Frågor och svar om kommu­nernas ordnade boenden till skydds­be­hö­vande enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Inledningsvis prioriterade Migrationsverket den så kallade närhetsprincipen, som innebär att sökande anvisats till den kommun de redan bor i eller till en närliggande kommun. Det har lett till att vissa kommuner, främst där Migrationsverket har haft eller har sina boenden, inledningsvis fått fler anvisningar än andra. Under hösten anvisade Migrationsverket kommuner relativt snart efter att personerna kommit till Sverige. För att nå en jämnare fördelning kommer anvisningar framöver att göras till de kommuner som hittills tagit emot få personer.

Det är fyra nya ersättningar som kommunen kan få och de betalas ut utan ansökningsförfarande:

• Ersättning för antalet boendeplatser utifrån fördelningstalet
• Ersättning för anvisade personer som flyttat till sådant boende
• Ersättning per person och dygn i sådant boende
• Ersättning för ensamkommande barn som fyllt 18 år.

Läs om ersättningar för ordnade boenden för personer som har fått uppe­hålls­till­stånd enligt mass­flykts­di­rek­tivet

Initialt beviljades ersättning i juni för perioden mars–maj, i första hand till de boenden som hade aktiverats av Migrationsverket. Det vill säga där Migrationsverket hade dialog med kommunen om att göra boendena tillgängliga inom visst antal dygn. Därefter identifierades ytterligare kommuner som kunde ha rätt till ersättning. Migrationsverket har nu hanterat all ersättning till kommunerna för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet. Totalt har 138 kommuner fått ersättning för de platser som Migrationsverket haft tillgång till. De sista utbetalningarna skedde i oktober .

Läs mer på sidan Ersättning för initiala boenden för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet

Nej, Migrationsverket ansvarar för utbetalning och hantering av ersättning enligt LMA. Det är endast ansvaret för boende till de skyddsbehövande som ändrats.

En skyddsbehövande som har inkomst av arbete eller egna tillgångar ska betala en skälig avgift till Migrationsverket för det boende som Migrationsverket eller kommunen erbjuder, och eventuell mat som ingår. Det är en fråga mellan Migrationsverket och den skyddsbehövande om hen ska betala en avgift eller ej. Migrationsverket säkerställer först att den skyddsbehövande har kvar minst det som motsvarar riksnormen för försörjningsstöd, efter att avgiften är betald. Eventuell logiersättning till Migrationsverket påverkar inte kommunens rätt till ersättning på något sätt.

Förutom ersättning för fördelningstal, får en kommun endast ersättning för de personer som anvisats och tagits emot i ett ordnat boende. Om en person exempelvis flyttar till en annan kommun eller återvänder till hemlandet, upphör all rätt till ersättning från och med den dagen personer flyttar eller lämnar boendet.

Det är därför viktigt att kommunen meddelar Migrationsverket vid ändrade förutsättningar som påverkar kommunens rätt till statlig ersättning.

Ersättning enligt 14‑14 b §§ förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. betalas ut till den kommun som anvisats, när personen tagit boendet i anspråk. Ersättning kommer därför inte att kunna betalas ut om en kommun ordnar med boende i en annan kommun.

Om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa föreligger synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalet för antalet anvisningar till enskilda kommuner.

Bakgrunden till det regelverk som möjliggör för Migrationsverket att anvisa en kommun som ordnar boende för skyddsbehövande, är att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regeringen har beslutat att det sammanlagda antalet skyddsbehövande som Migrationsverket får anvisa kommunerna att ordna boende för under 2023 inte får överstiga 7 100. Fördelningen ska ge en jämnare fördelning för åren 2022 och 2023. Därför har de kommuner som fyllde sitt fördelningstal 2022 fått 0 i fördelningstal 2023. Kommuner som hade platser kvar av 2022 års fördelningstal omfattas av det nya fördelningstalet på 7 100 för 2023.

En stor del av de skyddsbehövande har ordnat sitt boende själva. Så länge de bor kvar i eget boende berörs de inte av den nya lagstiftningen om anvisning till boenden ordnade av kommunen. De som inte längre kan bo kvar i ett boende de ordnat själva kan vända sig till Migrationsverket som då ordnar med ett boende. Den skyddsbehövande kan då lämna önskemål om kommun, men myndigheten kan inte garantera att den skyddsbehövande får ett boende där.

Det är Migrationsverket som ansvarar för flytten till nytt boende eller ny kommun. Transporten sker oftast med buss eller tåg, därför är mängden bagage begränsat. Det är Migrationsverkets personal som informerar om flytten, transporten och vad som kan tas med.

Det finns inget hinder för asylsökande eller skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet att teckna en hemförsäkring för att få ett utökat skydd för sitt lösöre. Det finns inget juridiskt krav på varken folkbokföring eller personnummer för att få teckna en hemförsäkring. Försäkringen är ett civilrättsligt avtal och det är upp till försäkringsgivaren att bestämma villkor och att godkänna eller neka kunden. I normalfallet kan hemförsäkringsavgiften inte ge rätt till särskilt bidrag enligt LMA från Migrationsverket.

Det är upp till varje kommun som har ordnat kommunalt boende att se över hur dessa boenden omfattas av försäkringar. Migrationsverkets egna anläggningsboenden (ABO) omfattas av försäkringar genom Kammarkollegiet, men skyddet för den enskildes egendom, så kallat lösöre, är begränsat. I upphandlade boenden ansvarar leverantören för att erforderliga försäkringar finns på plats.

Migrationsverket ska i alla beslut som rör barn ta hänsyn till barnets bästa, det gäller även för denna grupp. Barnperspektivet finns alltid med vid bedömning inför placering i tillfällig bostad för en familj med barn. Det kan bland annat handla om att i möjligaste mån försöka undvika onödiga flyttar, där barn är inblandade. Det förutsätter dock att det finns platser kvar på kommunens fördelningstal, annars kan en flytt bli nödvändig ändå. Om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa föreligger synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalet för antalet anvisningar till enskilda kommuner.

Samma ersättningsregler för förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium gäller för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet som för asylsökande. Från 1 juli 2022 (dvs. från och med höstterminen) gäller det även de som sökt men ännu inte hunnit beviljas uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.

Läs om statliga ersättningar

Det råder stor osäkerhet kring hur kriget utvecklas och hur och om situationen i Ukraina eskalerar. För tillfället är huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos för 2023 att 15 000 personer söker uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket får under 2023 anvisa kommunerna att ordna boende för max 7 100 skyddsbehövande.