Migrationsverket logotyp

Asylbeslut – vad händer då?

När ni har varit på asylutredning fattar Migrationsverket ett beslut.

När Migrationsverket fattar ett beslut i ert asylärende jämförs det ni har berättat i asylutredningen med utlänningslagen och med den information som Migrationsverket har om hur situationen ser ut i ert hemland.

Utlänningslagen är den lag som bland annat innehåller reglerna för om ni får stanna i Sverige eller inte. Sveriges riksdag har beslutat om lagen.

Det finns olika grunder för asyl:

Flyk­tingar

En person som kan bli utsatt för förföljelse vid återvändande till sitt hemland kan få stanna i Sverige som flykting om han eller hon inte kan få skydd i sitt hemland – och förföljelsen som han eller hon riskerar att bli utsatt för beror på hans eller hennes

  • ursprung, det vill säga tillhörighet till nationell grupp eller etniskt ursprung (till exempel hudfärg)
  • nationalitet, till exempel medborgarskap, språklig eller etnisk grupp
  • religion
  • politiska uppfattning (till exempel åsikter om hur ett land eller samhälle ska styras)
  • tillhörighet till en särskild samhällsgrupp. Två exempel på särskilda samhällsgrupper är pojkar och flickor. Andra exempel på samhällsgrupper är transpersoner eller homo- och bisexuella personer. Det svenska begreppet ”hbtq-person” står för personer som på olika sätt bryter mot olika uppfattningar om hur pojkar och flickor ska bete sig, till exempel hur de ska känna sig, hur de ska se ut, eller att en flicka ska bli förälskad i pojkar i stället för i andra flickor och så vidare.

För att få asyl måste den asylsökande riskera att bli förföljd av någon av de här anledningarna och vara så rädd att han eller hon inte kan eller vill använda sitt hemlands skydd, till exempel polisskydd. Enligt lagen gäller detta oberoende av om förföljelsen kommer från landets myndigheter eller om landets myndigheter inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Alternativt skyddsbehövande är personer som inte är flyktingar på det sätt som lagen beskriver, men som ändå är rädda för att återvända till hemlandet.

Personen riskerar antingen tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling vid ett återvändande.

En asylsökande kan i vissa fall få uppehållstillstånd trots att han eller hon inte behöver skydd mot förföljelse. Det krävs i så fall särskilda omständigheter som innebär att ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.

Tids­be­gränsat eller perma­nent uppe­hålls­till­stånd

Det är utlänningslagen som styr vem som får stanna i Sverige. Den svenska utlänningslagen kom 2006. Lagen ändrades tillfälligt den 20 juli 2016. Den tillfälliga lagen innebär att de allra flesta skyddsbehövande får tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta uppehållstillstånd.

Den som är flykting får uppehållstillstånd i tre år, den som får skydd av någon av de andra grunderna får uppehållstillstånd i 13 månader.

Det är din och din familjs uppgift att berätta ärligt vad ni har varit med om och vad ni är rädda för. Migrationsverket kommer att jämföra era berättelser med vad som står i lagen och fatta ett beslut.

Sidan senast uppdaterad: 2020-02-20

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?