Asylansökan – vad händer då?

Ansökningsenheten ansvarar för att ta emot ansökningar från personer som söker asyl. När er asylansökan har registrerats har ni rätt att vara i Sverige under tiden som ni väntar på ert beslut.

Samtal med Migra­tions­ver­kets personal

På ansökningsenheten får ni träffa Migrationsverkets personal. De kommer att ställa många frågor, till exempel

• hur ni mår
  
• vad ni heter
  
• när ni är födda
  
• var ni kommer ifrån
  
• vilket språk ni talar
  
• hur ni har rest till Sverige
  
• varför ni har lämnat ert hemland och vad ni tror kommer att hända om ni åker tillbaka.
  

Om du är rädd för någon eller något är det viktigt att du berättar om det.

Personalen frågar det här för att kunna skriva in dig och din familj i Migrationsverkets datasystem. Sedan arbetar de vidare med er ansökan. När ni kommer till Sverige så kommer ni att få liknande frågor från både Migrationsverket och den kommun ni bor i. Det beror på att Migrationsverket och kommunen har olika datasystem, inte på att ni har svarat fel på frågorna.

Det är viktigt för Migrationsverket att få veta orsakerna till varför du och din familj inte kan bo kvar i ert hemland och hur du mår nu. Personalen vill prata med dig och höra din egen berättelse.

Om du inte kan eller vill säga något till personalen just då när de frågar, kan du alltid kontakta Migrationsverket senare. Det kan du också göra om det finns något som bekymrar dig eller om du har andra frågor.

För att ni och personalen på Migrationsverket ska kunna förstå varandra kommer en tolk att översätta det ni säger. Tolken kan prata både svenska och det språk som ni talar. Antingen sitter tolken med i samma rum som ni eller så finns tolken med på telefon eller på video. Genom tolken kan Migrationsverkets personal och ni prata med varandra. Tolken ska bara översätta det som sägs. Tolken har tystnadsplikt.

Det är viktigt att du och tolken förstår varandra och att du vågar berätta allt när tolken är med. Om du inte förstår tolken eller om du till exempel är släkt med tolken, så måste du berätta det.

Tystnadsplikt betyder att Migrationsverket inte får berätta saker om er för någon som inte enligt lag har rätt att få veta. Alla som arbetar på Migrationsverket har tystnadsplikt. Även tolkar och offentliga biträden har tystnadsplikt.

Ett offentligt biträde är en person som kan svenska lagar. Han eller hon hjälper dig och din familj med er ansökan om asyl. Ett offentligt biträde är jurist eller advokat.

Har alla rätt till ett offent­ligt biträde?

Om Migrationsverket bedömer att ni behöver hjälp med er ansökan om asyl, kommer ni att få hjälp av ett offentligt biträde. Ni betalar då inte för det offentliga biträdet.

Identitet handlar om vem du är, vad du heter, när du är född, var du kommer ifrån och vilka som är dina föräldrar.

Visa vilka ni är

Migrationsverket vill veta vilka ni är och var ni kommer ifrån för att kunna fatta rätt beslut. Det är dina föräldrars ansvar att visa vad ni heter och var ni kommer ifrån. Det bästa sättet att visa er identitet är genom att visa till exempel pass eller identitetskort.

Om dina föräldrar inte kan visa vilka ni är blir det svårt för Migrationsverket att bedöma om ni har rätt till asyl eller inte. Migrationsverket kan ofta fatta beslut snabbare om dina föräldrar visar vilka ni är.

När ni söker asyl fotograferar Migrationsverket er. Alla i familjen blir fotograferade. Migrationsverket använder fotografierna i sitt datasystem och till LMA-kort.

Vad är ett LMA-kort?

LMA betyder lag om mottagande av asylsökande. Ett LMA-kort är ett plastkort med foto på dig. Du får kortet när du har sökt asyl i Sverige. Det är ett bevis på att du är asylsökande och att du får vara i Sverige under tiden som du väntar på beslut.

Om du är 16 år eller äldre och har hjälpt till att visa vem du är kan du ha rätt att arbeta i Sverige under tiden som du är asylsökande. Då kommer det att stå på ditt LMA-kort att du får arbeta.

Migrationsverket tar fingeravtryck för att kontrollera om ni tidigare har varit asylsökande i Sverige eller i något annat europeiskt land. Samma dag som ni är på ansökningsenheten kommer personalen att ta fingeravtryck på dina föräldrar. Om du har fyllt sex år kommer du också att få lämna fingeravtryck. Om du är under 14 år kommer dina fingeravtryck inte att användas för några kontroller. 

Fingeravtryck tas genom att ni får trycka era fingrar mot en maskin som läser av era fingeravtryck.

Vad gör Migra­tions­verket med fingerav­trycken?

Fingeravtrycken sänds till flera databaser. En av dessa finns i Sverige. I den databasen kan Migrationsverket se om ni tidigare har varit asylsökande i Sverige.

Europeiska unionen har en annan databas som heter Eurodac. Alla EU-länder, Island, Norge och Schweiz kan titta i denna databas. Om ni har sökt asyl i något av dessa länder syns det i databasen. De här länderna kallas för Dublinländerna.

Europeiska unionen har en annan databas som heter VIS. Om ni har ansökt om tillstånd på någon av EU-ländernas ambassader för att resa till något av EU-länderna exempelvis som turister eller för att besöka släktingar så syns det i denna databas.

Vad betyder EU?

Europeiska unionen kallas EU. Sedan 1995 är Sverige medlem i EU. 28 länder är medlemmar i EU.

I EU-länderna och Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz finns det regler om vilket land som ska ansvara för en asylansökan. Reglerna säger att bara ett av Dublinländerna ska pröva ansökan. Dessa regler kallas för Dublinförordningen och gäller som lag.

Om ni har varit i ett annat Dublinland innan ni kom till Sverige, kan ni bli tvungna att åka tillbaka dit. Det kan till exempel vara om ni

• redan har sökt asyl i ett annat Dublinland och fått er ansökan prövad där
• har fått tillstånd från ett annat land att resa in i EU
• har rest in utan tillstånd i ett land som har skrivit under Dublinförordningen.
  

Om ett annat Dublinland ska pröva er ansökan om asyl kallas dina föräldrar till ett samtal på Migrationsverket. Detta möte kallas för kommunicering.

Vad är en kommu­ni­ce­ring?

En kommunicering är ett samtal mellan dina föräldrar och personal på Migrationsverket. Vid detta samtal får ni information om Dublinförordningen och att ett annat Dublinland kan bli eller har blivit ansvarigt för att pröva er ansökan om asyl. Dina föräldrar har också möjlighet att berätta om de har några skäl mot att åka till det andra Dublinlandet. De kan berätta om varför ni i stället vill få er ansökan prövad i Sverige.

Över­klaga ett Dublin­be­slut

Om dina föräldrar inte är nöjda med ert Dublinbeslut, har de rätt att överklaga beslutet till en migrationsdomstol.

Migrationsdomstolen prövar inte varför ni har sökt asyl. Den tittar bara på vilket land som ska pröva era asylskäl.

Om dina föräldrar har överklagat ert Dublinbeslut har ni inte rätt att stanna i Sverige medan migrationsdomstolen prövar saken. Resan till det andra Dublinlandet avbryts bara om Migrationsverket eller domstolen säger att resan ska avbrytas.

Om ert ärende är ett Dublinärende har ni inte rätt till ett offentligt biträde. Dina föräldrar kan själva ta hjälp av en jurist eller advokat. En jurist eller advokat är en person som kan svenska lagar. Då måste dina föräldrar betala advokaten eller juristen.

Om migrationsdomstolen beslutar att ni ska resa till ett annat Dublinland kallas dina föräldrar till ett samtal på Migrationsverket. Om du och dina föräldrar vill att du ska vara med på mötet får du det. Här får ni veta att ni ska resa till det land som står skrivet i ert beslut. Beslutet kallas överföringsbeslut. Ni får också reda på hur resan ska gå till. Personal från Migrationsverket följer med er till flygplanet. Personer som arbetar på myndigheterna i det land ni ska resa till tar emot er.

Över­klaga migra­tions­dom­sto­lens Dublin­be­slut

Om dina föräldrar inte är nöjda med beslutet från migrationsdomstolen kan de överklaga till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsöverdomstolen vill pröva överklagandet är det den domstolen som bestämmer om er ansökan ska prövas i Sverige eller i ett annat Dublinland.

Om migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets Dublinbeslut kan Migrationsverket överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsverket överklagar migrationsdomstolens beslut är det Migrationsöverdomstolen som bestämmer om den vill pröva överklagandet. Om domstolen vill pröva överklagandet är det den som bestämmer om er ansökan ska prövas i Sverige eller i ett annat Dublinland.

Om Migrationsverket inte överklagar migrationsdomstolens beslut fortsätter asylprocessen i Sverige. Migrationsverket kommer då att kalla er till en asylutredning.

Till dig som vill veta mer

Dublinförordningen gäller i följande EU-länder:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Dublinförordningen gäller också i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz trots att de inte är EU-länder.