Asylbeslut – vad händer då?

Migrationsverket beslutar om ni ska få asyl i Sverige genom att titta på allt som ni har berättat och visat, och vad vi vet om situationen i ert hemland. Sen jämförs det med vad lagen säger om vem som ska få asyl i Sverige.

Utlänningslagen är den lag som bland annat innehåller reglerna för om ni får stanna i Sverige eller inte. Sveriges riksdag har beslutat om lagen.

Det finns olika grunder för asyl:

Flyk­tingar

En person som kan bli utsatt för förföljelse vid återvändande till sitt hemland kan få stanna i Sverige som flykting om han eller hon inte kan få skydd i sitt hemland – och förföljelsen som han eller hon riskerar att bli utsatt för beror på hans eller hennes

• ursprung, det vill säga tillhörighet till nationell grupp eller etniskt ursprung (till exempel hudfärg)
• nationalitet, till exempel medborgarskap, språklig eller etnisk grupp
• religion
• politiska uppfattning (till exempel åsikter om hur ett land eller samhälle ska styras)
• tillhörighet till en särskild samhällsgrupp. Två exempel på särskilda samhällsgrupper är pojkar och flickor. Andra exempel på samhällsgrupper är transpersoner eller homo- och bisexuella personer. Det svenska begreppet ”hbtq-person” står för personer som på olika sätt bryter mot olika uppfattningar om hur pojkar och flickor ska bete sig, till exempel hur de ska känna sig, hur de ska se ut, eller att en flicka ska bli förälskad i pojkar i stället för i andra flickor och så vidare.

För att få asyl måste den asylsökande riskera att bli förföljd av någon av de här anledningarna och vara så rädd att han eller hon inte kan eller vill använda sitt hemlands skydd, till exempel polisskydd. Enligt lagen gäller detta oberoende av om förföljelsen kommer från landets myndigheter eller om landets myndigheter inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Alternativt skyddsbehövande är personer som inte är flyktingar på det sätt som lagen beskriver, men som ändå är rädda för att återvända till hemlandet.

Personen riskerar antingen tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande.

Den som räknas som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Uppe­hålls­till­stånd i andra fall

En asylsökande kan i vissa fall få uppehållstillstånd även om han eller hon inte uppfyller kraven i lagen för att kallas flykting eller alternativt skyddsbehövande. När Migrationsverket fattar beslut görs en samlad bedömning av personens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.

Olika långa uppe­hålls­till­stånd

Den som är flykting får uppehållstillstånd i tre år, den som får uppehållstillstånd på någon av de andra grunderna får uppehållstillstånd i 13 månader. Efter den tiden kan man ansöka om förlängt uppehållstillstånd.