För dig som söker asyl med förälder eller annan vård­nads­ha­vare

Den här informationen är till för dig som har kommit till Sverige tillsammans med din familj för att söka asyl. Att söka asyl betyder att man kommer till ett nytt land och ber om skydd undan krig eller förföljelse.

Här beskriver vi vilka steg man går igenom som asylsökande, hur Migrationsverket bestämmer vem som har rätt till asyl, och vilket stöd du och din familj har rätt till medan ni väntar på ett beslut.

Informationen kan läsas på olika sätt. Du kan antingen läsa allt från första till sista sidan för att få kunskap om vad som händer när du söker asyl. Eller så kan du läsa det avsnitt som känns viktigast för dig just nu.

Att ansöka om asyl

För att söka asyl måste hela familjen komma till Migrationsverket. På det första mötet kommer personalen att ställa många frågor till dig och din familj för att kunna skriva in er i Migrationsverkets datasystem.

Väntan på asylut­red­ning

Nästa steg i asylprocessen är att du och din familj ska komma på en asylutredning, en längre intervju där ni får berätta mer om varför ni vill ha asyl i Sverige. Hur länge man får vänta på en asylutredning kan vara olika för olika personer.

Medan ni väntar på beslut kommer ni att ha kontakt med en mottagningsenhet. Personalen på mottagningsenheten arbetar bland annat med att bestämma om ni har rätt till ekonomiskt stöd, berätta om ni har fått beslut, och ge er stöd om Migrationsverket bestämmer att ni inte får stanna i Sverige.

Om ni bor i en av Migrationsverkets bostäder får ni också träffa mottagningsenhetens boendepersonal. De berättar om regler och ger praktisk information.

Med hjälp av tolk får ni berätta vad ni heter, när ni är födda och vilket språk ni talar. Personalen vill veta hur er familj ser ut, hur ni mår och om någon i familjen behöver särskilt stöd. Om du är rädd för någon eller något är det viktigt att du berättar det.

På det här första mötet kommer ni att få berätta kort om var ni kommer ifrån, hur ni har rest till Sverige och varför ni behöver skydd i Sverige. Ni kommer att få mer tid att berätta om det på ett senare möte, en asylutredning. Då kan du också få möjlighet att själv prata med personalen, om du vill det och om dina föräldrar tillåter det.

Visa vilka ni är

Migrationsverket vill veta vilka ni är och var ni kommer ifrån för att kunna fatta rätt beslut. Det är också viktigt för Migrationsverket att veta hur gamla alla i familjen är eftersom asylsökande barn har andra rättigheter än asylsökande vuxna.

Det är dina föräldrars ansvar att visa vilka ni är. Det bästa sättet att visa vem ni är genom att visa till exempel pass eller identitetskort. Om dina föräldrar inte kan visa vilka ni är blir det svårt för Migrationsverket att bedöma om ni har rätt till asyl eller inte.

Foto och fingerav­tryck

Du kommer att bli fotograferad, vi mäter hur lång du är och om du har fyllt sex år får du lämna fingeravtryck.

Fingeravtryck tas genom att du får trycka dina fingrar mot en maskin som läser av dina fingeravtryck. Om du är 14 år eller äldre kollar Migrationsverket om dina fingeravtryck finns registrerade i något annat land i Europa.

Om era fingeravtryck visar att ni redan har sökt asyl, eller har uppehållstillstånd, i ett annat land i Europa kan Migrationsverket bestämma att ni ska resa tillbaka dit. Migrationsverket kan också bestämma att ni ska få er ansökan om asyl prövad i ett annat land i Europa om ni har familjemedlemmar där. Innan det bestäms frågar personalen vad du och dina föräldrar tycker om det. De här reglerna kallas för Dublinförordningen.

LMA-kort

När Migrationsverket har registrerat din familjs ansökan om asyl får ni ett kvitto på att ni har sökt asyl. Efter ett par veckor får ni byta kvittot mot varsitt LMA-kort.

LMA betyder lagen om mottagande av asylsökande. Ett LMA-kort är ett plastkort med foto på dig. Det är ett bevis på att du är asylsökande och att du får vara i Sverige under tiden som du väntar på beslut. Du måste ta med ditt LMA-kort varje gång du besöker Migrationsverket, går till doktorn eller hämtar ut medicin på apoteket.

Asylut­red­ning

Asylutredningen är ett samtal där du och din familj får berätta mer om varför ni vill ha asyl i Sverige. En asylutredning för en familj kan ta flera timmar, så ni får kanske vara på Migrationsverket hela dagen. Till utredningen ska ni ta med er sådant som kallas för bevisning. Det är identitetshandlingar och annat som visar att det ni berättar stämmer.

En person från Migrationsverket håller i utredningen och skriver ner det som ni pratar om i ett protokoll. Ibland kan det vara två personer från Migrationsverket med vid en utredning, då är det en person som ställer frågorna och den andra personen skriver. Om ni har ett offentligt biträde kan hen följa med er till asylutredningen. En tolk översätter det ni säger så att ni förstår varandra. Ibland kan en eller flera personer vara med i utredningen på telefon eller video.

Handläggaren från Migrationsverket kommer att fråga er om vad ni har varit med om i hemlandet och vad ni tror skulle hända om ni återvände dit. Ni kommer också att få frågor om era identiteter och hur ni tog er till Sverige.

Du har säkert hört de här frågorna förut, men nu får ni mer tid på er att berätta mer detaljer än vid tidigare samtal.

Barn får också prata

Barnkonventionen säger att du har rätt att tala om du vill det, och att alla vuxna som bestämmer saker som påverkar barn måste tänka på vad som är bäst för barnet. Det betyder att Migrationsverket måste lyssna särskilt på vad asylsökande barn har varit med om. Barn kan nämligen ha andra asylskäl än vad föräldrarna har. Därför vill handläggaren gärna intervjua dig också, om du själv vill det och om dina föräldrar säger ja till det. Om du vill får du ha med dig dina föräldrar eller en annan vuxen som du känner dig trygg med.

När Migrationsverket utreder dina asylskäl ska handläggaren försöka anpassa utredningen efter din ålder, mognad och hälsa. Om du inte förstår en fråga ska du säga till. Det är också viktigt att du säger till om du inte förstår tolken. Om du inte vill prata alls är det också okej, handläggaren kan fråga dina föräldrar vad du har varit med om.

Du kommer kanske att få frågor om saker som kan vara svårt eller pinsamt att prata om. Det är viktigt att du berättar sanningen för Migrationsverket, även om det är jobbigt. Om du får samma fråga flera gånger betyder det inte att du har svarat fel, utan att handläggaren behöver mer information och verkligen vill förstå din berättelse. Om du behöver ta en paus kan du be handläggaren om att få en paus.

Beslut

Migrationsverket beslutar om ni ska få asyl i Sverige genom att titta på allt som ni har berättat och visat, och vad vi vet om situationen i ert hemland. Sedan jämförs det med vad lagen säger om vem som ska få asyl i Sverige.

När Migrationsverket har beslutat om ni ska få asyl, kallas din familj till ett möte. På mötet förklarar handläggaren beslutet och vad som händer sedan. Asylbeslutet är skrivet på svenska, men en handläggare på mottagningsenheten förklarar med hjälp av en tolk vad det betyder.

Handläggaren som berättar för er om beslutet är kanske inte samma person som intervjuade er och fattade beslutet. Det är alltid två personer som fattar beslutet tillsammans. Det är för att vi ska vara säkra på att det blir rätt beslut. Handläggarna på Migrationsverket får inte bestämma som de själva tycker, utan måste följa lagen.

Ja eller nej

Om ni får ja på er ansökan om asyl får ni uppehållstillstånd och har rätt att stanna i Sverige.

Om ni får nej på er ansökan om asyl kallas det att ni får avslag på er ansökan.

Vem kan få asyl?

Det står i den svenska lagen vem som kan få asyl i Sverige. Migrationsverket prövar om de skäl som du och din familj berättar om räcker för att få asyl. Man kan få uppehållstillstånd om man är flykting, alternativt skyddsbehövande eller om man behöver stanna av andra skäl.

Flyk­ting

Enligt FN:s flyktingkonvention och svensk lag är du flykting om du har anledning att vara rädd för att bli förföljd på grund av

• ras
  – till exempel vilken hudfärg du har
  
• nationalitet
  – till exempel ditt medborgarskap, språk eller etnisk grupp
  
• religion
  – vilken gud du tror på, eller att du inte tror på någon gud alls
  
• politisk uppfattning
  – till exempel dina åsikter om hur ditt hemland ska styras
  
• kön
  – om du är tjej eller kille
  
• sexuell läggning
  – till exempel om du är en tjej som blir kär i tjejer eller en kille som blir kär i killar
  
• att du tillhör en viss samhällsgrupp
  – ibland kan barn räknas som en egen samhällsgrupp.
  

Ibland är det de som bestämmer i ett land som förföljer och hotar människor så att de måste fly. Men man kan också söka asyl om det är enstaka personer eller grupper som förföljer, och myndigheterna i hemlandet (till exempel polisen) inte kan eller vill skydda och hjälpa den som är utsatt.

Det räcker inte att du har varit med om sådan här förföljelse. Det måste också finnas en stor risk att du kommer att utsättas för det igen om du åker tillbaka. Det är därför som personalen på Migrationsverket frågar vad du eller dina föräldrar tror kommer att hända om ni måste åka tillbaka till ert hemland.

Om du räknas som flykting får du uppehållstillstånd i tre år.

Alter­na­tivt skydds­be­hö­vande

Enligt svensk lag kan man ibland få asyl i Sverige även om man inte räknas som flykting på det sätt som beskrivs i punkterna ovan, men ändå är rädd för att återvända till hemlandet.

Du kallas alternativt skyddsbehövande om du riskerar tortyr, dödsstraff, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling i ditt hemland. Du kan också få skydd som alternativt skyddsbehövande om det är så mycket krig i hemlandet att alla som stannar där riskerar att dödas.

Den som räknas som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader.

Uppe­hålls­till­stånd i andra fall

En person som har sökt asyl kan i vissa fall få uppehållstillstånd även om hen inte uppfyller kraven i lagen för att kallas flykting eller alternativt skyddsbehövande. Det är ovanligt och det krävs särskilda omständigheter, till exempel att personen är mycket sjuk eller att situationen i hemlandet är väldigt svår.

Om du får uppe­hålls­till­stånd

Uppehållstillstånd betyder att ni har fått JA på er ansökan om asyl. Ni får stanna i Sverige.

Om du och din familj får uppehållstillstånd får ni komma till ett möte med personal på mottagningsenheten. Personalen förklarar vad som står i ert beslut och varför ni har fått uppehållstillstånd. Ni får ett papper som visar att ni har fått uppehållstillstånd.

När ni har fått uppehållstillstånd ska ni gå till Skatteverket för att folkbokföra er. Det betyder att ni får personnummer med de fyra sista siffrorna.

Om ni har bott hos Migrationsverket kan ni få hjälp att flytta till en ny bostad.

Hur länge gäller mitt uppe­hålls­till­stånd?

Om ni kallas flyktingar får ni uppehållstillstånd som gäller i tre år. Om ni kallas alternativt skyddsbehövande får ni uppehållstillstånd som gäller 13 månader. Efter den tiden kan ni ansöka om förlängning. Om ni fortfarande behöver skydd kan ni få uppehållstillstånd i två år till.

Perma­nent uppe­hålls­till­stånd

När ni har haft uppehållstillstånd i tre år kan ni ansöka om permanent uppehållstillstånd samtidigt som ni ansöker om förlängning. Om du är 15 år eller äldre krävs det att du lever ett skötsamt liv för att få permanent uppehållstillstånd. Om du till exempel har begått ett brott kan du få avslag på din ansökan om permanent uppehållstillstånd. Om du är 18 år eller äldre när du ansöker om permanent uppehållstillstånd krävs det också att du har ett jobb och kan försörja dig själv.

Om du inte uppfyller kraven för permanent uppehållstillstånd kan du ändå få förlängt uppehållstillstånd om du fortfarande behöver skydd.

Om ni får avslag på er ansökan

Avslag betyder att ni har fått NEJ på er ansökan om asyl. Ni får inte stanna i Sverige.

Du och dina föräldrar får komma till ett möte där personalen hjälper er att förstå vad som står i beslutet. Om du och dina föräldrar vill, får du vara med vid samtalet.

Ett avslag på er ansökan betyder att Migrationsverket bedömer att ni inte har tillräckligt med skäl för att få asyl i Sverige och att ni måste åka hem. Migrationsverket kommer att hjälpa dina föräldrar att planera för hur ni ska resa hem igen.

Över­klaga

Om ni inte håller med om beslutet kan dina föräldrar överklaga. Det betyder att de skriver ett brev till Migrationsverket där de berättar varför ni tycker att beslutet är fel och att ni vill att domstolen ska ändra på beslutet. Om ni har ett offentligt biträde kan hen hjälpa er att skriva ett överklagande.

Om migrationsdomstolen håller med er ändrar Migrationsverket beslutet och ni får stanna. Om migrationsdomstolen avslår ert överklagande betyder det att de tycker att Migrationsverkets beslut är rätt. Då kan ni överklaga till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsöverdomstolen är en domstol som bara prövar vissa speciella ärenden där det är otydligt hur lagen ska tolkas. Om Migrationsöverdomstolen beslutar att inte pröva ert ärende betyder det att ni inte kan överklaga mer och att Migrationsverkets beslut börjar gälla. Det heter att beslutet ”får laga kraft”.

Man kan när som helst ändra sig och ta tillbaka ett överklagande och i stället bestämma sig för att åka hem. Då kan man få hjälp av Migrationsverket att resa tillbaka.

Åter­vända

Oavsett om dina föräldrar överklagar beslutet eller inte, måste ni förbereda er för att resa tillbaka. Dina föräldrar får komma till flera möten med Migrationsverket för att prata om vad som behöver göras för att ni ska kunna återvända. Om du och dina föräldrar vill kan du vara med.

Dina föräldrar är ansvariga för att ni ska lämna Sverige, inom den tid som står skriven i beslutet. Om ni inte reser inom den tiden finns det en risk att ni får ett återreseförbud. Det betyder att ni inte får resa in i Europa eller Sverige på en viss tid.

Om dina föräldrar accepterar beslutet och samarbetar med Migrationsverket kan de få hjälp att till exempel boka biljetter eller ordna praktiska frågor kring resan. Ni har också rätt till hjälp med pengar och boende fram tills det är dags att åka.

Om ni inte följer beslutet

Migrationsverket kan bara hjälpa er att återvända om dina föräldrar själva går med på att resa tillbaka till hemlandet. Om ni inte kommer när Migrationsverket kallar er till möten, eller om ni visar att ni inte tänker samarbeta lämnar Migrationsverket ert ärende till polisen.

Om ert ärende lämnas över till polisen är det polisen som ska se till att ni följer Migrationsverkets och domstolens beslut, alltså att ni ska lämna Sverige.

Nya händelser efter avslag

Ibland kan det hända något efter beslutet som gör att ni inte kan lämna Sverige. Det kan till exempel hända att någon i familjen blir för sjuk för att resa, eller att det kommer fram nya asylskäl eller nya bevis för era asylskäl som Migrationsverket inte kände till när vi fattade beslutet. Om det händer ska dina föräldrar skriva till Migrationsverket och berätta om vad som har hänt. Då bestämmer Migrationsverket om de nya skälen är tillräckliga för att stoppa utvisningen.

Ibland kan utvisningen stoppas tillfälligt så att Migrationsverket får tid att utreda den nya händelsen. Ett tillfälligt stopp kallas inhibition.

I väntan på att resa hem

Du har rätt att gå i skolan och få sjukvård så länge du är kvar i Sverige, även om Migrationsverket har lämnat över ert ärende till polisen.

När du ska lämna Sverige är det bra att du får med dig

• intyg att du har gått i skolan
  
• eventuella betyg från skolan
  
• vaccinationsintyg
  
• postadresser, mejladresser och telefonnummer till dem som du vill fortsätta ha kontakt med.

Dina rättig­heter

I Sverige är du ett barn tills du fyller 18 år. Asylsökande barn har samma rättigheter som alla barn i Sverige.

Det betyder till exempel att du har rätt att leva i trygghet, att gå i skolan och ha en fritid. Du har rätt till den sjukvård och tandvård som du behöver. Du får själv bestämma över din kropp, och ingen får tvinga dig att ha sex eller att gifta dig. Ingen får slå dig eller hota dig.

FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade Barnkonventionen, är lag i Sverige. Där står det vilka rättigheter alla barn ska ha. Några av de viktigaste reglerna i barnkonventionen är att

• alla barn har rätt att leva och utvecklas
  
• barnets bästa alltid ska vara viktigt
  
• barn har rätt att säga vad de tycker
  
• alla barn har samma rättigheter.

När vuxna som har ansvar för dig bestämmer något som påverkar dig måste de lyssna på vad du vill och tänka på vad som är bäst för dig. Du har rätt att säga vad du tycker och att bli lyssnad på, men det betyder inte att det alltid blir som du vill.

Myndig­heter och männi­skor du möter

Du kommer att träffa många olika vuxna som har ansvar för olika saker som påverkar dig och din familj.

Migra­tions­verket

Migrationsverket ansvarar för att bestämma om du och din familj ska få stanna i Sverige. Om ni inte har någonstans att bo får ni en tillfällig bostad som Migrationsverket ansvarar för medan ni väntar på ett beslut. Om ni inte har några egna pengar får ni hjälp av Migrationsverket, så att dina föräldrar kan köpa mat och kläder.

Du kommer att besöka Migrationsverket flera gånger tillsammans med dina föräldrar, och ni kommer att träffa olika personer som jobbar där.

Kommunen

Kommunen ansvarar för att du får gå i skolan, och att små barn får vara på förskolan när deras föräldrar jobbar. I skolan jobbar många vuxna som du kan prata med om du har frågor om hur något fungerar i Sverige.

I kommunen finns något som heter socialtjänsten. Socialtjänsten hjälper barn som inte känner sig trygga hemma eller som inte har en vuxen som kan ta hand om dem.

Tolk

För att du, din familj, och personalen på Migrationsverket ska kunna förstå varandra kommer en tolk att översätta det ni säger. Tolken kan prata både svenska och det språk som ni talar. Antingen sitter tolken i samma rum som ni, eller så är hen med på telefon eller video. Tolken ska översätta allt som sägs i rummet, och inte säga något mer.

Det är viktigt att du och tolken förstår varandra och att du vågar berätta allt när tolken är med. Om du inte förstår tolken måste du berätta det. Berätta också om du och tolken är släkt eller känner varandra på något annat sätt. Om du helst vill ha en man eller kvinna som tolk ska du eller dina föräldrar berätta det i förväg.

Du och din familj har rätt till tolk när ni ska på viktiga möten. Det kan vara när ni träffar Migrationsverket eller någon som jobbar på kommunen, när ni ska till doktorn eller när dina föräldrar ska prata med dina lärare. Barn lär sig ofta svenska fortare än vuxna, men du ska aldrig behöva vara tolk åt dina föräldrar. Det är inte ditt ansvar att översätta när vuxna pratar.

Offent­ligt biträde

Ett offentligt biträde är en person som kan svenska lagar och som hjälper dig och din familj med er ansökan om asyl. Det är Migrationsverket som bestämmer vem som ska vara ert offentliga biträde, men hen arbetar inte för Migrationsverket. Om Migrationsverket har bestämt att ni ska få ett offentligt biträde behöver ni inte betala för det. Om dina föräldrar vill ha en särskild person som offentligt biträde kan de säga det till Migrationsverket.

Tyst­nads­plikt

Alla som jobbar på Migrationsverket har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får berätta vad de vet om dig och din familj för vem som helst. Det är bara dina föräldrar och de som jobbar med din ansökan som har rätt att veta vad du har sagt.

Tolken och det offentliga biträdet har också tystnadsplikt, liksom personal på kommunen och inom sjukvården eller skolan.

Alla som har tystnadsplikt får bryta tystnadsplikten så att de kan prata med någon annan ansvarig vuxen om de tror att du är i fara på något sätt.

Dina föräldrar har inte tystnadsplikt, eftersom det är deras ansvar att prata med andra vuxna om dig.

Bostad

Om ni har släktingar eller vänner som ni vill bo hos får ni det. Då måste dina föräldrar berätta för Migrationsverket var ni bor, så att vi kan skicka brev till er.

Om ni inte har någonstans att bo kan ni få bo i en av Migrationsverkets tillfälliga bostäder. Det kan vara ett stort hus där det bor många andra asylsökande, eller en lägenhet i ett vanligt bostadsområde. Oavsett hur ni bor kommer du att få bo tillsammans med din familj.

Om ni behöver Migrationsverkets hjälp med bostad kan ni inte bestämma var ni ska bo. Migrationsverket ger er en bostad där det finns plats, och ni kan bli tvungna att flytta till en annan ort medan ni väntar på beslut.

Om Migrationsverket bestämmer att ni får stanna i Sverige kan ni få hjälp att hitta en egen bostad.

Hälsa

Du har samma rätt till sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige. Sjukvård och tandvård är gratis för alla barn. Om någon i familjen behöver gå till doktorn eller tandläkaren ska ni visa upp era LMA-kort.

Alla som ansöker om asyl i Sverige får ett erbjudande om en hälsoundersökning. Hälsoundersökningen är till för att ni ska få tidig hjälp om ni behöver vård, och för att ni ska få information om hur vården fungerar i Sverige. Passa på att fråga om det är något du undrar över, och var inte rädd för att berätta om hur du mår. Vårdpersonalen har tystnadsplikt och hälsoundersökningen påverkar inte din ansökan om asyl.

Synun­der­sök­ning

Om du behöver glasögon kan du ansöka om särskilt bidrag hos Migrationsverket och sedan boka tid hos en optiker.

Tand­vård

Du har rätt att få både förebyggande tandvård och den behandling som tandläkaren bedömer att du behöver. Tandvård är gratis för alla barn i Sverige.

Våld och sexu­ella över­grepp

Många asylsökande har utsatts för våld eller sexuella övergrepp, i hemlandet eller under flykten till Sverige. Man kan må dåligt både fysiskt och psykiskt av sådana upplevelser, men det finns hjälp att få. Du kan till exempel prata med vårdpersonalen när du gör din hälsoundersökning, med ungdomsmottagningen eller med skolsköterskan eller kuratorn på din skola. De kan hjälpa dig att få rätt vård.

All form av våld och sexuella övergrepp är olagligt i Sverige. Det är alltid den som har skadat dig som är ansvarig, och du kan aldrig straffas för att du har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Detta gäller oavsett vilken relation man har till varandra, det gäller till exempel även våldtäkt inom äktenskapet och när föräldrar slår sina egna barn. När en vuxen har sex med ett barn under 15 år räknas det som våldtäkt. I Sverige är det också olagligt att tvinga eller lura någon att gifta sig, och barn under 18 år får inte gifta sig.

Kontakta polisen på telefon 114 14, om du är utsatt för våld eller sexuella övergrepp, eller om du är rädd för att bli bortgift. Om du är i akut fara ska du ringa polisen på telefon 112.

Köns­stymp­ning

Könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som vissa säger, är när man skär eller syr i en flickas snippa eller skadar den på något annat sätt.

Könsstympning är helt förbjudet i Sverige och ses som ett allvarligt brott. Den som har blivit utsatt för könsstympning kan få både fysiska och psykiska besvär. Om någon har gjort detta mot dig och du har problem på grund av det kan få hjälp av sjukvården. Prata med din skolsköterska, ungdomsmottagningen eller din vårdcentral.

Sexu­ellt över­för­bara sjuk­domar

Du har rätt till kunskap om hur du skyddar dig mot sexuellt överförbara sjukdomar och hur du undviker att smitta andra. Exempel på sexuellt överförbara sjukdomar är klamydia, hepatit, gonorré och hiv. Om du vet att du har en sådan sjukdom måste du berätta det när du gör din hälsoundersökning, så att du kan få vård och undvika att smitta någon annan. Om du är osäker på om du är smittad kan vårdpersonalen ta prover.

Preven­tiv­medel och mödra­vård

I Sverige är mödravård och förlossningsvård gratis för asylsökande. Du har också rätt till gratis preventivmedelsrådgivning, så att du själv kan välja om du vill bli förälder. Både flickor och pojkar har rätt till information om hur de kan skydda sig själva och andra från graviditet. Om du som flicka blir gravid och inte vill ha barn har du rätt att avbryta graviditeten genom abort.

Psykisk ohälsa

Det är vanligt att känna sig orolig för vad som kommer att hända i framtiden när man väntar på beslut om sin asylansökan. En del kan också må dåligt för att de har upplevt otäcka saker eller för att de saknar sin familj. Exempel på att man mår psykiskt dåligt kan vara att man har ångest, svårt att sova eller känner sig ledsen och nedstämd.

Du kan få hjälp och stöd från sjukvården där du bor. Du kan också prata med kuratorn eller skolsköterskan på din skola.

Funk­tions­ned­sätt­ning

En funktionsnedsättning är när du har en skada eller en sjukdom som gör att du till exempel har svårt att röra dig, höra, tala eller förstå. Om du har en funktionsnedsättning har du rätt att få praktiskt stöd i din vardag, i skolan eller när du ska prata med Migrationsverket. Att du har en funktionsnedsättning påverkar inte din ansökan om asyl. Vid hälsoundersökningen kan du berätta om du har, eller om du tror att du har, en funktionsnedsättning.

Mer infor­ma­tion om hälsa

På www.1177.se/other-languagesLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns det information på flera språk om olika sjukdomar och om hur sjukvården i Sverige fungerar. Du kan också ringa till sjukvårdsupplysningen på telefonnummer 1177, då kan du få prata med en sjuksköterska som kan svara på frågor och ge dig råd om vart du ska vända dig för att få rätt vård.

På www.youmo.seLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns information för ungdomar om hälsa, relationer, sex och mycket annat på flera språk.

På www.rfsu.se/uposLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. finns korta informationsfilmer för dig som vill veta mer om kroppen, sexualitet och hälsa. Filmerna finns på många olika språk. Här kan du bland annat hitta filmer om preventivmedel, förlossning och graviditet.

Kvinnofridslinjen erbjuder råd och stöd för dig som är kvinna och har utsatts för hot och fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Ring 020‑50 50 50. De ordnar tolk inom några minuter. Du kan också läsa mer på kvinnofridslinjen.seLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Information finns på flera språk.

Skola

I Sverige är skolan gratis och alla barn ska gå i skolan. Du har rätt att gå i skolan som alla andra barn som bor i Sverige.

Grund­skola

Grundskolan är tio år och man brukar börja det år man fyller sex år. Det första skolåret som kallas förskoleklass innehåller mycket lek och skapande för att förbereda för den kommande skolan. I grundskolan läser alla elever i ungefär samma ämnen.

Gymna­siet

Gymnasiet är en frivillig utbildning där eleverna har möjlighet att välja inriktning för att förbereda sig för ett yrkesliv eller fortsatta studier på universitet eller högskola. För att kunna studera på ett gymnasium ska man ha avslutat sina studier i grundskolan.

Du som är asylsökande har rätt att läsa färdigt en gymnasieutbildning om du började dina gymnasiestudier innan du fyller 18 år. Det gäller även om du flyttar till en annan kommun.

Ekonomi

Om din familj inte har några egna pengar har ni rätt att ansöka om ekonomiskt stöd från Migrationsverket. Det finns två sorters ekonomiskt stöd att ansöka om, dagersättning och särskilt bidrag.

Dager­sätt­ning

Alla asylsökande som inte har några egna pengar kan ansöka om dagersättning. Dagersättning ska bland annat räcka till mat, kläder, skor, schampo, medicin och sådant som ni vill göra på fritiden. Det heter dagersättning eftersom det är en summa pengar för varje dag, men pengarna betalas ut en gång i månaden. Dina föräldrar får ett bankkort som pengarna sätts in på.

Särskilt bidrag

Om ni behöver köpa något som dagersättningen inte räcker till kan ni ansöka om ett särskilt bidrag. Det kan till exempel vara glasögon, vinterkläder eller en barnvagn. När man ansöker om särskilt bidrag är det viktigt att man förklarar varför man behöver pengarna. Ansökan lämnas hos mottagningsenheten som bestämmer om man ska få pengarna. Det kan vara så att man får en lägre summa pengar än man bad om. Om man är missnöjd med beslutet om särskilt bidrag går det att överklaga.