Migrationsverket logotyp

Ersättning för vårdinsatser för asylsökande barn med vårdnadshavare i Sverige

En kommun kan få ersättning för vårdinsatser för asylsökande barn i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Den här ansökan ska göras via Migrationsverkets e-tjänst

Ersättningen gäller barn som är asylsökande samt massflyktingar som inte är folkbokförda i Sverige och som har föräldrar eller vårdnadshavare i Sverige.

Information om vad som gäller för ensamkommande asylsökande barn, hittar du på sidan om ersättning för vårdinsatser enligt LVU eller motsvarande enligt SoL för ensamkommande asylsökande barn.

Villkor för ersätt­ning

En kommun kan få ersättning för kostnader för vård av ett barn i de fall kommunen har fattat beslut om vård för barnet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Kommunen kan även få ersättning för ungdomar som har fyllt 18 år men inte 21 år, under förutsättning att vården har påbörjats innan 18 års ålder.

Det är endast i de fall en kommun placerat ett barn för vård i ett annat hem än det egna som kommunen kan få ersättning. I vissa fall kan kommunen även få ersättning för kostnader för föräldrarna eller andra medplacerade anhöriga i samband med vården av barnet. Det måste framgå i barnets placeringsbeslut att det är barnets vårdbehov som lett till att en vuxen har
medplacerats.

För kostnader från den 1 juli 2017 är rätten till ersättning begränsad för unga som har fyllt 18 år. En kommun kan få ersättning för vårdinsatser enligt LVU, eller för vårdinsatser som avses i 3 § LVU, men där vården ges med stöd av SoL. Rätten till ersättning för unga gäller förutsatt att vården är påbörjad innan 18 års ålder och att vårdkedjan är obruten.

3 § Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Vård skall också beslutas om den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 § brottsbalken vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket. Lag (2006:896).

Kostnader som ersätts

Om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen få ersättning för vissa kostnader som har ett direkt samband med barnets boende och omvårdnad. Det gäller till exempel dygnskostnad för placering i

  • i hem för vård eller boende (HVB-hem)
  • institution
  • jourhem
  • familjehem.

För familjehem är det omkostnader samt arvode (inklusive sociala avgifter) som ersätts.

Kostnader som inte ersätts

Även om ovanstående villkor är uppfyllda kan kommunen till exempel inte få ersättning för

  • kommunens utredningskostnader (det gäller även eventuella kostnader för tolk och översättning i samband med utredningen)
  • kostnader för placering av familj efter det att barnets vårdbehov upphört
  • kostnader för uppsägningstid av vårdplatsen om barnet vårdas i det egna hemmet
  • kontaktperson eller kontaktfamilj
  • kostnader för utbildning (förutom vid SiS-boende)
  • momskostnader
  • kläder, mat, glasögon, sjukvård, medicin och andra kostnader som ska täckas av dagersättning eller särskilt bidrag som Migrationsverket betalar ut till den asylsökande.

Lämna in en ansökan

Du kan välja att ansöka kvartalsvis eller för två kvartal samtidigt. En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Migrationsverket inom sex månader från utgången av det kvartal ansökan gäller.

Du ska helst göra din ansökan via e-tjänsten Ansök om statlig ersättning. Om du inte kan nå, eller ännu inte har tillgång till e-tjänsten, kan du göra ansökan via blankett.

Ansökan om ersättning för kostnader för vård av barn i annat hem än barnets eget, blankett nummer 4473PDF

För information om vart du ska skicka in din ansökan eller om du har frågor om ersättningen, se sidan Kontaktuppgifter statlig ersättning.

Det här ska bifogas

Tillsammans med blanketten ska du skicka med en kopia på

  • underlag som styrker vårdbehovet för barnet, exempelvis beslut om placering enligt LVU eller SoL för den aktuella perioden, eller
  • underlag som styrker att vården för den unga över 18 år men inte 21 år ges med stöd av LVU, eller att det föreligger vårdbehov motsvarande 3 § LVU men vården ges med stöd av SoL för den aktuella perioden. Underlaget ska även visa att vården påbörjades innan personen fyllde 18 år och kontinuerligt motsvarat 3 § LVU. Bifoga därför redogörelse för vilka omständigheter som legat till grund för bedömningen av vårdbehovet under den aktuella perioden

samt

  • dokument som visar att eventuella medplacerade anhörigas medverkan varit nödvändig utifrån barnets vårdbehov för den aktuella perioden
  • ekonomiskt underlag som styrker kommunens kostnader, exempelvis kopia av betald faktura eller ett utdrag från kommunens lönesystem för den aktuella perioden.

Utbe­tal­ning av ersätt­ning

Migrationsverket betalar ut ersättningen sista bankdagen i den månad då verket fattade beslut.

Om en kommun vill ändra konto för utbetalningar, referenstext eller vill veta vad en utbetalningskod betyder går det läsa på sidan:

Ändra konto för utbetalning

Kommu­nens uppgifts­skyl­dighet

Kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som krävs för att Migrationsverket ska kunna bedöma kommunens rätt till ersättning. Det innebär att Migrationsverket kan begära in kompletterande underlag.

Över­klaga beslut

En kommun kan överklaga Migrationsverkets beslut om ersättning till allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket senast tre veckor från beslutsdatum. I överklagandet ska du tala om hur du vill ha det ändrat. Kom ihåg att ange beslutets diarienummer.

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-20

Fick du hjälp av informationen på den här sidan?