äktenskapet giltigt i Sverige.

Om du är under 18 år och söker asyl tillsammans med den du är gift med, i stället för med dina föräldrar räknas du som ett ensamkommande barn. Du får då en god man som hjälper dig i kontakten med myndigheterna.

Hit kan du vända dig

Om du har frågor eller behöver hjälp kan du prata med en lärare, kurator eller någon inom vården. Du kan också vända dig till Migrationsverket eller kommunens socialtjänst. Om du har en god man kan du också vända dig till hen.

Om du är rädd att du eller någon du känner ska bli bortgift kan du ringa polisen på telefon 114 14.

Könsstympning är förbjudet

Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, förekommer i många delar av världen. Könsstympning är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt. Ingen får göra så mot en flicka, även om det har varit en tradition i familjen.

Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning straffas inte.

Kontakta polisen på telefon 114 14 om du är rädd för att du eller någon du känner ska bli könsstympad. Du kan också ringa till Kvinnofridslinjen på telefon 020-50 50 50 för att få råd och stöd. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som har utsatts för hot eller våld.

Könsstympning – omskärelse av flickors underliv - 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Yumo – Jag är könsstympad, hur kan jag får hjälp? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du har rätt att slippa hedersrelaterat våld och förtryck

I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler om vilka kläder man får ha, vem man får umgås med, att man inte får vara tillsammans och gifta sig med vem man vill eller studera och jobba med det man vill.

De här reglerna brukar vara strängast för flickor, men det finns också regler som gäller pojkar. Om reglerna gör att du blir dåligt behandlad eller straffad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck. En del kan bli slagna, hotade eller bli kallade för elaka saker. Att utsätta någon för det bryter mot barnkonventionen och svensk lag.

Ibland tvingas barn att kontrollera sina syskon för att familjen är oroliga att det ska gå rykten om dem. Men alla människor har rätt att leva sitt eget liv som de vill. Det gäller oavsett vilken religion eller kultur man har och vilket land eller familj man kommer ifrån. Alla barn har rätt att leva sitt eget liv, och ska inte behöva kontrollera någon annan.

Hit kan du vända dig

Om du eller någon du känner är utsatt kan du vända dig till en lärare på din skola, socialtjänsten i din kommun eller Migrationsverket för att få hjälp. Det finns också olika organisationer som kan ge stöd och information om hedersrelaterat våld och förtryck.

GAPF – Riksorganisation mot hedersvåld Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: Här kan du få stöd om du själv eller någon annan är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck. Du kan ringa 08-711 60 32, mejla eller chatta.

Kärleken är fri: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här kan du få stöd via chatt och mejl om du har frågor om hedersrelaterat våld eller förtryck, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap eller könsstympning.

Tris – Tjejers rätt i samhället Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.: Här kan du få stöd om du känner dig begränsad av din familj eller släkt, eller utsätts för hot eller våld när du försöker göra egna val. Ring 010-255 91 91.

Alla människors lika värde

I Sverige finns många lagar som handlar om att alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter. Vi ska ha samma rättigheter och möjligheter i livet oavsett vilka vi är, hur vi ser ut, varifrån vi kommer, vad vi tror på, vem vi blir förälskade i eller hur vi fungerar.

Det finns lagar för att hindra att någon blir diskriminerad eller får sina rättigheter kränkta. Som människor får vi tycka, tänka och tro som vi vill men vi får inte göra vad som helst. Det står i grundlagen att alla människor har rätt att utrycka sina tankar, åsikter och känslor så länge man inte kränker någon annan. Vi måste alla respektera våra medmänniskors rätt till deras egen identitet och egna livsval.

Jämställdhet

Jämställdhet betyder att pojkar och flickor ska vara lika mycket värda och ha samma möjligheter i livet. Det betyder också att vuxna män och kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. De ska ha lika mycket makt att påverka samhället och sina egna liv.

För 100 år sedan var det inte så i Sverige. Då hade kvinnor inte så mycket makt att bestämma över sina liv. Det var mest män som utbildade sig och arbetade medan kvinnor var hemma och tog hand om barn, städade och tvättade. Sedan dess har mycket förändrats.

I de flesta familjer i Sverige idag går båda föräldrarna till arbetet eller studerar och barnen är på förskola, skola och fritidshem på dagarna. I hemmet hjälps ofta båda föräldrarna åt med att städa, tvätta, handla och laga mat och att tillsammans ta hand om barnen.

För att samhället ska bli så rättvist som möjligt och ge kvinnor och män samma makt att påverka samhället och sina egna liv, har Sveriges riksdag beslutat om olika mål för jämställdhet.

Målen handlar om att

män och kvinnor ska ha samma möjlighet att vara ekonomiskt självständiga så att ingen ska behöva vara ekonomiskt beroende av någon annan
pojkar och flickor ska ha samma tillgång till utbildning och rätt att välja vad de vill utbilda sig till
män och kvinnor ska ha samma rätt att bestämma över sina egna kroppar och mäns våld mot kvinnor ska upphöra
det arbete som görs hemma, ska fördelas jämnt mellan män och kvinnor. Det betyder också att systrar och bröder i samma familj ska hjälpa till på samma sätt med saker som behöver göras.

Könsidentitet och sexuell läggning

I Sverige har alla rätt till sin egen könsidentitet och sexuella läggning. Könsidentitet handlar om vilket kön man känner sig som, oavsett vad andra förväntar sig. Sexuell läggning handlar om vilket kön man blir attraherad av och kär i. Du har rätt att älska och vara tillsammans med vem du vill, oavsett om personen har samma kön eller ett annat kön än du själv.

Om du inte vill behöver du inte berätta för andra vilken sexuell läggning eller könsidentitet du har. Det finns ingen sexuell läggning eller könsidentitet som bryter mot lagen, men det är olagligt att behandla någon orättvist eller sämre, till exempel i skolan eller i en organisation, på grund av personens sexuella läggning eller könsidentitet.

Hit kan du vända dig

Det finns flera olika organisationer och ungdomsmottagningar dit du kan vända dig om du vill veta mer eller om du behöver stöd.

RFSL Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Genom denna organisation kan du få kontakt med andra HBTQI-personer, vara med på aktiviteter och få stöd. De har även ett nätverk för personer som är nya i Sverige, RFSL Newcomers Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

UMO – om sex, hälsa och relationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

UMO är en webbplats för alla i ålder 13–25 år där du bland annat kan läsa mer om sexuell läggning och könsidentitet.

Rasism

Rasism utgår från att människor kan delas in i olika grupper och att människor som tillhör vissa grupper är mindre värda. Det kan till exempel handla om att dela in människor efter hudfärg, kultur eller religion.

I Sverige finns lagar som ska skydda människor från att utsättas för rasism. Det är till exempel förbjudet att neka en person ett arbete eller bostad på grund av personens namn eller ursprung. Det är också förbjudet att bära smycken eller kläder med hakkors, texter eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot en viss grupp. Det är inte heller tillåtet att sprida information om att en grupp eller person är mindre värd på grund av till exempel hens hudfärg eller religion.

Ibland när man blir dåligt behandlad kan det vara svårt att veta om det man har blivit utsatt för är olagligt eller inte. Prata med någon du litar på om det som har hänt, till exempel en lärare eller någon annan du har förtroende för.